Järpe-Jösse Eriksson inflytandet från Frankerriket under merovinger-tiden, 550-800, avspeglas också av de nord. fynden (t.ex. i Vendel). Med 1000-t:s seger för kristendomen slutar nord. j. Järpe, hönsfågel med huvudtofs, gråspräcklig, stor som en duva. Vanligast i Norrland, även ned till n. Småland. B Fåglar VI. Järpströmmen, se Indalsälven. Järrel, Stig, f. 1910, skådesp. Karaktärsroller o. komiska roller på scen o. i film (Hets 1944). Järta (före 1800 Hierta), Hans, 1774-1847, ämbetsman. Till en böljan påverkad av upplysningsfilosoferna, senare konservativ politiker. Avsade sig adelskapet 1800, formulerade som sekr. i konstitutionsutskottet större delen av regeringsformen 1809. Landshövding i Kopparbergs län 1812-22, riksarkivarie 1837-44; Sv. akad. 1819. Järtecken, egendomlig händelse el. företeelse som uppfattas som ett varsel. Järv, svartbrunt mårddjur, längd ca 1 m. Häl-gångare, trädklättrare. Föda: lämlar o. småvilt; angriper även renhjordarna. Norrlands fjällområde. B Rovdjur II. Järvafältet, Solna m. fl. kommuner, tidigare Sthlms garnisons förläggningsort med bl.a. skjutfalt. Numera bostadsområde. Järvefelt, Göran, f. 1947, regissör; började som skådespelare vid Dramaten 1970, sedan 1974 framför allt verksam som operaregissör utomlands. Jäsning, en av mikroorganismer (jäst- o. mögelsvampar, bakterier) åstadkommen ofullständig nedbrytning av organiska näringsämnen, utan medverkan av syre. Med avseende på slutprodukten talar man om bl.a. mjölksyra-, alkohol-o. ättiksyrajäsning. Jäst, produkt framställd av jästsvampar, anv. vid öl- o. brännvinstillv. o. vid brödbakning. Jästsvampar, encelliga mikroskopiska svampar, vars enzym framkallar jäsning i sockerhaltiga vätskor, varvid alkohol o. koldioxid bildas. Jättar, i myt. o. folktro stora o. starka människolika väsen, ofta skildrade som lömska men lättlurade. I nord. myt. bodde j. (även kallade tursar) i Utgård o. låg i ständig kamp med asama. Jättegrytor, grytliknande urholkningar i fast berg, orsakade av virvlande vatten som satt lösa stenar i roterande rörelse. Jätteklodyvel. B Insekter I. Jätteödlor, detsamma som skräcködlor. Jäv, anmärkning mot någons behörighet att uppträda i viss egenskap, t.ex. som domare el. vittne, då skäl för partiskhet föreligger. Jävig, obehörig p.g.a. jäv. Mots: ojävig. Jökel, nyisl. jökull, glaciär. Jönköping, residensstad i Jönköpings län i n. Småland vid Vätterns sydspets, ca 76000 inv. Pappers-, sko- o. verkstadsindustri. Göta hovrätt (1634). Gamisonsort. Högskoleenhet. Gamla rådhuset (nu museum) från 1600-t. J. omfattar även Huskvarna. - J. kommun se E Sverige. Jönköpings län omfattar n.v. Småland. 9944 km2, 301000 inv. Residensstad Jönköping. Jönsson, Gabriel, 1892-1984, förf. Lyrik med anknytning till Skåne o. särsk. Ven. Flaskpost 1920 med Flicka från Backafall. Jönsson, Ludvig, f. 1923, präst, pastor primarius sedan 1980. Jörgen, pseud. för Georg Lundström, 1838-1910, utgivare av tidningen Figaro. Kåsör o. fruktad polemiker. Jörgensen, Anker, f. 1922, dansk soc.-dem. politiker. Partiledare från 1972, statsminister 1972-73 o. 1975-82. Jösse Eriksson, d. 1436, dansk fogde i Västmanland, Dalarna o. Jämtland. Enl. traditionen skulle hans hårda regim ha framkallat Engel-brektsupproret. Avrättad. JÄRNVÄG 1-4 Loktyper 1 Ett av de första ångloken, George Stephensons The Rocket (»Raketen»), 1829. 2 Ånglokomotiv av sen svensk tillverkning, 1940-talet. 3 Modernt elektriskt expresståglok; hastighet ca 200 km/h (Frankrike). 4 Höghastighetståg av avancerad typ; vagnarna lutas i kurvorna så att inga sidokrafter skall besvära passagerarna (Storbritannien). 5-6 Bergbanor 5 Hissbana. De båda vagnarna är sinsemellan förbundna med en kabel som löper över ett linhjul i banans övre ände, så att de utgör varandras motvikter. 6 Kuggstångsbana. Motorvagnen har ett drivande kugghjul i ingrepp med en kuggstång mellan rälerna. 7 Extremt höghastighetståg, svävande på luft o. drivet med linjär elmotor (japanskt projekt), a. munstycken som bildar luftkuddar, b. metallskena för drivmotorn. 8-9 Rangering av godståg 8 Rangerloket (a) skjuter vagnarna över en rygg (b) så att de rullar ner mot vagnvågen (c) o. bromsas vid rangerbromsen (d). Från rangertornet (e) växlas vagnar med samma destinationsort in på gemensamt spår för att bilda ett tågsätt (f). 9 Rangertornet, varifrån ranger-broms o. växlar fjärrmanövreras. a. manöverbord med spårplan över rangerbangården. 10-19 Typer av lok och vagnar: 10 diesel-elektriskt lok, 11 diesel-elektriskt rangerlok, 12 motorvagnståg för lokaltrafik, 13 täckt godsvagn, 14 tankvagn, 15 malmvagn, 16 öppen godsvagn, 17 personvagn, 18 kombinerad person- o. godsvagn, 19 specialvagn för trailer- o. containertransport. 390