KONST 12-13 DADA I det neutrala Schweiz samlades under 1 :a världskriget landsflyktiga konstnärer från hela Europa, och det var här som dadas ideologi växte fram: i ett samhällssystem där ekonomiska konflikter mellan stormakterna resulterat i krigets vanvett kunde konsten inte uttryckas annat än med absurda och galghumoristiska medel. Traditionella verktyg som pensel och duk förkastades av dada^ I stället sökte man nya, oyäntade uttrycksmedel, ju obetydligare dess bättre. Det gjordes t.ex. collages av gamla biljetter och föremål som man funnit på gatan. Raoul Hausmanns skulpturcollage t.h. kan ses som en ironisk protest mot maskinålderns naiva heroisering av de tekniska framstegen. SURREALISMEN År 1924 publicerade poeten André Breton det första surrealistiska manifestet. Påverkade av Freud ville surrealisterna frigöra och gestalta den poetiska, bisarra föreställningsvärlden hos människans undermedvetna. Man eftersträvade en direkt kontakt med fantasin och infallet, utan påverkan av ett sovrande intellekt. Viktiga stilimpulser kom från dada med dess collageteknik och oväntade kombinationer. Spanjoren Salvador Dali, som debuterade 1929, står för en mer disciplinerad surrealism. Han sökte framställa mentalsjukas visioner och gjorde det med en exakt, torr teknik. Dali eftersträvade den klara exaktheten hos fotot och kallade också sina bilder för handgjorda fotografier; illusionen av verklighet skulle drivas därhän att åskådaren inte tvivlade på sanningshalten i bilderna. Bildens beteckning är väsentlig för surrealismen: de oväntade ord- och bildsammanställningarna skulle skapa så rika associationer som möjligt kring konstverket. I sitt porträtt av filmstjärnan Mae West (t.v.) har Dali med hjälp av sin applika-tionsteknik antytt modellens ytlighet och salongsmässiga böjelser men också den gåtfullthet hon gärna iklädde sig. Mae West, 1936 Mekaniskt huvud, 1919