Krikon, Prunus insititia, varietet av plommon med klotrunda, blåsvarta frukter. Krill, en hoppkräftart som ingår i plankton o. utgör föda åt torskar, valar m.fl. djur. Trol. det individrikaste av alla djur. E Kräftdjur, Plankton. Krim, rysk halvö i Svarta havet. Flack stäpp, i s. bergig. Sydkusten är Sovj:s riviera. Stad Jalta. Kriminal-, brotts(lings)-, brottmåls-. Kriminalisera, straffbelägga, genom lag förklara något brottsligt. Kriminalis t, person som studerar kriminalteknik. Kriminalitet, brottslighet. Kriminalteknik, tekniska metoder för att upptäcka brott o. uppspåra brottslingar. Kriminell, brottslig, straffbar. Kriminologi, läran om brottsligheten med särsk. hänsyn till dess orsaker. Kriminalitet. E Kriminalregister, av rikspolisstyrelsen fört register över alla domar på fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomsfängelse, internering o. s.k. överlämnande till särskild vård. Kriminaltekniska laboratoriet, Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, Linköping, gr. 1964 (tidigare Statens kriminaltekniska anstalt, gr. 1939), den centrala institutionen för kriminaltekniska laboratorieundersökningar i Sv. Kriminalvård, den behandling som ges personer dömda för brott dels på kriminalvårdsanstalt (se Frihetsstraff), dels genom överlämnande till särskild vård enl. vissa lagar dels genom skyddstillsyn, om innebär övervakning under en prövotid av tre år, o. även kan innefatta an-staltsvård under en till två månader. Chefsmyndighet: Kriminalvårdsstyrelsen (före 1965 kallad Fångvårdsstyrelsen) under justitiedep. Kriminologi, läran om brottsligheten o. dess orsaker. Krimkriget, kriget mellan Ryssl. o. Turkiet 1853-56 med Storbr., Frankr. o. Sardinien på Turkiets sida. Krigsorsak var den ryske tsarens krav på överhöghet över Turkiets grek, ortodoxa. Freden i Paris 1856 fastslog Turkiets oberoende. Krimmer, krimmel, vävd pälsimitation liknande persian. Anv. bl.a. till mössor. Kringstad, Annichen, f. 1960. Vann VM-guld indiv. o. i stafett i orientering 1981 o. 1983, O-ringen o. dag-SM 1981, natt-SM o. budkavle 1982-83. SvD:s guldmedalj 1981. Krinolin, kjol, som hålls ut i klockform av en ställning. Mitten av 1800-t. E Dräkt I. Kris, avgörande vändning i t.ex. ett sjukdomsförlopp. Krishna, en av de folkkäraste indiska guda-gestaltema, känd för hjältedåd o. kärleksäventyr, i hinduismen en kroppslig uppenbarelse av guden Vishnu. Kristall, en fast, av plana ytor begränsad regelbunden kropp. Byggstenarna i en k. (atomer, joner el. molekyler) är ordnade i ett genomgående rymdmönster (kristallgitter), vars utseende hänför k. till olika kristallsystem. E Kristallhimlen, den yttersta av de nio rörliga himmelssfarema i medeltidens världsbild. Kristallin(isk), om bergart, som är uppbyggd av kristallkom utan bindemedel. Kristallisation, kristallisering, ett ämnes avskiljande ur en mättad lösning under kristallbildning; ämnet kristalliserar. Kristallvatten, vatten som binds i konstant mängd, då vissa ämnen kristalliserar ur vattenlösning. Krikon-Kristian KRIMINALITET Några data ur svensk brottsstatistik Personer som fått åtalsunderlåtelse, godkänt strafföreläggande el. som dömts, efter huvudbrott 1976 1981 Bedrägeri m.m. Brott mot rikets säkerhet o. 8266 9963 högmålsbrott 23 20 Förfalskning 562 688 Förskingring m.m. 1161 1017 Grov stöld 3 363 2139 Mened, falskt åtal m.m. 271 436 Misshandel 4512 4982 Mordbrand 112 103 Mord o. dråp 86 105 Narkotikabrott 2762 5 322 Rattfylleri o. rattonykterhet 11530 11830 Rån 433 529 Skadegörelse 3422 4437 Skattebrott 682 620 Stöld 10047 12896 Våld el. hot mot tjänsteman 1273 1751 Våldtäkt 102 86 Vållande till annans död 224 185 Ärekränkning 26 30 Hela antalet lagförda personer var 1976 493 609, 1981 413705. Kristen demokratisk samling, KDS, pol. parti, bildat 1964; har som grundsyn lösning av samhällsfrågorna i kristen anda. Ordf, från 1973 Alf Svensson. Kristendomen, den på Jesus Kristus o. hans frälsningsverk grundade världsreligionen, vars lära är framställd i NT. Denna lära spreds först av apostlarna ut över Medelhavsområdet. År 380 blev k. statsreligion i det rom. riket. Differenser i läran hade till följd en klyvning mellan den rom. o. den grek, riksdelens kyrkor 1054 o. uppkomsten av den romersk-katolska resp, grekiskortodoxa kyrkan. Reformationen på 1500-t. ledde till ytterligare splittring: de viktigaste protestantiska kyrkorna är den lutherska o. den reformerta. De kristna bekännama, kristenheten, består nu av ca 580 milj. rom. katoliker, ca 120 milj. grek, ortodoxa o. ca 320 milj, protestanter. E Symboler. E, även E Korstågen. Kristens resa, se Bunyan, John. Kristensson, Astrid, f. 1917, politiker (m), riksdagsled. 1958-77, landshövding i Kronobergs län 1977-82. Kristian, da. Christian, danska (da.-no.-sv.) kungar. - 1. Kristian II, i Sv. kallad Kristian Tyrann, 1481-1559, dansk o. norsk kung 1513-23, sv. kung 1520-23. Inrikespolitiskt strävade K. att bryta de högre ståndens makt o. med borger-skapets hjälp centralisera styrelsen, utrikespolitiskt att begränsa Hansans makt o. återupprätta den nordiska unionen. Denna tanke, som ligger bakom Stockholms blodbad omintetgjordes av Gustav Vasas resning. Även den jylländska adeln gjorde uppror, o. från 1532 till sin död satt K. i dansk fångenskap. -2. Kristian IV, 1577-1648, dansk kung 1588, myndig 1596. K. hävdade i Kalmarkriget Danmarks makt i Norden men hade ringa framgång i Trettioåriga kriget. Ett nytt krig med Sv. slutade med freden i Brömsebro 1645. K. upphävde skråväsendet i Danm., främjade näringarna o. bygg-nadsväsendet samt anlade flera städer, bl.a. Kristiania (Oslo) o. Kristianstad. 437