Kosmisk- Kramfors preparat för vård av hud, hår, naglar o. munhåla. Kosmetolog, person som yrkesmässigt utövar skönhets vård. Kosmisk, som rör universum (kosmos, världsordningen); som försiggår utanför jorden o. dess atmosfär. Kosmisk strålning, högenergetisk partikelstrålning från världsrymden bestående av protoner o. andra lätta atomkärnor. Kosmogoni, teorier om himlakropparnas, spec. planetsystemets, uppkomst. Kosmologi, läran om världsalltet som helhet. Kosmonaut, ryska benämningen på rymdpilot (astronaut). Kosmopolit, värld sborgare, person som inte är rotfäst i ett visst land; djur el. växt som förekommer över hela världen. Kosmopolitisk, internationell. Kosmos, grek., världsalltet tänkt som ett ordnat helt. Mots: kaos. E Symboler. Kosola, Vihtori, se Lapporörelsen. Kossuth [kåsjot], Lajos, 1802-94, ungersk statsman o. frihetskämpe, ledde oavhängighetsrörel-sen mot Österr., var Ungerns president 1849. Kosta, brukssamhälle i mell. Småland, 1 300 inv. Ett av Sv:s äldsta glasbruk. Armaturfabriker. Koster, kosterbåt, segelbåt, urspr. klinkbyggd fiskebåt, nu ofta kravellbyggd o. med bermuda-rigg. Vanlig på västkusten. Kosteröarna, Nord- o. Sydkoster, ögrupp i n. Bohuslän. 3,9 resp. 7,6 km2. Kosygin [kazy-], Aleksej, 1904-80, rysk kommunistisk* politiker, industriminister 1948-54, förste vice regeringschef 1960-64, regeringschef 1964-80. Kota. 1. Ryggkota. - 2. Delen mellan skenbenet o. hoven på hovdjurens extremiteter. E Häst. Kotiljong, äldre sällskapsdans med ofta improviserade turer. Man bjöd upp genom att överräcka speciella kotiljongsmärken. Kotingor, en grupp traststora, fruktätande tättingar bland tyrannfåglarna från mell. o. s. Amerika. Honorna brunaktiga, hanarna färgsprakande. Den praktfullt blå hanen av hals-bandskotingan från ö. Brasilien hålls ofta som burfågel. Till k. hör även parasollfågeln. E Fåglar VIII. Kotka, hamn- o. industristad i s.ö. Finl. 61 000 inv. Främsta exporthamnen för trävaror o. pappersmassa. Kotled. E Häst. Kotlett, köttskiva från kotlettrad, dvs. köttet på ömse sidor av ryggraden hos kalv, får o. svin. E Styckning. Kotlettfisk, handelsnamn på havskatt o. marulk. Koto. E Musikinstrument II. Kotte, fruktställning hos de flesta barrträd, bestående av ett efter blommornas befruktning förvedat ax. E Blommor I, Träd V, VI. Kottepalmer, cykadéer, en grupp primitiva nakenfröiga träd, som påminner om palmer o. trädartade ormbunkar. 65 arter i tropikerna. Vissa asiatiska arter har stärkelsehaltig märg som ger sago. E Träd IV, Växtriket II. Kotteri, liten krets som håller ihop, slutet sällskap, gäng. Kovall, ängs kovall, Melampyrum pratense, ört bland lejongapsväxtema med blekgula blommor. Allm. i hela landet. Skogskovall, M. silvaticum, har höggula blommor. Natt och dag, lundkovall, M. nemorosum, har höggula blommor i blåvioletta stödblad. Upp till Gästrikland. Kovall-arterna är halvparasiter. E Blommor V, VI. Kovändning, undanvindsvändning, vändning med aktern mot vinden vid kryssning. Mots: stagvändning. - Även: oförmodad, klumpig vändning i åsikter e.d. Koyot, detsamma som prärievarg. kp, förk. för kilopond. KPML(r). m Vänsterorganisationer. Kraal, boernas benämning på den infödda befolkningens inhägnade byar. Krabbor, en grupp tiofotade kräftdjur med bred ryggsköld o. förkrympt, under framkroppen inböjd stjärt. Bottendjur i saltvatten. Lever av as men även av rov. Vid västkusten förekommer strandkrabba, vanlig ätlig krabba el. krabbtaska (max. 12 cm lång o. 30 cm bred, vikt max. 6 kg), maskeringskrabbor, simkrabbor m.fl. Störst bland alla kräftdjur är den spindelliknande japanska jättekrabban med en benspännvidd på 5 m. E Kräftdjur. Krabb sjö, sjögång med korta o. höga vågor. Krackelyr, krackelering, keramisk glasyr, som efter bränning ger ett fint nät av ytsprickor. Även sprickbildning, t.ex. i en oljemålning. Krackning, sönderdelning (genom uppvärmning) av stora organiska molekyler i mindre, bl.a. inom petroleumindustrin. E Petroleum. Kraepelin, Emil, 1856-1926, tysk psykiater, avgränsade schizofreni o. manodepressiv sjukdom från varandra. Kraft, yttring av energi, som t.ex. kan visa sig i en ändring av en kropps tillstånd av rörelse. K. mäts i newton, i tekniken ofta i kilopond. Kraftverk, anläggning där elenergi alstras i generatorer, som får sin roterande rörelse av turbiner. I vattenkraftverk drivs turbinerna av fallande vatten, i värmekraftverk drivs de av ånga el. het gas. Konventionella ångkraftverk har oljeeldade ångpannor för alstring av ånga, i kärnkraftverk framställs den med hjälp av käm-reaktorer. Det första kärnkraftverket startades i Storbr. 1956. Jfr Vindkraftverk. E Elektricitet II, Kärnteknik I, Turbin. Krag, Jens Otto, 1914-78, dansk politiker (soc.dem.), utrikesminister 1958-62 o. 1966-67, statsminister 1962-68 o. 1971-72. Krageväxter, detsamma som krysantemum. Kraggisselcell, se Svampdjur. Kraka, Aslög, i nord, saga Ragnar Lodbroks maka, som bam gömd i sin fosterfar Heimers harpa. Kom till Lodbrok »varken klädd el. oklädd», utan svept i ett fisknät, »varken mätt el. fastande» etc. Krake. E Bläckfiskar. Krak^l, gräl, gruff, bråk. Krakmandel, se Mandelträd. Kraköw [krakkof], industristad i s. Polen, dess huvudstad 1305-1595. 1,2 milj. inv. Praktfulla byggnader i gotik o. renässans. Jagelloniska univ. (1364). Kram, gottköpsvaror, dussinvaror, särsk. om prydnads- o. manufakturvaror, krimskrams. Kramfors, handelscentrum för s. Ådalen, vid Ångermanälven (Sandöbron) o. friluftsområdet Höga kusten, ca 7600 inv. Sågverk, pappers-masse- o. snickerifabriker, verkstadsindustri. -K. kommun se E Sverige. 435