JARN De främsta järnmalmsproducenterna. Till dessa hör numera också flera u-länder. På 1960-talet upptäcktes avsevärda fyndigheter i Australien. A mycket hög produktion, B hög produktion. JARN 1-3 Tre metoder för järnmalmsanrikning 1 Magnetisk anrikning. Krossad malm (a) matas mot en roterande trumma (b). Inbyggda magneter (c) håller kvar järnrik malm mot trumman så att den faller åt ett håll (d), järnfattig sten åt ett annat (e). 2 Sjunk-flyt-metoden. Krossad malm (a) matas ner i en vattenbassäng (b). Här sjunker järnrik malm snabbt till botten och förs bort med en elevator (c). Den lättare stenen (d) flyter över till ett galler (e), där vattnet avskils och pumpas tillbaka till bassängen. 3 Flotationsanrikning. Finkrossad malm (a) införs tillsammans med vissa kemikalier i en vattenfylld behållare (b) under inblåsning av luft (c). Malmkornen häftar vid de uppstigande luftblåsorna och tillvaratas ur ytskummet (d). Avfallet bortförs från trågets botten (e). 4 Sintring Finkrossad malm (a) blandas med kolstybb (b) och mald kalksten (c). Blandningen överförs till ett ändlöst transportband (d) försett med roster, där det bränns till en porös kaka, sinter. Efter avkylning krossas sinter-kakan till mindre stycken. 5-8 Från malm till järn- och stålprodukter 5 Tackjärnstillverkning. Av styckemalm (a) och/eller sinter (b), koks (c) och kalksten (d) tillverkas i masugnen (c) tackjärn, som innehåller 3-49^ upplöst kol. 6 Götstålstillverkning. Tackjärnet kan antingen användas direkt som gjutjärn eller för stålframställning, varvid kolhalten sänks (färskning) under 1,79^, företrädesvis genom LD- eller Kaldo- (f), martin- (g) och elektrostål-processen (h). Som råvaror utnyttjas förutom tackjärn stålskrot och järnsvamp (/). Det flytande stålet gjuts i tackjärnsformar till göt (k). 7 Bearbetning till ämnen. Göten kan dels smidas (/), dels valsas i antingen götvalsverk (m) eller grovplåtvalsverk (n), i det förra fallet till valsningsämnen (o). 8 Färdigvalsning. I färdigvalsverk (p) valsas ämnena ut till olika produkter. 9 Tackjärnsframställning I masugnens övre del tillförs skiktvis malm (sinter), koks och eventuell kalksten genom ett uppsättningshål (a). Från varmapparater införs nedtill varm luft genom öppningar, formor (b), i ugnsväggen. Framför dessa förbränns koksen under bildning av den för processen nödvändiga värmen och de koloxidrika gaserna tränger upp i schaktet och förenar sig med malmens syre till koldioxid. Masugnsgasen tas ut upptill (c), renas (d) och används till en del för uppvärmning av varmapparaterna (e). Framför formorna smälter järnet, och av den påsatta malmens (sinterns) och koksens innehåll av bergarter samt eventuell tillsatt kalksten bildas en flytande slagg. Under passagen nedåt upptar järndropparna kol från koksen och samlas till ett tackjärnsbad (f). Med jämna mellanrum uttages flytande slagg (g) och tackjärn (h) från masugnen genom tappningshål. 10-12 Stålframställning 10 Martinugn. Det fasta råmaterialet (tackjärn och skrot) lastas i skopor (a) och införs i ugnen med maskin (b) och eventuellt flytande tackjärn med insättningsränna (c). En gas- eller oljeflamma smälter materialet och sänker samtidigt kolhalten i järnet till önskad nivå. De för processen erforderliga gaserna värms i rekuperatorer (d), vilka upphettas växelvis av avgaserna. Det färdiga stålet tappas i en skänk (e) och gjuts till göt i s.k. kokiller (f). 11 Konvertrar. Flytande tackjärn införs i en konverter (a). I en Kaldokonverter (b) blåses syrgas ner mot smältan medan konvertern roterar. LD-konvertern (c) står upprätt under anblåsningen. Smältan blåses till önskad kolhalt, varefter först slaggen (d) och sedan smältan (f) tappas. 12 Elektrostålugn. Sedan tackjärn och skrot nedförts i ugnen (a), utlöser man elektriska ljusbågar mellan materialet och ugnsvalvets elektroder, varvid godset smälter (b). Smältslaggen avtappas (c) och ny beredes genom tillsatser av kalk och malm, varefter smältan färskas ned till avsedd kolhalt. Genom tillsatser av lämpliga slaggbildare samt genom successiva slaggav-dragningar kan såväl fosfor som svavel avlägsnas ur stålsmältan. Det färdiga stålet tappas (d). 388