Kasjuträd, detsamma som acajouträd. Kask. 1. Läderhjälm med emblem framtill. - 2. Detsamma som kaffekask. Kaskad, (konstgjort) vattenfall, störtsjö. Kaskelot, pottval, den största tandvalen, 18-25 m. Varma hav. Från tarmen utsöndras ibland ambra. B Valar. Kasko (av sp. casco, ’skrov’), fartyg med tillbehör men utan last. Kaskoförsäkring, försäkring av fartyg utan lasten el. av bil utan passagerare. Kaspar, en av de tre vise männen. Kasperteater, dockteater med dockor, som träs på händerna. Huvudperson Kasper, en grotesk lustspelsfigur. Kaspiska havet, jordens största insjö, på gränsen mellan Europa o. Asien, 28 m u.h. Ca 350000 km2, största djup 995 m. Saknar utlopp. Genomsnittlig salthalt 1,3%, i s. dock betydligt saltare. Fiskrik. Kassa, kontanta pengar; avdelning för in- o. utbetalningar. Kassaapparat, kassaregister, apparat för registrering av in- o. utbetalningar o. för stämpling av kundkvitton, kassakvitton. Kassabok, räkenskapsbok för kontanta in- o. utbetalningar. Kassafack, bankfack som hyrs ut åt enskilda. Kassakonto, konto, redovisning i huvudbok över inkomst- o. utgiftsposter. Kassaköp, kontantköp. Kassarabatt, avdrag vid kontantköp el. inom viss tid. Kassandra, i grek. myt. en sierska, dotter till kung Priamos av Troja. Förutsade Tröjas fall. Blev Agamemnons krigsbyte o. dödades jämte denne av Klytaimestra. Kassava buske, detsamma som maniok växt. Kassel, Cassel, stad i mell. V-Tyskl. 195000 inv. Maskin- o. annan industri. Kulturcentrum, Rembrandtsamling. Kass(e)ler, lättrökt o. lättsaltad kotlettrad av gris. Kass$tt. 1. Litet skrin. - 2. Behållare för t.ex. film el. ljudband. B Film I, Ljud II. - 3. Fyrkantigt insänkt fält i innertak el. valv. Kassettak, tak med kassetter. Kassun, kasun, stor behållare av t.ex. betong för bl.a. grundläggning under vatten. Kast. 1. Gammalt mått=4 stycken (om sill o. strömming). 20 kast=l val. - 2. Fackindelad låda för typografisk materiel. - 3. Litet växthus. -4. Se Kastväsen. Kastal, runt el. fyrkantigt försvarstom, ofta uppfört vid kyrkorna under medeltiden. Kastalia, den kastaliska källan, åt Apollon o. musema helgad källa på Pamassos. Kastanj, vårtliknande hombildning på insidan av hästdjurens ben. Kastanj(e), äkta kastanj, ädelkastanj, Castanea sativa (vulgaris), ståtligt träd bland ekväxtema med blommor i upprätta ax. Medelhavsområdet. Parkträd i s. Sv. Frukterna, kastanjer el. maroner, som är stärkelse- o. äggviterika nötter, sitter i taggiga fruktskålar. Äts rostade el. insockrade. Se även Hästkastanj. B Träd II. Kastanjeborre, se Ollonborrar. Kastanjetter, folkligt spanskt instrument bestående av två urholkade trästycken, som slås mot varandra inuti handen. B Musikinstrument I. Kastell. 1. Förr mindre fästning, slott etc. -2. Hög överbyggnad för- el. akterut på medeltida fartyg. - Kastellan, borgfogde, tillsyningsman vid slott. Kasjuträd - Katapult Kastilien, Castilien, sp. Castilla, landskap i mell. Spanien, delat i Gamla K. o. Nya K., på medeltiden kungarike, 1479 förenat med Aragonien till Spanien. Största stad Madrid. E Spanien. Kastlund, Åke, f. 1916, teolog, direktor för Lutherska världsförb:s sv. sektion 1956-70, biskop i Strängnäs 1972-82. Kastning, missfall hos husdjur, vanligast hos nötkreatur o. hästar. Kastor, se Dioskurema. Kastrat, kastrerad individ. Kastratsångare, sångare som kastrerats som gosse o. därigenom bibehållit sin sopran- el. altstämma (1600-1700-t.). Kastrering, kastration, operativt avlägsnande av könskörtlama, dvs. testiklama el. äggstockarna. K. av människor är reglerad i lag. Kastväsen, hinduernas sociala indelning i kaster. Urspr. fyra huvudgrupper: brahmanas, präster, kshatriyas, krigare, vaisyas, jordbrukare o. sudras, lägre grupper. I verkligheten mer än 3 000 undergrupper jämte kastlösa, harijans. K. börjar nu mjukas upp, framför allt i städerna. Kasuarer, en grupp strutsfåglar med långa ben o. tre tår samt naket huvud. Hit hör emun o. de eg. kasuarema, 1 m höga. Austral., Nya Guinea. B Fåglar IX. Kasus (av lat. c asus), fall händelse. - 1. Belägenhet, predikament; olyckshändelse. - 2. Sammanfattande benämning på de böjningsformer av subst., adj. o. pronomen som anger ordets funktion i satsen. Sv. subst. har 2 k. (nominativ el. grundform o. genitiv), vissa pronomen 3 (ex: han, hans, honom). Oblika kasus, sammanfattande benämning på alla kasus utom nominativ. Katafalk, ställning el. pall på vilken kistan placeras vid begravning. Katakana, se Japanska. Katakomber, kristna begravningsplatser, främst från 200- o. 300-t., i form av uthuggna undeijordiska gångar. Bl.a. i Rom. Katakres, sammanställning av till betydelsen oförenliga uttryck, i sht. missbruk av bildliga uttryck. Ex: Tidens tand läker alla sår. Katalanska, off. regionalspråk i Katalonien, talas av över 7 milj, där samt i Frankr. (Rousillon) o. Andorra (där det är off. språk jämte franska). Katalauniska fälten, antikens Catalaunum, slätt i n. Frankr. vid Chålons-sur-Marne, där romare o. västgöter år 451 besegrade Attila o. stäckte hunnemas segertåg. Katalepsi, tillstånd då en mentalsjuks lemmar fixeras i vissa ställningar. Katalonien, Catalonien, sp. Cataluna, tättbefolkat landskap i n.ö. Spanien. Industrier. Största stad Barcelona. Katalys, kemiskt fenomen, varvid hastigheten hos eii kemisk reaktion ökas i närvaro av ett ämne, s.k. katalysator, som själv förblir oförändrad. Katamaran, båttyp bestående av två långsmala, parallellt placerade skrov förbundna med en plattformslik konstruktion. Snabbgående segelbåt; även motordrivna fartyg byggs enl. denna princip. Båtar med tre skrov, trimaraner, förekommer också. B Segling II. Katanga, se Shaba. Katapult. 1. Forntida krigsmaskin som slungade ut stenar, brandpilar o.d. - 2. Startanordning för 403