Klyvöppningar, pneumatpder, luftporer, mikroskopiskt små springformiga öppningar i epidermis hos högre växter, talrikast på bladens undersida. Reglerar gasutbytet vid växternas assimilation o. andning. Kläde, enfärgat, valkat o. ruggat ylletyg med glänsande yta. Klangen, trådlika fästorgan hos vissa klätter-växter. Klärobskyr, fr. clair-obscur, ljusdunkel, av ljus genomsilåt mörker. Klärvoajans, fr. clairvoyance, ’klarseende’, även fjärrskådning, förmåga att förnimma händelser utan att själv vara närvarande. Adj: klärvoajant. Klätterfisk, en ca 15 cm lång sötvattensfisk i s. Asien. Kan andas atmosfärisk luft med hjälp av ett särsk. organ i gälhålan. Företar kortare »vandringar» på land. E Fiskar L Klätterväxter, växter med oftast svag stam som med häftrötter, klängen (klängväxter), genom att vrida sig (slingerväxter) el. på annat sätt fäster sig vid stödjande föremål för att föra upp blad o. blommor i luft o. ljus. Klövdjur, en grupp däggdjur som är tå- el. tåspetsgångare o. har 2 el. 4 tår beklädda med ett starkt homlager, klövar. Hit hör idisslare o. svindjur. E Klöver, Trifplium, en grupp örter bland ärtväxterna med trefmgrade blad o. blommor i huvud. I Sv. 12 vildväxande o. odlade arter. Alla är viktiga foder- o. betesväxter, främst rödklöver, T. prat?nse, med mörkröda blommor o. ovala KLIMAT II 1 Moln och nederbörd. Moln uppstår när luftens vattenånga kondenserar till svävande små droppar. Låg temperatur sänker luftens förmåga att hålla ångan, och molnen bildas därför av varmluft som häver sig och avkyls. När en bergskedja tvingar luften i höjden kan regn utlösas på lovartsidan (a). Läsidan har ingen nederbörd, men där blåser en varm och torr föhnvind nerför sluttningen (b). Stackmoln, cumulus, bildas genom lokal hävning av ett luftpaket (c). Är lufthavet labilt skiktat kan stackmolnet växa till stor höjd och bilda ett åskmoln, cumulonimbus (d). Dess översta del, det s.k. städet, innehåller iskristaller, som tillsammans med små underkylda vattendroppar bildar snöstjärnor. Under fallet mot marken smälter snöstjärnorna till regndroppar. 2 En varmfront uppstår när vidsträckta luftmassor långsamt glider upp över kallare luft (a). Utefter fronten kondenserar den fuktiga varmluften och ger regn eller snö (b). Högre upp bildas t.ex. böljemoln, altocumulus (c), slöjmoln, cirrostratus (d) och fjädermoln, cirrus (e). Höjderna angivna i km. 3 Tropiska orkaner, cykloner, är virvelstormar med upp till 600 km diameter och vindhastigheter över 75 m/s. Cyklonen består av roterande havsvindar kring ett lugnt och molnfritt lågtryckscentrum, ögat. När varm och fuktig havsluft sugs in mot centrum och stiger, kondenserar den och avger värme så att hävningen och därmed energiutvecklingen ökar. En viktig drivkraft bakom virvelrörelsen är jordens rotation, a. orkanens öga, b. stigande luft, c. regnband. 4 Vädersatellit. Från sin bana på ca 140 mils höjd övervakar den lufthavet under sig och sänder per radio regelbundet bilder och annan väderinformation till marken. I utrustningen ingår bl.a. TV-kameror. 5 Väderlekskarta, visande situationen i Europa en höstdag. Ett frontsystem med tillhörande regnområden rör sig österut. L och H står för låg- resp, högtryck, de heldragna linjerna, isobarerna, för lika lufttryck (1 000 millibar = 750 mm), a. varm luftström, b. kall luftström, c. isobar, d. kallfront, e. varmfront, f. nederbördsområde, g. skurar, h. duggregn, i. åska. Klyvöppningar- Knittel KLOAKDJUR 1 Näbbdjur. 2 Myrpiggsvin. Rutan: De honliga könsorganen hos myrpiggsvinet. a. Kloak, dvs. gemensam utförselgång för tarm, urin-och könsorgan, b. äggstockar, c. urinblåsa, d. ändtarm, e. äggledare, f. urinledare, g. urogenitalkanalen, i vilken urinröret och äggledarna mynnar, h. analöppningen som jämte urogenitalkanalen mynnar i kloaken. småblad med vitgrå fläck. Även den vilda skogs-klövern, T. medium, är rödblommande. Alsike-klöver, T. hybridum, har vita el. rödlätta blommor, vitklöver, T. repens, vita o. harklöver, T. arvense, gråludna blommor. E Blommor IV, VI, Nyttoväxter III. Klövja, forsla last hängande på ömse sidor om ett djurs rygg, ofta i klöv(je)sadel. KMO, se Serafimerorden. K.M:t, K(ungl). Maj:t, förk. för Kunglig Majestät. Knalle. 1. Ett slags hård skeppsskorpa. -2. (Västgöta)knalle, västgötsk gårdfarihandlare. Knallebygden, Sjuhäradsbygden. Knalle språket, detsamma som månsing. Knallgas, explosiv blandning av vätgas o. syrgas. Knapadel, knapherrskap, nedsättande benämning på fattig lågadel. Knape, Ulrika, f. 1955, simhopperska. Guld i höga hopp o. silver i svikthopp OS 1972 o. VM 1973. Guld i båda grenarna EM 1974. Silver i höga hopp OS 1976. 38 SM 1967-76. SvD:s guldmedalj 1972. Knappologi, läran om knappar, sägs om systematisering av oväsentligheter. Knark, slanguttryck för narkotika. Kneip, knejp, (tysk) ölstuga. Knekt, förr: soldat, krigare till fots. Knesset, se Israel. Knickerbockers [nikk-], eng., äldre form av knäbyxor, något snävare än golfbyxor. Knight, eng., 'riddare’, lågadlig icke ärftlig titel. Kvinnl. motsv: dame. Knipa, en dykand (46 cm). Hanen är svart o. vit med en vit kindfläck. Honan går i brunt. Flyger med snabba, visslande vingslag. Främst n. Sv. Flyttfågel. E Fåglar II. Knittel, 4-taktig vers med parrim, vanlig i svensk medeltidslyrik. 415