- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Femte upplagan /
412

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klimat - Kloak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kloak - Klyvsvampar Kloak. 1. Avloppsledning. - 2. Gemensam mynning för tarm, njurar o. könsorgan hos kloakdjur, fåglar, kräldjur, groddjur o. en del fiskar. Kloakdjur, en grupp lågt stående däggdjur som har kloak o. lägger ägg. Näbblika käkar. Austral., Tasmanien, Nya Guinea. Hit hör näbbdjur o. myrpiggs vin. IB Klockare, kyrklig tjänsteman, tidigare med ansvar för klockringningen, senare även kyrkosången m.m. Tjänsten var ofta förenad med lärar-o. organisttjänst. Klockdjur. IB Urdjur. Klockljung, Eric a tetralix, ett ris bland ljungväxterna med barrlika blad o. klocklika blommor i lutande flock. S.v. Sv. Delvis fridlyst. IB Blommor VII. Klockspel. 1. Musikinstrument bestående av skalmässigt stämda klockor, som manövreras manuellt med tangenter el. på mekanisk väg. -2. K., stålspel, orkesterinstrument av metallrör. Anslås med hammare. IB Musikinstrument I. Klockstapel, fristående klocktorn bredvid en tomlös kyrka. Klockupproret, se Dalupproren. Klockväxter, Campanulaceae, tvåhjärtbladig växtfam. med ca 1200 arter. Oftast örter med klocklika, blå blommor. Klod vig, se Merovingema. Klon, genom könlös förökning uppkommen avkomma ur samma ursprungsindivid, alla med samma uppsättning gener. Klondike, Klondyke, guldfält i n.v. Canada. Orsakade 1896 stor guldrush. Klor, Cl, gröngult, gasformigt, illaluktande grundämne. An v. som desinfektions- o. blekmedel. K. bildar med väte gasen klorväte som löser sig i vatten till saltsyra. Dennas salter kallas klorider, av vilka den viktigaste är natriumklorid, koksalt, NaCl. Kloramin, organiskt ämne; anv. i 1 %-ig lösning som antiseptikum. Klorerade kolväten, insektsbekämpningsmedel, bl.a. DDT (se d.o.) o. aldrin. Klorering, användning av klor i vatten i bakterie-dödande syfte. Klorofprm, triklormetan, färglös vätska med sötaktig lukt. Förr narkosmedel. Klorofyll, bladgrönt, växternas gröna färgämne. Möjliggör kolsyraassimilationen. (B Cell. Kloroplast, se Cell. Kloros, chloros, bleksot. - 1. Svag klorofyllutveckling hos normalt gröna växter. -2. Jämbristanemi hos unga kvinnor. Kloster, institution för män (munkar) el. kvinnor (nunnor) som av religiösa skäl lever ett avskilt liv, vilket vanl. bestäms av en viss regel. Klosterlöftena gäller vanl. kyskhet, fattigdom o. lydnad. Det kristna klosterväsendet började på 300-t., de flesta klosterordnarna stiftades på 1000-1200-t. Klosterväsendets betydelse under medeltiden var mycket stor. Utom åt fromhets-övningar ägnade man sig i klostren åt sjukvård, vetenskapligt o. konstnärligt arbete, växtodling m.m. I de länder där reformationen genomfördes avskaffades klostren. I Sv. återinfördes rätten att inrätta kloster 1951. - Klosterväsen förekommer även i utomkristna religioner, t.ex. buddhismen. Klot. 1. Kropp begränsad av sfär; sfariskt storm varningstecken. IB Geometri. - 2. Satin vävt bomullsfoder. Bokbindarklot, klistrad tvåskafts-väv av t.ex. linne el. bomull. Klotar, se Merovingema. Klptho, en av de tre moirema. Klubb, eng. club, sammanslutning för sällskaplig samvaro el. för främjande av gemensamma intressen. Klubbmästare, anordnare av fester i en klubb el. förening. Klubbsvampar, C lavaria, en grupp klubb-formade, gula fingersvampar bland hattsvamparna. Stor klubbsvamp, C. pistillpris, max. 20 cm hög o. 5 cm bred upptill. Vitt kött. Mild smak. Ätlig. Klumpfisk, en max. 3,5 m lång brungrå fisk med oval, från sidorna starkt hoptryckt kropp. Fjäll o. stjärt saknas. Rör sig långsamt. Varmare delar av världshaven. Tillfällig vid västkusten. IB Fiskar III. Klumpfot, missbildning av foten, vanl. medfödd, som gör att yttre kanten blir stödyta. Klys, hål i fartygs sida, bog el. däck, varigenom tåg el. (ankar)kätting löper. Klysma, se Lavemang. Klytaim(n)estra, i grek, saga maka till Agamem-non. Mördade denne vid hemkomsten från Troja o. dödades senare själv av sin son Orestes. Klyvare. IB Fartyg I. Klyvbarhet, vissa tunga grundämnens förmåga att undergå fission (kämklyvning). Klyvsvampar, detsamma som bakterier. KLIMAT I 1 Värmeenergins olika fördelning. Jorden tar hela tiden emot värme från solen, och som helhet utstrålar den precis lika mycket. I polartrakterna gör bl.a. isen och den snävare infallsvinkeln att en stor del av strålningen förloras genom reflexion. Här råder därför ett underskott, som ersätts genom transporter av värme från områdena vid ekvatorn, där förhållandena är sådana att mer strålning absorberas än vad som utstrålas. Gränserna mellan underskotts- och överskottsområdena går vid 40° n. och s. br. (streckade linjer), a. ekvatorn. 2 Strålningsförhållanden i atmosfären. Atmosfären släpper igenom den kortvågiga solstrålningen men behåller det mesta av den långvågiga värme som åter-strålas från jordytan (a) i och med att dessa vågor absorberas av vattenånga och koldioxid. Vid mulet väder behålls mer värme genom återstrålning från molnen (b). En viss del av solstrålningen når aldrig jordytan utan förloras genom reflexion mot molnen och absorption i atmosfären (c). 3 Passadcirkulation. Vid ekvatorn värms luften kraftigt av solstrålningen, varför den blir lättare och hävs uppåt. Luft strömmar till för att ersätta den som stiger, och så uppstår bl.a. de mäktiga vindsystem som kallas passader (jfr fig. 5). 4 Monsunvindarna växlar i motsats till passaderna riktning med årstiderna. På sommaren värms kontinenterna kraftigare än haven, luften stiger, och i stället blåser en monsun in från havet. Vintern ger i stort omvända förhållanden, dvs. kall och tung luft rör sig från den avkylda kontinenten ut över det varmare havet. På bilden sommarmonsunen (a) och vinter-monsunen (b) över Sydasien. 5 De stora vindsystemen. Jordens rotation från väster mot öster länkar av de passadvindar som stadigt blåser in mot ekvatorn - från nordost på n. och från sydost på s. halvklotet. På högre breddgrader finns två bälten med övervägande västvindar. 6 Lokala vindar, några exempel. I bergstrakter stiger under dagen den upphettade luften intill bergssluttningarna och alstrar en dalvind (a). Nattetid kastas temperaturförhållandena om och en kyligare bergvind blåser nerför bergen (b). På samma sätt får man vid kusterna på dagen en sjöbris (c) och på natten en landbris (d). 412

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 19 00:38:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/5/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free