KNO-Koblenz KNOPAR Några vanliga knopar: 1 enkel överhandsknop, 2 dubbel överhandsknop, 3 överhandsknop i åtta, 4 pålstek, 5 rännsnara, 6 två halvslag, 7 två halvslag om egen part, 8 råbandsknop, 9 käringknop, 10 enkelt skotstek, 11 dubbelt skotstek, 12 skotstek med ögla, 13 timmerstek, 14 vanlig trumpetstek, 15 trumpetstek med löpknop, 16 krona på en tross, t.h. fallrepsknop. -Med tagling surrar man änden av ett rep och med splitsning hopfogas två repändar: 17 schematisk beskrivning av tagling, 18 kortsplits. KNO, förk. för kommendör av Nordstjämeorden. Knockout, förk. k.o., eng., utslagning, då boxare falls till golvet o. inte kan resa sig inom 10 sek. Tekn. k.o. när den ena boxaren är oförmögen att fortsätta matchen. Sv. verb knocka. Knop. 1. Sjömansuttryck för knut. E - 2. Enhet för hastighet till sjöss. 1 k. = l nautisk mil (1 852 m) i timmen. Knopp, skottanlag hos växter, ur vilket blommor o. bladbärande skott utvecklas. Knoppning. 1. Celldelning genom avsnörning hos urdjur, vissa svampar m.fl. - 2. Hos koralldjur m.fl. bildning av dotterindivid, som sitter kvar på moderdjuret. Knorrhane, detsamma som knot. Knossos, forntida stad på Kreta med stort palats, som förknippats med sagokungen Minos. Utgrävningar påbörjades 1898 av A. Evans. Knot, knorrhane, en ca 40 cm lång taggfenig fisk med framifrån sett tillplattat huvud, pansrat med ben. Bröstfenoma har tre fria fenstrålar. Kan avge ett knorrande läte. Västkusten. Matfisk. E Fiskar IV. Knott, en grupp tvåvingar, 1-3 mm. Honorna suger blod av människor o. djur. Främst i Norrland. E Insekter I, Parasiter. Know-how, eng., ’veta-hur’, yrkeserfarenhet. Knox [nåkks], John, 1505-75, skotsk reformator, införde den kalvinistiska läran i Skottland. Knubbsäl, en max. 1,8 m lång säl med kort nos. Grågul med mörkare, ofta sammanflytande fläckar. I Sv. vid västkusten o. s. Östersjöns kuster. E Sälar. Knudsen, Kolbjörn, 1897-1967, skådesp. vid Göteborgs stadsteater sedan 1935. Knut, da. Knud, danska kungar. - 1. Knut den store, 995-1035, son till Sven Tveskägg. Valdes 1014 till kung av Engl., där han mest vistades, blev senare regent även i Danm. o. Norge. Upprättade biskopssätet i Lund. Kraftfull regent. Riket delades mellan hans söner. - 2. Knut den helige, ca 1040-1086, dansk kung 1080. Dräpt i kyrkan i Odense. Danmarks skyddshelgon, kanoniserad 1101.-3. Knut Lavard, dansk prins, mördad 7 jan. 1131. Åminnelsedagen framflyttades till den 13 jan. (»tjugondag Knut»). Kanoniserad 1169. Knutsson, Gösta, 1908-73, bamboksförf. (Pelle Svanslös) o. radioman (särsk. frågesport) i Uppsala 1936-69. Knyppling, metod för tillverkning av spetsar. Knäppare, en grupp skalbaggar. Kan från ryggläge med ett knäppande ljud hoppa upp i luften o. komma ned på benen. Vissa arter är svåra skadedjur. Knäppupp, AB, Ramel-Alvoproduktion, film-, teater- o. grammofonbolag, gr. 1953. Knävelborrar, stora, uppvridna mustascher. Knölros, blåröda ömmande knölar, vanl. på underbenens framsida. KO, se Konsumentverket. K.O., se Knockout. Koaffyr, fr. coiffure. kamning, håruppsättning. Koaffera, sätta upp håret, frisera. Koafför, frisör. Koagulation, koagulering, utfallning av partiklar ur kolloidal lösning, t.ex. blodets levring. Även: stelning genom strukturförändring (t.ex. äggvita vid uppvärmning). Koagulera, stelna genom k., levra sig. Koala, pungbjörn, australiskt pungdjur som lever av eukalyptusblad. Längd ca 60 cm. Fridlyst. Teddybjörnens förebild. E Pungdjur. Koalition, allians, samgående. Koalitions-ministär, regering i vilken mer än ett parti är representerat. Koaxialkabel, kabel för bärfrekvensöverföring, bestående av en el. flera tuber, innehållande var sitt ledarpar (där det ena är ett koncentriskt hölje kring det andra). Anv. bl.a. för långdistans-telefoni o. för TV. Kobbel, eng. cobbler, drink av saft el. vin, socker, mineralvatten, frukt o. is. Kobe, stad på s. Honshu, Japan. 1,3 milj. inv. Industristad med stor hamn. Kobenthet, felställning hos benen: knäna sluter samman o. underbenen viker utåt. Koblenz, stad i v. V-Tyskl. vid Mosels inflöde i Rhen. 113000 inv. Vinhandelscentrum. Pappers-, läder- o. keramikindustri. Flodhamn. 418