Lott o-Luft över visst minimivärde) särskild skatt med 30%. Jfr Penninglotteriet. Lotto, Lorenzo, ca 1480-1556, ital. målare, ypperlig porträttör. Lotus, lotusblomma, näckrosväxter av släktena Nelumbo från Sydasien (röda blommor) o. Nymphaea från n.ö. Afrika (blå o. vita blommor). Vit lotus växer vild även i Ungern. - L. har betraktats som helig symbol i Egypten o. inom buddhismen. Ofta avbildad i konst o. arkitektur. B Blommor X, Stilar I. Lough Neagh, se Irland. Louis, se Ludvig. Louis, Joe, eg. Joseph Louis Barrow, 1914-81, amer. professionell tungviktsboxare. Innehade VM 1937-49. Louisd'or, fr., ’Ludvig i guld’ (försv. »lusidor»), fr. guldmynt 1640-1794. Louise, 1889-1965, Sv:s drottning från 1950. Tidigare lady Louise Mountbatten från Engl. 1923 g.m. dåvarande kronprins Gustaf Adolf av Sv. Louisiana, förk. La., delstat (1812) i s. USA, vid Mexikanska bukten. 126000 km2, 4,2 milj. inv. Odling av sockerrör, majs o. bomull. Petroleum. - L. koloniserades av fransmän på 1600-t. Huvudstad Baton Rouge, 219000 inv., största stad New Orleans. Louren$o Marques, se Maputo. Louvre, Le L. [lo lovr], försvenskat Louvren, palats o. museum i Paris. Lång byggnadshistoria (1200-1800-t. men främst från 1500-1600-t.). Ett av världens största konstmuseer (statligt 1793). Low, David, 1891-1963, eng. tecknare, känd för sina bitande politiska karikatyrer. Lovart [lo-], det håll varifrån vinden blåser. Mots: lä. Lowell, Percival, 1855-1916, amer. astronom. Observerade bl.a. planeten Mars o. beräknade läget för planeten Pluto. Lovisa Ulrika, 1720-82, sv. drottning 1751, g.m. Adolf Fredrik 1744, mor till Gustav III, syster till Fredrik den store av Preussen. Kulturellt intresserad. Stiftade Vitterhetsakademien 1753. Loyola [låjåla], Ignatius av Loyola, 1491-1556, spansk riddare, jesuitordens grundare 1534, dess general 1541. Helgonförklarad 1622. Skrev Exercitia spiritualia (Andliga övningar), en handbok i andlig fostran. LP, se Grammofon. LP-gas, av eng. liquid petroleum gas (LPG), flytande gas (ex: Gasol®). LRF, se Lantbrukarnas riksförbund. LSD, lysergsyradietylamid, ämne som framkallar hallucinationer o. mentala störningar. Används inom psykiatrisk forskning o. som narkotikum. Ltd., förk. för limited, eng., 'begränsad (ansvarighet)’, ingår i eng. bolags firmanamn, motsvarar sv. AB. LTO, se Tillfälligt omhändertagande. Luanda, se Angola. Luang Prabang, se Laos. Lubitsch, Emst, 1892-1947, tysk-amer. filmregissör. Mästerliga komedier. Tjuvar i paradiset 1932, Ninotchka 1939, Att vara eller inte vara 1942. Lucern, annan stavning av lusern. Lucerne, se Luzem. Lucia, Syrakusas skyddshelgon, skall ha lidit martyrdöden ca 304. L:s dag firas 13 dec., i Sv. med att en Luciabrud (Lussebrud) med ljuskrans i håret bjuder omkring morgonkaffe. Lucidor, pseud. för Lars Johansson, även kallad Lasse Lucidor, 1638-74, skald. Bröllops- o. begravningsdikter, dryckesvisor, botpsalmer, samlade i Helicons blomster 1688. Nedstucken vid ett kroggräl. Lucifer, lat., Tjusbringaren’. - 1. Morgonstjärnan. - 2. I äldre bibelövers, namn på djävulen (Jes. 14:12; Luk. 10:18). Lucretia, enl. sagan en fömäm romares maka, som våldtogs av sonen till Roms siste kung o. därefter dödade sig i makens åsyn. Skall ha utlöst den resning som störtade kungadömet. Lucretius, Titus L. Carus, ca 97-55 f.Kr., rom. skald. Lärodikten Om världsalltet ger uttryck åt illusionsfri materialism. Lucullus, Lucius Licinius, 106-56 f.Kr., rom. fältherre o. statsman, bekant för sin kärlek till lyx o. bordets njutningar (»lukulliskt» levnadssätt). Ludendorff, Erich, 1865-1937, tysk general, en av anförarna under l:a världskr., även med politiskt inflytande. Senare anhängare till Hitler. Luder. 1. Slang för prostituerad. - 2. Detsamma som åtel. Ludvig, fr. Louis [loi], franska kungar. -1. Ludvig IX, den helige, 1214-70, kung 1226. Värnade fred o. rätt o. förkroppsligade det medeltida furstliga fromhetsidealet. Företog två korståg. Helgonförklarad. - 2. Ludvig XIV, 1638-1715, kung 1643. Fram till 1661 var Mazarin Frankrikes ledande minister. Därefter blev L. allenahärskande (»Staten, det är jag.») o. gjorde med hjälp av dugande ministrar (såsom Colbert) Frankr. till en blomstrande stat. L. fick tillnamnet Kung Sol o. bidrog med sin lysande ställning till den franska smakens segertåg genom Europa. Hans krigiska utrikespolitik undergrävde dock landets finanser. G.m. Maria Teresia av Spanien o. efter hennes död morganatiskt med madame de Maintenon. - 3. Ludvig XV, 1710-74, kung 1715, myndig 1723, sonsons son till L. XIV. Under L:s omyndighet var hertig Filip av Orléans regent, o. 1726-43 var kardinal Fleury ledande minister. Senare fick L:s mätresser (de Pompadour, Dubarry) stort inflytande. -4. Ludvig XVI, 1754-93, kung 1774, sonson till L. XV. Välmenande men kraftlös regent, stod under inflytande av sin gemål Marie-Antoinette. Det finansiella nödläget tvingade honom att inkalla ständerna, som avsatte honom 1792 o. lät avrätta honom 1793. - 5. Ludvig »XVII», 1785-1795 (?), son till L. XVI, fängslad 1792 jämte sina föräldrar. - 6. Ludvig XVIII, 1755-1824, kung 1814-15, 1815-24, bror till L. XVI. Sökte befästa kungadömet genom moderat o. opartisk politik. -7. Ludvig Filip, fr. Louis-Philippe [loi-filipp], 1773-1850, kung 1830-48, av ätten Bourbon-Orléans. Valdes till »fransmännens konung» efter julirevolutionen 1830 men störtades genom februarirevolutionen 1848. Ludvika, tätort i Dalarna, ca 17600 inv. Medelpunkt för Västerdalarnas bergslag. ASEA:s anläggningar för transformatorer o. högspännings-apparater. Impregneringsverk. - L. kommun se E Sverige. Luft. 1. Den blandning av olika gaser som bildar jordens atmosfär (se d.o.). - 2. Fönsterluft, fältet i en fönsteröppning (inramat av fönsterkarmen). En luft gardiner, gardiner till ett fönster. 484