Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Klimat
- Kloak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kloak - Klyvsvampar
Kloak. 1. Avloppsledning. - 2. Gemensam
mynning för tarm, njurar o. könsorgan hos
kloakdjur, fåglar, kräldjur, groddjur o. en del
fiskar.
Kloakdjur, en grupp lågt stående däggdjur som
har kloak o. lägger ägg. Näbblika käkar. Austral.,
Tasmanien, Nya Guinea. Hit hör näbbdjur o.
myrpiggs vin. IB
Klockare, kyrklig tjänsteman, tidigare med
ansvar för klockringningen, senare även
kyrkosången m.m. Tjänsten var ofta förenad med
lärar-o. organisttjänst.
Klockdjur. IB Urdjur.
Klockljung, Eric a tetralix, ett ris bland
ljungväxterna med barrlika blad o. klocklika
blommor i lutande flock. S.v. Sv. Delvis fridlyst.
IB Blommor VII.
Klockspel. 1. Musikinstrument bestående av
skalmässigt stämda klockor, som manövreras
manuellt med tangenter el. på mekanisk väg.
-2. K., stålspel, orkesterinstrument av metallrör.
Anslås med hammare. IB Musikinstrument I.
Klockstapel, fristående klocktorn bredvid en
tomlös kyrka.
Klockupproret, se Dalupproren.
Klockväxter, Campanulaceae, tvåhjärtbladig
växtfam. med ca 1200 arter. Oftast örter med
klocklika, blå blommor.
Klod vig, se Merovingema.
Klon, genom könlös förökning uppkommen
avkomma ur samma ursprungsindivid, alla med
samma uppsättning gener.
Klondike, Klondyke, guldfält i n.v. Canada.
Orsakade 1896 stor guldrush.
Klor, Cl, gröngult, gasformigt, illaluktande
grundämne. An v. som desinfektions- o.
blekmedel. K. bildar med väte gasen klorväte
som löser sig i vatten till saltsyra. Dennas salter
kallas klorider, av vilka den viktigaste är
natriumklorid, koksalt, NaCl.
Kloramin, organiskt ämne; anv. i 1 %-ig lösning
som antiseptikum.
Klorerade kolväten, insektsbekämpningsmedel,
bl.a. DDT (se d.o.) o. aldrin.
Klorering, användning av klor i vatten i
bakterie-dödande syfte.
Klorofprm, triklormetan, färglös vätska med
sötaktig lukt. Förr narkosmedel.
Klorofyll, bladgrönt, växternas gröna färgämne.
Möjliggör kolsyraassimilationen. (B Cell.
Kloroplast, se Cell.
Kloros, chloros, bleksot. - 1. Svag
klorofyllutveckling hos normalt gröna växter.
-2. Jämbristanemi hos unga kvinnor.
Kloster, institution för män (munkar) el. kvinnor
(nunnor) som av religiösa skäl lever ett avskilt
liv, vilket vanl. bestäms av en viss regel.
Klosterlöftena gäller vanl. kyskhet, fattigdom o.
lydnad. Det kristna klosterväsendet började på
300-t., de flesta klosterordnarna stiftades på
1000-1200-t. Klosterväsendets betydelse under
medeltiden var mycket stor. Utom åt
fromhets-övningar ägnade man sig i klostren åt sjukvård,
vetenskapligt o. konstnärligt arbete, växtodling
m.m. I de länder där reformationen genomfördes
avskaffades klostren. I Sv. återinfördes rätten att
inrätta kloster 1951. - Klosterväsen förekommer
även i utomkristna religioner, t.ex. buddhismen.
Klot. 1. Kropp begränsad av sfär; sfariskt
storm varningstecken. IB Geometri. - 2. Satin vävt
bomullsfoder. Bokbindarklot, klistrad
tvåskafts-väv av t.ex. linne el. bomull.
Klotar, se Merovingema.
Klptho, en av de tre moirema.
Klubb, eng. club, sammanslutning för sällskaplig
samvaro el. för främjande av gemensamma
intressen. Klubbmästare, anordnare av fester i en
klubb el. förening.
Klubbsvampar, C lavaria, en grupp
klubb-formade, gula fingersvampar bland
hattsvamparna. Stor klubbsvamp, C. pistillpris, max.
20 cm hög o. 5 cm bred upptill. Vitt kött. Mild
smak. Ätlig.
Klumpfisk, en max. 3,5 m lång brungrå fisk med
oval, från sidorna starkt hoptryckt kropp. Fjäll o.
stjärt saknas. Rör sig långsamt. Varmare delar av
världshaven. Tillfällig vid västkusten. IB Fiskar
III.
Klumpfot, missbildning av foten, vanl. medfödd,
som gör att yttre kanten blir stödyta.
Klys, hål i fartygs sida, bog el. däck, varigenom
tåg el. (ankar)kätting löper.
Klysma, se Lavemang.
Klytaim(n)estra, i grek, saga maka till
Agamem-non. Mördade denne vid hemkomsten från Troja
o. dödades senare själv av sin son Orestes.
Klyvare. IB Fartyg I.
Klyvbarhet, vissa tunga grundämnens förmåga
att undergå fission (kämklyvning).
Klyvsvampar, detsamma som bakterier.
KLIMAT I
1 Värmeenergins olika fördelning. Jorden tar hela tiden
emot värme från solen, och som helhet utstrålar den
precis lika mycket. I polartrakterna gör bl.a. isen och
den snävare infallsvinkeln att en stor del av strålningen
förloras genom reflexion. Här råder därför ett
underskott, som ersätts genom transporter av värme från
områdena vid ekvatorn, där förhållandena är sådana att
mer strålning absorberas än vad som utstrålas.
Gränserna mellan underskotts- och överskottsområdena
går vid 40° n. och s. br. (streckade linjer), a. ekvatorn.
2 Strålningsförhållanden i atmosfären. Atmosfären
släpper igenom den kortvågiga solstrålningen men
behåller det mesta av den långvågiga värme som
åter-strålas från jordytan (a) i och med att dessa vågor
absorberas av vattenånga och koldioxid. Vid mulet
väder behålls mer värme genom återstrålning från
molnen (b). En viss del av solstrålningen når aldrig
jordytan utan förloras genom reflexion mot molnen och
absorption i atmosfären (c).
3 Passadcirkulation. Vid ekvatorn värms luften kraftigt
av solstrålningen, varför den blir lättare och hävs uppåt.
Luft strömmar till för att ersätta den som stiger, och så
uppstår bl.a. de mäktiga vindsystem som kallas passader
(jfr fig. 5).
4 Monsunvindarna växlar i motsats till passaderna
riktning med årstiderna. På sommaren värms
kontinenterna kraftigare än haven, luften stiger, och i
stället blåser en monsun in från havet. Vintern ger i
stort omvända förhållanden, dvs. kall och tung luft rör
sig från den avkylda kontinenten ut över det varmare
havet. På bilden sommarmonsunen (a) och
vinter-monsunen (b) över Sydasien.
5 De stora vindsystemen. Jordens rotation från väster
mot öster länkar av de passadvindar som stadigt blåser
in mot ekvatorn - från nordost på n. och från sydost på
s. halvklotet. På högre breddgrader finns två bälten med
övervägande västvindar.
6 Lokala vindar, några exempel. I bergstrakter stiger
under dagen den upphettade luften intill
bergssluttningarna och alstrar en dalvind (a). Nattetid kastas
temperaturförhållandena om och en kyligare bergvind
blåser nerför bergen (b). På samma sätt får man vid
kusterna på dagen en sjöbris (c) och på natten en
landbris (d).
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 19 00:38:12 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/5/0448.html