Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- L ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L, rom. siffra=50.
Labbar, en grupp måsfåglar med kraftig, böjd
näbb o. simfötter med vassa klor. Bruna med
ljusare undersida. Nordliga trakter o. polarhav.
Flyttfåglar. Vanlig labb (50 cm) påträffas vid
väst- o. ostkusten, fjällabb (55 cm) endast i
fjällen; den senare äter främst lämlar. E Fåglar
II, X. E Flyttfåglar.
Laber, lätt, svag (om vind).
Labial, läpp-; språkljud som bildas med läpparna.
Labil, osäker, instabil, vacklande.
Labiologi, konsten att uppfatta tal genom att
iaktta den talandes läpprörelser.
Laboration, (natur)vetenskapligt experiment,
särsk. i undervisningssyfte. Laboratorium, lokal
el. institut för laborationer.
Labor^mus, lat., ’låtom oss arbeta’, soc.dem.
förening (gr. 1902) i Uppsala för akademiker o.
arbetare.
Laborera, utföra laborationer; syssla el.
manipulera (med).
Labour Party, eng., det brittiska 'arbetarpartiet’,
gr. 1900. Dess politik är obunden av den
doktrinära marxismen o. präglas av
fackföreningsrörelsens stora inflytande.
Labrador [-år, eng. läbbrsdå], halvö i n.ö.
Canada. 1,4 milj. km\ ca 30000 inv., bl.a.
indianer o. eskimåer. Tundra o. barrskogar.
Järnmalm. Fiske.
Labradorströmmen. E Hav I.
de La Bruyère [bryjär], Jean, 1645-96, fransk
förf. Satiriska porträtt ur samtiden i Karaktärer
och tidsbilder 1688.
Labyrint. 1. Invecklat system av irrgångar.
-2. Innerörat (ben- o. hinnlabyrint).
Lachesis, en av de tre moirerna.
Lack. 1. Lösning av ett bindemedel, t.ex.
cellu-losanitrat, i organiskt lösningsmedel, t.ex. sprit
el. aceton. Anv. för bestrykning av ytor, som
efter lösningsmedlets avdunstning får en
motståndskraftig hinna. - 2. Sigillack, en i värme
mjuk o. formbar hartsblandning med färgtillsats.
- 3. Lackfärger, lacker med fargtillsatser.
Lackmus, violett färgämne från vissa lavar,
ändras till rött i sur o. till blått i alkalisk lösning.
Anv. som indikator inom kemin, vanl. i form av
lackmuspapper.
Lackviol, gyllenlack, korsblommig halvbuske från
Medelhavsländerna. Höjd ca 50 cm. Välluktande
gula blommor. I Sv. mest krukväxt.
de Laclos [-klå], Pierre Choderlos, 1741-1803,
fransk förf., general. Brevromanen Farliga
för
bindelser 1782 skildrar det perversa
umgängeslivet bland 1700-t:s libertiner.
La Condamine, se Monaco.
Lacrosse [lakråss], urspr. indianskt bollspel.
Vanlig i Canada. Spelas av lag om 10 män el. 12
kvinnor med håvliknande redskap.
Ladberg, Bo Teddy, 1920-77, radio o. TV-man,
särsk. musikprogram.
Ladoga, fi. Lpatokka, insjö i n.v. Sovj., Europas
största. 18 180 km2, största djup 225 m. Fiskrik.
Avvattnas till Finska viken genom Neva.
Lady, eng., plur. ladies, kvinnlig adelstitel i
Storbr., motsv. till lord; titel för maka el. dotter
till vissa adelsmän; dam i allmänhet.
Laeken, se Bryssel.
Læstadius [le-]. 1. Lars Levi, 1800-61,
kyrkoherde i Karesuando, sedan i Pajala,
väckelsepredikant. Den asketiska o. delvis extatiska
læstadianismen, vars anhängare kallas
læsta-dianer, har alltjämt stor utbredning bland samer
o. finnar i nordligaste Sv. o. Finl.
-2. Lars-Levi, 1909-82, sonsons son till L.l,
dramatiker, stadsteaterchef (Helsingborg 1946-50
o. 1968-73, Malmö 1950-60, Sthlm 1960-65).
de La Fayette [lafajett], Joseph Motier,
1757-1834, markis, fransk militär o. politiker.
Deltog i nordamer. frihetskriget. Framlade 1789
sin berömda deklaration om människans
rättigheter. Chef för nationalgardet 1789-92 o. från 1830.
de La Fontaine [lafå°tän], Jean, 1621-95, fransk
förf., berömd för sina versifierade Fabler
1668-94, som präglas av kvickhet o. stilistisk
fulländning.
Lafrensen, Niclas, d.y., i Frankr. kallad
Lavreince [lavrä°s], 1737-1807, sv. gouache- o.
miniatyrmålare. Graciösa rokokointeriörer från
parissocieteten.
LAFTA, Latinamerikanska
frihandelssamman-slut ningen. E Gemensam marknad.
Lag, vaije av riksdagen beslutad föreskrift till
myndigheters o., medborgares efterrättelse. Lag
stiftades före 1974 års regeringsform av regering
o. riksdag gemensamt; numera beslutar riksdagen
ensam om lagstiftning, som regel på regeringens
förslag. Föreskrifter beslutade av regeringen
ensam kallas förordningar (tidigare kungörelser).
Föreskrifter som begränsar medborgarnas fri- o.
rättigheter måste meddelas genom lag. Se även
Grundlag, Sveriges rikes lag.
Laga förfall, frånvaro med giltigt skäl.
Laga kraft, det förhållandet att dom el. beslut ej
kan överklagas.
461
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 19 00:38:12 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/5/0513.html