Lönndahl-Lövträd A. pseudoplqtanus, stort träd med på undersidan håriga blad; odlas. Blodlönn, olika lönnformer med röda blad. I Nordamerika sockerlönn, A. sqccharum, vars saft ger lönnsocker. - Många arter ger värdefullt virke. E Nyttoväxter I, Träd I, V. Lönndahl, Lars, f. 1928, sångare, skådesp., operett, musicals; turnéer med bl.a. Riksteatern. Lönnrot, Elias, 1802-84, finl. språkforskare o. folkdikts samlare, prof, i Helsingfors. Samlingar av folkdikter: Kalevala o. Kanteletar. Finskt-svenskt lexikon 1866-80. Lönnroth, Erik, f. 1910, historiker, prof, i Gbg, Sv. akad. 1962. Sv. medeltidshistoria. Essäsamlingar. Lönskaläge, gammal lagterm för samlag mellan ogifta. Lönsparande, sparform (sedan 1949) avsedd att stimulera (särsk. ungdom) till regelbundet sparande. Avdrag på lönen insätts på lönsparkonto som deltar i årlig vinstutlottning. Löntagarfond, fond som finansieras huvudsaki. genom skatt på företagens vinster o. som ägs o. förvaltas av de fackliga organisationerna. Beslut om införande av 1. i Sv. fattades av riksdagen 1983. Löpande räkning, affärsförbindelse med fortlöpande leveranser som betalas i efterhand på bestämda tider. Löpe, enzym i löpmagen hos kalvar som verkar koagulerande på mjölkens kasein (ett äggviteämne). Anv. vid osttill v. Löpmage, se Idisslare. Löpning, se Fri idrott. Löpsedel, tidningsaffisch med dagens största nyheter. Löptid, se Brunst. Lös egendom, all egendom som ej utgör fastighet. Lösen. 1. Avgift till myndighet för utfärdade handlingar. - 2. Avgift för att få ut ofullständigt frankerad (post)försändelse. - 3. Igenkänningsord mellan personer inom t.ex. samma truppförband; slagord. - 4. Igenkänningstecken el. heders-bevisning med ett visst antal kanonskott; Svensk lösen var vanl. 2 skott. Löskerkarl, lösdrivare, vagabond. Lösning, homogen blandning av två el. flera ämnen, av vilka ett, ofta det som ingår i största mängd, kallas lösningsmedel, i regel en vätska. L. av fast ämne i fast är t.ex. legeringar. Löss, en grupp små vinglösa insekter med platt kropp. Blodsugare. På människan parasiterar klädlus, huvudlus o. flatlus. L. kan sprida sjukdomar, t.ex. fläcktyfus. - Fågellöss, vägglöss, bladlöss o. sköldlöss tillhör andra insektgrupper. E Insekter I, Parasiter. Lössjord, fmkornig jord avsatt som vindsediment från öknar o. stäpper. Ex: Kinas »gula jord» o. Sovj:s »svarta jord». Lösöre, lös, flyttbar egendom, t.ex. husgeråd, möbler m.m. (ej pengar o. värdepapper). Lövbaggar, detsamma som bladbaggar. Löwbeer, Hans, f. 1923, ämbetsman, statssekr. i ecklesiastikdep. 1957-64, gen.dir. i Skolöverstyrelsen 1964-69, universitetskansler 1969-80, därefter gen.dir. i Byggnadsstyrelsen. Löwenadler, Holger, 1904-77, skådesp., från 1941 vid Dramaten. Karaktärsroller. Aven film. Löwenhjelm, Harriet, 1887-1918, skaldinna, konstnärinna. Dikter 1919 med förf:s egna teckningar o. etsningar. Lövgräshoppor, detsamma som vårtbitare. Lövkoja, Matthiola incqna, o. sommarlövkoja, M. qnnua (Cheiranthus annuus), prydnadsväxter, kulturformer av vilda korsblommiga örter el. halvbuskar från ö. Medelhavsområdet. Ett- el. fleråriga. Klase av vita, röda, rosa, lila el. gula blommor. E Blommor IX. Lövsångare, en grupp grågröna sångare. Häckar i skog, bygger vanl. bo nära marken. Insektätare. Max. 14 cm. Flyttfåglar. Lövsångaren, lövsmygen, är jämte bofinken Sv:s vanligaste fågel. Till 1. hör även gransångaren, från Uppland norrut, o. grönsångaren, från Skåne till s. Norrland. E Fåglar VI. Lövträd, vedväxter med tunna, platta blad, löv. I kalla områden el. i trakter med torrtid fälls löven vanl. efter en vegetationsperiod. I andra klimat ofta fleråriga. - A dia lövträd ger värdefullt virke. 492