Kokott-Kolibrier tvål- o. margarintill verkning. Stammen ger virke o. bladen används till taktäckning. E Blommor III, Nyttoväxter III. Kokott, sedeslös kvinna, demimond. Kokpunkt, den temperatur vid vilken trycket av en vätskas mättade ånga är lika med det yttre atmosfärtrycket. Vanl. anges kokpunkten vid normalt tryck. Koks, bränsle framställt av stenkol. Koksalt, se Natrium. Kol, C, icke-metalliskt grundämne. Förekommer i naturen i två rena former, grafit o. diamant, i övrigt i form av bl.a. karbonater o. s.k. fossila bränslen, främst stenkol o. petroleum. K. ingår i alla organiska föreningar som bygger upp organismerna. Till oorganiska kolföreningar räknas de färg- o. luktfria gaserna koloxid o. koldioxid. Koloxid (kolmonoxid), CO, som är mycket giftig, bildas vid ofullständig förbränning av kol o. ingår i stadsgas. Koldioxid, CO2, som ingår i atmosfären, bildas vid fullständig förbränning o. vid organismernas andning. Koldioxid löser sig i vatten till kolsyra, vars salter kallas karbonater. Många mineral är karbonater. Andra kolföreningar är de s.k. karbiderna (se d.o.). Isotopen kol-12 anv. som standard för atomvikter. E Atomer. E E Kol-14-metoden, se Radioaktiv datering. Kolanötter [kå-], gurunötter, frön av kolaträd, Cola nitida o. C. acuminata, besläktade med kakaoträdet. Innehåller bl.a. koffein. Tropiska Afrika. Kolchoz [sv. -sjåz], kolchos, kollektivjordbruk i Sovj. Kolcykeln, kolets kretslopp i naturen: Med solens hjälp framställer de gröna växterna kolhydrater (fotosyntes) av vatten o. den koldioxid som finns både i atmosfären o. i vatten. På grundval av fotosyntesen bygger växten även upp fetter o. protein. Djur som äter växter bygger in de kolhaltiga organiska föreningarna i KOL Jordens koltillgångar. Av de totala stenkolsreservema finns mer än hälften i Sovjetunionen, medan Kina o. USA vartdera förfogar över en sjundedel. Produktionsvolymen i ton räknat av brunkol svarar mot en knapp tredjedel av stenkolsproduktionen. sina egna vävnader. Genom andningen förbränner växter o. djur organiska föreningar med hjälp av syre, varvid de återför koldioxid till luft o. vatten. En annan del av koldioxiden återgår i cirkulationen i samband med att bakterier o. svampar bryter ned döda växter o. djurlämningar. På platser med syrebrist, såsom i mossar, blir nedbrytningen ofullständig. Kol finns då kvar i den torv som bildas o. som med tiden omvandlas till kol. Andra organiska rester, bl.a. havens plankton, blir så småningom petroleum o. naturgas. När människan för sina energibehov förbränner sådana fossila bränslen frigörs även denna koldioxid. Kolera, asiatisk kolera, akut epidemisk tarminfektion, inhemsk i Indien. Senaste epidemi i Sv. 1872-73. Kol^riker, häftig, uppbrusande person. Kolerisk, häftig, hetsig, hetlevrad. Jfr Temperament. Kolesterol, cholesterol, ett fettämne i cellerna som i vissa fall ansamlas i kärlväggarna. Jfr Åderförkalkning. Kolfibrer, detsamma som grafitfibrer. Kolhydrater, sockerarter, en grupp organiska ämnen, främst från växtvärlden, bestående av kol, väte o. syre. Se vidare Sockerarter. Kolibakterier, stavar som tillhör tarmens normala bakterieflora. Kolibrier [kå-], en grupp fåglar, världens minsta, från en humlas till en svalas storlek. Vackra metallglänsande färger. Anpassade till blombesök (föda: nektar o. insekter) med lång näbb o. tunga. 420