Kronofogde - Krutong Kronofogde, utmätningsman, chef i ett av landets 80-tal kronofogdedistrikt. Titeln, som även fanns före 1918, återinfördes 1965. Kronohemman, staten tillhörig jord, som brukas av enskild person med åborätt. Kronojägare, tjänsteman inom Domänverket under jägmästare. Kronologi, (läran om) tideräkning; tidsföljd. Kronologisk, tideräknings-; ordnad i tidsföljd. Kronometer, precisionsur. En skeppskronometer är kardanskt upphängd. Kronos [krå-], i grek. myt. en titan, världsalltets härskare, störtad av sin son Zeus. Kronprins, prins som är närmast arvsberättigad till kronan. Kronstadt [ry. kransjtatt], stad, fästning o. flottbas i Sovj., på en ö utanför Leningrad. 50000 inv. Kronvittne, i britt, rätt huvudvittne som vittnar mot sina medbrottslingar o. därför kan befrias från straff. Kronärtskocka, Cynara scplymus, en korg-blommig ört släkt med tistlarna. De köttiga blom-bottnama o. holkfjällens bas äts som grönsak. E Nyttoväxter II. Krook, Margareta, f. 1925, skådesp. vid Dramaten o. TV-teatern. Kraftfulla kvinnoroller. Kropotkin [kra-], Pjotr, 1842-1921, rysk furste, revolutionär. Fängslad 1874 för anarkistisk verksamhet. I landsflykt 1876-1917. I En anarkists minnen 1899 skisseras ett idealsamhälle utan statsmyndighet. Kropp. 1. Geometri: begränsad solid figur. -2. Algebra: mängd försedd med räkneoperationerna addition, subtraktion, multiplikation o. division. Ex: mängden av rationella tal, mängden av komplexa tal. -3. Se Mjölkört. Kroppstemperatur. Vid förbränning av näringsämnen uppstår värme. Är förbränningen låg, t.ex. under sömn el. vinterdvala, sjunker kroppstemperaturen. Däggdjur o. fåglar har en jämn, av omgivningen oberoende k., de är jämnvarma el. varmblodiga djur. Däggdjurens k. varierar mellan 35,5° o. 40,5° (hos människan ca 37°); under vinterd valan sjunker den hos t.ex. igelkotten till +0,3°. Fåglarnas k. varierar mellan 39,5° o. 44°. Övriga djur är växelvarma (felaktigt kallade kallblodiga), dvs. deras k. är beroende av omgivningens temperatur. Krubbitare, häst som har benägenhet att svälja luft o. därvid stöder tänderna mot krubbkanten. Krucifix, skulpterad bild av Kristus på korset. Krukväxter, prydnadsväxter, ofta med vacker blomning, vilka odlas inomhus. Härstammar ofta från tropiska o. subtropiska områden. E KRUM, Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering, Sthlm, gr. 1966, ideell organisation som tillvaratar straffades intressen o. arbetar för reformer inom kriminalpolitiken. Kru mstav, se Kräkla. Krupp, strypsjuka, difteri i struphuvudet med svår andnöd. Falsk k., annan inflammation i struphuvudet med andnöd. Krupp, tysk släkt. Friedrich K. (1787-1826) grundade 1811 i Essen Krupp A.-G., ett av världens största företag inom den tunga industrin. Omfattar nu gruvor, järn- o. stålverk, mek. verkstäder, varv m.m. Krusbärsbuske, stickelbärsbuske, Ribes uvacrispa (R. grossularia), en bärbuske med gröna, gröngula el. rödaktiga bär. Vild upp till s. Norrland. Odlad sedan 1600-t. E Frukter. von Krusenstjerna, Agnes, 1894-1940, förf. Bilder från en döende adelskultur. Sexual-skildringama i Fröknarna von Pahlen (7 bd, 1930-35) ledde till presspolemik. G.m. förf. David Sprengel (1880-1941), delvis behjälplig i