Kulturrevolutionen - Kungsör Kulturrevolutionen, benämning på det (delvis framgångsrika) pol. program, som genomfördes av Mao Tse-tung o. Kinas kommunistiska partis centralkommitté 1965-68. Syftet var en genomgripande förvandling av samhället, kulturellt o. politiskt, o. innebar en kamp mot kvardröjande »borgerliga» attityder o. mot en växande byråkrati. Samtidigt en inre maktkamp. Bland de många framstående politiker som utrensades märks president Liu Shao-chi. Kul vert, stort rör under väg e.d. för passage av vatten; grov betongledning för gas-, el-, vatten-o. avloppsledningar. Kulör, färg(ton). Kulört, starkt färgad, färggrann, brokig. Kumbel Kumbell, se Hein, Piet. Kumla, tätort i mell. Närke, ca 11600 inv. Sko-, kartong-, radio- o. mekanisk industri. Kriminal-vårdsanstalt. - K. kommun se E Sverige. Kumlien [-lin], Akke, 1884-1949, målare, bokkonstnär. Förnyare av den svenska typografin. Kummel, en mörkgrå torskfisk med silver-glänsande buk o. sidor. Max. 1,35 m. Rovfisk. Atlanten, tidvis vid västkusten. God matfisk. E Fiskar IV. Kummin, Carum cqrvi, 2-årig flockblomstrig ört, vars frukt används som krydda. Allmän. E Blommor IV, Kryddväxter. Kumulation, anhopning; förstärkt verkan av långvarigt bruk av läkemedel (ev. förgiftning). Kumulativ, som innebär k. Kun [konn], Béla, 1886-1941, ung. kommunistisk politiker, chef för den ung. kommunistregeringen mars-aug. 1919. Kung, urspr. hövding för ett folk; vanligaste titeln för regenten i monarki. Kungafonden, gemensam benämning på två fonder skapade efter insamlingar vid Gustav VI Adolfs 70- o. 80-årsdagar. Medlen används för att främja sv. kultur. Kungahus. E s. 450. Kungahälla, stadsbildning från 1000-t. på platsen för nuvarande staden Kungälv. Kung Fu-tsi, se Konfucius. Kung Karls spira, kungsspira, Pediculqris sceptrum carolinum, högväxt ört bland lejongaps-växtema med stora ljusgula blommor i glest ax o. parflikiga blad i rosett. Småland-Norrland. Lokalt fridlyst. E Blommor VII. Kungliga Biblioteket, KB, Sthlm, Sv:s nationalbibliotek, samlar allt sv. tryck, all litt. som berör Sv. o. även utländsk humanistisk o. samhällsvetenskaplig litt. Chef för K. är riksbibliotekarien. Kunglig Majestät, Kungl. Maj:t, till 1975 beteckn. för högsta statsmakten i Sv., antingen den utövades av regeringen, dvs. konungen i statsrådet, el. av de organ som beslutade i konungens hamn, såsom Högsta domstolen o. Regeringsrätten. Kungl. teatern, se Operan. Kungsbacka, hantverks- o. industrisamhälle i n. Halland, ca 12800 inv. - K. kommun se E Sverige. Kungsfiskar, en grupp abborrliknande, röda fiskar som föder ungar. Skagerack, Kattegatt. Ned till 1000 m djup. Matfiskar. Jfr Uer. E Fiskar IV. Kungsfiskare, en grupp blåkråkfåglar med lång, kraftig, rak näbb o. grann fjäderdräkt. Ca 80 arter, de flesta tropiska. I s. o. mell. Sv. påträffas sällsynt kungsfiskaren el. isfågeln (18 cm), blågrön med roströd undersida. Stann- o. flyttfågel. Fridlyst. I Austral. förekommer jättekungsfiskaren, skrattfågeln el. »kokaburran» (max. 45 cm). Blir lätt tam. E Fåglar IV, IX. Kungsfågel, en olivgrön tätting med rödgul hjässa. Europas minsta fågel (9 cm). Hela landet utom längst i norr. Stann-, stryk- el. flyttfågel. E Fåglar III. Kungsgård, egendom som tillhör kronan, förr ofta bostad för landshövding el. officer; en del kungsgårdar disponeras av kungl. familjen (ex: Gripsholm, Tullgam). Kungsleden, vandringsled rösad av STF från Abisko till Ammamäs. Kungsljus, Verbascum, en grupp lejongaps växter med gula blommor i lång, axlik samling. Kungsljus, V. thqpsus, max. 1,5 m, har på båda sidor gråludna blad. Mörkt k., V. nigrum, max. 1 m, har mörkgröna, på undersidan ludna blad. E Blommor VIII. Kungsmynta, vildmejram, Origanum vulgäre, en max. 8 dm hög läppblommig ört; kryddoftande, blåröda blommor i kvastlik samling. Mindre allmän. Upp till Hälsingland. E Blommor IV. Kung Sol, se Ludvig. Kungsspira, detsamma som kung Karls spira. Kungssången, Ur svenska hjärtans djup, dikt av C.V.A. Strandberg, tonsatt av O. Lindblad (1844). Kungsträdgården, park i Sthlm (urspr. anlagd av Erik XIV), med Molins fontän o. hans staty av Karl XII samt Göthes staty av Karl XIII. Kungsvatten, en blandning av 3 delar konc. saltsyra o. 1 del konc. salpetersyra. Kan lösa guld o. andra ädelmetaller. Kungsådra finns i vissa angivna vattendrag där det på bestämd plats vid lågvatten rinner fram minst 5 m3 vatten i sekunden. Ägare av område i sådant vattendrag är skyldig att utan ersättning medge att 1/3 av det framrinnande vattnet tas i anspråk för farled, fiske, bevattning o.d. Kungsängslilja, damspelslilja, Fritillqria meleqgris, en lökväxt bland liljeväxterna med klocklika, smårutigt röda (sällan vita) blommor. Odlas allmänt, även förvildad. Kungsör, tätort i s. Västmanland vid Mälaren, ca 6300 inv. Armaturfabriker, mekaniska verkstäder, betongindustri. - K. kommun se E Sverige. KRÄLDJUR Överst: Kräldjuren (här exemplifierade av en sandödla) är ryggradsdjur (a). De lever på land och andas med enkla lungor (b). De har i allmänhet 3-rummigt hjärta (c), en skalle med (i allmänhet) tänder (d). Underkäken ledar mot skallen under förmedling av ett extra ben, kvadratbenet (e). De har vidare torr hornfjälltäckt hud (f) och lägger ägg på land (g). - De nu levande kräldjuren indelas i ödlor, ormar, krokodiler och sköldpaddor: 1-7 Ödlor. 1 Skogsödla. 2 Ormslå (kopparorm). 3 Varan. 4 Leguan. 5 Kameleont. 6 Flygande drake. 7 Geckoödla. 8-13 Ormar. 8 Huggorm; a. skalle med gifttänder. 9 Snok; a. skalle. 10 Skallerorm. 11 Puffadder. 12 Glasögonorm (kobra). 13 Boaorm. 14-17 Krokodiler. 14 Alligator. 15 Gangesgavial. 16 Nilkrokodil. 17 Kajman. 18-20 Sköldpaddor. 18 Kärrsköldpadda. 19 Soppsköldpadda. 20 Grekisk landsköldpadda. 446