Kommitté - Kompetens Kommitté, grupp av personer som utsetts för att utreda en viss fråga. Kommod, flyttbart tvättställ, tvättskåp. Kommun, lokalt begränsad samhällsbildning. Man skiljer i Sv. dels mellan borgerlig o. kyrklig k., dels mellan primärkommun o. sekundärkommun; den senare består av flera primärkommuner. K. har beskattningsrätt o. till de viktigaste uppgifterna hör bostadsförsörjning, undervisningsväsende, sociala omsorger, sjukvård m.m. Genom 1952 och 1962 års kommunreformer har antalet borgerliga primärkommuner minskat från 2498 före 1952 till 284 år 1984. Som adm. term betecknar kommun fr.o.m. 1971 tidigare stad, köping o. landskommun. B Sverige. Kommunalförbund, frivillig sammanslutning av primärkommuner för att gemensamt lösa vissa omfattande uppgifter, t.ex. brandväsen, skolfrågor, renhållning. Kommunalråd, heltidssysselsatt kommunal förtroendeman, i större kommuner med ansvar för ett spec. förvaltningsområde (»rotel»). Kommunaltjänstemannakartellen, se TCO. Kommunalt veto, bl.a. rätten för en kommun att förbjuda miljöfarlig industrietablering. Kommunard, anhängare av Pariskommunen 1871. Kommundepartementet, 1974-82 benämning på civildep. Kommunernas Försäkrings AB, KFA, Sthlm, gr. 1963, tjänstegrupplivförsäkring. Kommunfullmäktig, vald ledamot av kommuns beslutande organ, kommunfullmäktige. Kommunförbundet, Svenska k., Sthlm, gr. 1968 genom sammanslagning av Sv. stadsförbundet o. dåvarande Sv. kommunförbundet (tidigare Landskommunernas förbund), kommunernas service- o. intresseorgan, förhandlingspart på den kommunala arbetsmarknaden. Kommunicera, delta i nattvardsgång; stå i förbindelse, meddela, delge någon en inlaga e.d. för yttrande. - Kommunicerande kärl, två el. flera kärl som nedtill står i förbindelse med varandra o. i vilka en vätska inställer sig så att ytoma kommer på samma höjd. Kommunikation, förbindelse; samfärdsel, sam-fardsmedel. Vid rättegång skriftligt meddelande mellan part o. motpart. Kommunikationsdepartementet, inrättat 1920, har inom regeringskansliet hand om frågor ang. samfärdsel (järnvägar, post-, tele-, och radio, vägtrafik, sjö- o. luftfart m.m.) o. vädertjänst. Chef är kommunikationsministern. E Departement. Kommuniké, officiellt meddelande till allmänheten. Kommunion, eg. ’gemenskap’, nattvardsgång. Kommunikant, nattvardsgäst. Kommunism, ’egendomsgemenskap’, politisk ideologi utformad av bl.a. Lenin o. Stalin efter Marx’ o. Engels’ samhällsåskådning (jfr Marxismen). Syftade urspr. till ett klasslöst samhälle med socialisering av produktionsmedlen o. där statsmakten självdör. Utvecklingen i Sovj. har dock medfört partidiktatur o. nya klassskillnader. Ofta partibeteckn. »folkdemokrater». Kommunistiska manifestet, av K. Marx o. F. Engels 1848 utg. skrift med de grundläggande socialistiska idéerna. KOMMUN Den kommunala organisationen Indelning Primärkommuner indelas i borgerliga o. kyrkliga (=församlingar). Sekundär kommuner, landstingskommuner, består av flera primärkommuner. Landstingens verksamhetsområde överensstämmer i regel med länen. Kommuner o. landsting har egna kompetensområden. Beslutande organ (utses genom allmänna val vart 3:e år) Primärkommuner: kommunfullmäktige, kyrkofullmäktige. Sekundärkommuner: landstinget. Förvaltande och verkställande organ Primärkommuner: kommunstyrelse, kyrkoråd. Sekundärkommuner: förvaltningsutskott. Övriga primärkommunala nämnder o. organ: Inrättade enl. kommunallagen, t.ex. central byggnadskommitté, fritidsnämnd, kulturnämnd. Inrättade enl. speciallagstiftning, t.ex. skol-„ styrelse, socialnämnd, byggnadsnämnd. Övriga landstingskommunala nämnder o. organ: Inrättade enl. kommunallagen, t.ex. utbildningsnämnd. Inrättade enl. speciallagstiftning, t.ex. sjukvårdsstyrelse, hälsovårdsstyrelse, omsorgs-styrelse. Tjänstemän (chefstjänstemän) Primärkommuner: kanslichef, kommunalkamrer. Sekundärkommuner: landstingsdirektör, kanslichef. Kommutativ kallas en räkneoperation som är oberoende av termernas ordningsföljd. Ex: a+b=b+a, ab=ba. Komorerna, se Comorema. Kompakt, tät, fast sammanpackad, massiv; orubblig. Kompani. 1. Sällskap för handel, bolag. -2. Underavd. av bataljon. Kompanibefäl, yrkesbefäl utbildat att leda kompani (fänrikkapten). El Gradbeteckningar. Kompanjon, meddelägare, bolagsman. Komparabel, jämförbar; jämförlig. Komparation, gradböjning av adj. o. adverb. I svenskan finns tre former: positiv (ex: varm), komparativ (varmare), superlativ (varmast). Komparera, jämföra, böja i komparations-formema. Absolut komparativ innebär ingen gradskillnad. Ex: En äldre man=en ganska gammal man. Kompass, instrument för bestämning av väderstrecken. Magnetkompassen har en horisontell magnetnål, vars jämviktsläge utgörs av nord-sydriktningen. Nålen svänger ofta över en rund skiva indelad i 32 väderstreck, den s.k. kompass- el. vindrosen. Jfr Gyrokompass. Kompatibel, förenlig (t.ex.) om inbördes förenliga datorer med avseende på koder, program m.m. Kompendium, sammandrag, kortfattad lärobok; anteckningar från föreläsningsserie. Kompensation, ersättning, gottgörelse; utjämning. Kompensera, ersätta, uppväga; utjämna. Kompetens, förmåga, skicklighet; behörighet; erforderliga kvalifikationer. Kompetent, duglig; 423