hennes författarskap. Kruska®, gröt av i vatten kokt vetekli korn- el. havregryn samt fikon el. russin. Krusta, sår skorpa, det tunna skal av torkad sårvätska som täcker ett sår. Krustad, flottyrkokt bakverk i form av en liten bägare, vanl. fylld med stuvning. Krusjtjov, Nikita, se Chrusjtjev, Nikita. Kruskål, se Grönkål. Krut, sprängämne; anv. som drivämne i eldvapenammunition o. som raketbränsle. Svartkrut, en blandning av salpeter, träkol o. svavel, började användas i Europa på 1300-t.; numera bl.a. i stubintråd o. fyrverkeripjäser. S.k. röksvaga krut (kemiska krut) är främst nitrocellulosa (tidigare bomullskrut) o. en blandning av detta o. glyceryltrinitrat, nitroglycerin (nobelkrut). Krutong, stekt el. flottyrkokt brödskiva. KRONOR OCH REGALIER 1-12 Kronor. 1 Den medeltida italienska kungakronan, ca 850, Johanneskyrkan i Monza. 2 Den ungerska Stefanskronan, ca 1100, intill andra världskriget förvarad i kröningskyrkan i Budapest. 3 Martin I av Aragoniens krona, ca 1400, katedralen i Barcelona. 4 Ryska tsarkronan, brämad med sobelskinn, 1300-talet, Kreml, Moskva. 5 Ärkehertigkrona med hermelinshatt, ca 1450, Graz, Österrike. 6 Kristian IV:s krona, 1588, Rosenborgs slott, Köpenhamn. 7 Rudolf II:s av Habsburg krona, 1602, Wien. 8 Ludvig XV :s krona, 1722, Louvre, Paris. 9 Kristian V:s krona, ca 1670, Rosenborgs slott, Köpenhamn. 10 Ryska kejsarinnan Anna Ivanovnas krona, 1730, Kreml, Moskva. 11 Napoleons kejsarkrona, 1804, Louvre, Paris. 12 Den norska kungakronan, ca 1820, Trondheim. 13-24 (i rutan): Det tysk-romerska rikets insignier, förvarade i Skattkammaren på Hofburg, Wien. 13 Kejsarkronan, tillverkad år 962. 14 Den heliga lansen med insmidd spik från Kristi kors, 800-t. 15 Riksäpplet, 1100-t. 16-17 Kröningsdräktens »alba» och »dalmatica», HOO-t. 18 Kröningsmanteln, vävd och broderad av araber i Palermo 1133. 19-21 Handskar, strumpor och skor, sicilianskt arbete från 1200-t. 22-23 Spiran och vigvattensstaven, början av 1300-t. 24 Rikssvärdet, 1000-t. 25-33 Engelska regalier, förvarade i Towern, London. 25 Kungakronan, gjord till Karl II :s kröning 1661. 26 Kungaspiran från 1661 med Cullinandiamanten, insatt i början av 1900-t. 27 Imperiekronan tillverkad för Viktorias kröning 1838 med »Svarte prinsens» rubin från 1300-t. 28-30 Rikssvärden från Georg IV:s kröning 1820. 31-32 Skeden och ampullan för kröningsoljan, 1400-t. 33 Riksäpplet från kröningen 1661. 34-37 Ryska regalier, förvaringsplatsen okänd. Kronor, spira och äpple för tsar Paul I och hans kejsarinna, tillverkade 1796 av franska guldsmeder i S:t Petersburg. 38-48 Svenska riksregalier, förvarade i Kungl. slottet, Stockholm. 38 Gustav Vasas båda rikssvärd, tillverkade i Sydtyskland på 1540-talet. - Erik XIV:s regalier vid kröningen 1561, tillverkade i Stockholm: 39 kungakronan, 40 riksnyckeln, 41 riksäpplet med graverad världskarta, 42 spiran, 43 kungamanteln. -Karl IX:s regalier för kröningen 1607, tillverkade i Stockholm: 44 kröningsringen, 45 ordenskedjan med hängande Jehovatecken, 46 smörjehornet. - 47 Karl (X) Gustavs hermelinsbrämade arvfurstehatt av broderad sammet med arvfurstekronan, buren vid drottning Kristinas kröning 1650. 48 Drottning Lovisa Ulrikas krona vid kröningen 1751. 440