Maner- Mantegna Maner, manér, sätt att föra sig; framställningssätt, stil; förkonstling. Maner, urspr. underjordiska gudomligheter hos romarna, senare dyrkade som de avlidnas andar. Manet [-nä], Édouard, 1832-83, fransk målare, djärv färgkonst. Frukost i det gröna 1863, Olympia 1865. Porträtt. Maneter, skivmaneter, en grupp nässeldjur med geléartad, klockformig kropp. I alla hav. Vanlig vid västkusten är röd brännmanet, max. 50 cm i diameter. - Rörmaneter, som tillhör en annan klass, är fritt simmande kolonier, som ibl. sticker upp ovan vattenytan, t.ex. den blå bidevind-seglaren i varma hav. B Nässeldjur, Plankton. Mangan, Mn, grundämne, en vit, hård, spröd metall. Används i legeringar. Mango, den gröna el. gula köttiga frukten av mangoträdet, Mangifera indica. Odlas i tropikerna. Frukterna äts råa el. kokas till marmelad. B Frukter, Träd III. Mangold, bladbeta, Beta vulgaris, en mållväxt, vars blad används som spenat. Mangrove, tropisk sumpvegetation, ofta vid flodmynningar, bestående av träd o. buskar med stöd- o. andningsrötter. B Träd V. Manhattan, New Yorks centrala stadsdel på ön M. Skyskrapor. Manhem, enl. Snorre ett namn på Sverige. Manhemsförbundet, götisk sammanslutning 1815-ca 1820. Manhål, hål i cistern, ångpanna o.d., genom vilket man kan krypa in för att utföra t.ex. rengöring el. reparation. Mani, vurm, ensidig böjelse. - Med: psykisk o. kroppslig oro o. överretbarhet, ofta med idéflykt o. storhetsfantasier. Manisk, maniakqlisk, exalterad, upprymd. Maniererad, tillgjord, förkonstlad. Manierism, i konstnärlig formgivning ytlig virtuositet, förkonstling o. upprepning av andras maner. Manierismen, ital. senrenässansens konst, som pendlade mellan olika stilar o. olika känslolägen o. därmed bröt den klassiska harmonin. Manifest. 1. Tydlig, uppenbar. - 2. Offentligt tillkännagivande el. framlagt program. -3. Lastcertifikat, skeppsdokument som upptar avsändare o. mottagare av transporterat gods, fraktbelopp m.m. Manifestation, uppenbarande; yttring; offentliggörande. Manifestera, ge uttryck åt; manifestera sig, ta sig uttryck, hävda sig. Manikeism, av persern Mani (216-277 e.Kr) stiftad religion med gnostisk prägel o. främst karaktäriserad av en stark dualism mellan ljusets o. mörkrets världar. Manikyr, manikur, fr. manucure, handvård, nagel vård. Manila, Manilla, Filippinernas huvudstad, på ön Luzon, 1,6 milj. inv. Handels- o. industristad. Manilahampa, fiber som erhålls ur bladslidorna av Musa textilis, en banan växt från Filippinerna. Anv. till trossar o.d. B Nyttoväxter III, Träd III. Maniokväxt, kassavabuske, cassava, Manihot utilissima, perenn buskartad ört bland törelväxtema. Tropiska Sydamerika. Knölroten, maniok, används bl.a. för framställning av tapipkamjöl o. arrowstärkelse. B Nyttoväxter I. Manipulation, handgrepp, (knepigt el. bedrägligt) tillvägagångssätt, kupp. Manipulera, hantera; förfara (bedrägligt); påverka. Manke, främre ryggdelen hos hästen o. vissa andra djur. B Häst. Mankemang, bristfällighet, fel; krångel. Mankera, fattas, klicka; försumma, komma för sent till. Mankhöjd, ett djurs kroppshöjd vid manken. Mann. 1. Heinrich, 1871-1950, tysk förf., bosatt i USA från 1940. Undersåten 1918, en satir över tysk mentalitet. - 2. Thomas, 1875-1955, bror till M.l, tysk förf., bosatt i USA 1938-52. Nobelpris 1929. Psykologiska romaner, ofta över temat konstnärskap kontra borgerlighet. Buddenbrooks 1901, Bergtagen 1924-26, Josef och hans bröder 1933^13, Doktor Faustus 1947. Mann, Tor, 1894-1974, prof., dirigent o. pedagog. Manna, stelnat sött sekret från vissa växter, t.ex. mannaasken. Laxermedel. Även näringsämne. -Mannaregn, bl.a. omnämnt i Bibeln, härrör från av vinden lösryckt mannalav, Lecanora esculenta. Mannagryn, urspr. frön av mannagräsen, Glyceria, nu oftast krossade vetekorn. Mannamån, partiskhet, orättvisa. Mannekäng, person som för modefirma klär sig i o. visar nya modeller; skyltdocka. Mannerheim, Gustaf, 1867-1951, frih., finl. militär o. statsman. Var officer i rysk tjänst, ledde »de vita» under inbördeskriget 1918, var riksföreståndare 18-19, som fältmarskalk överbefälhavare i krigen 39-40 o. 4M4, president 44—46. Minnen 1951-52. Mannheim, stad i V-Tyskl. vid sammanflödet Neckar-Rhen. 304000 inv. Omlastningshamn (kol, olja, spannmål). Mångsidig industri. Gr. 1606. Barockslott. Mannheimskolan, en grupp tonsättare verksamma omkr. 1750 vid hovkapellet i Mannheim (J. Stamitz m.fl.). M. utvecklade den stil som fullkomnades av wienklassikema (bl.a. sonatform, homofoni, stark dynamik). Manodepressiv sjukdom (även maniskdepressiv el. maniko-depressiv), delvis ärftlig mentalsjukdom med pendling mellan abnorm nedstämdhet o. abnorm upprymdhet. Manometer, apparat för mätning av tryck hos gaser o. vätskor. Mansardtak, brutet yttertak som möjliggör inredning av en vindsvåning med utskjutande fönster, mansardfönster. Manschett, bred ärmlinning; bricka som droppskydd på ljusstake. - Manschettproletariat, underbetald personal i s.k. manschettyrken (tjänstemän o.d.). B Dräkt L Mansfield, Katherine, pseud. för Kathleen Beauchamp, 1888-1923, eng. förf., f. på Nya Zeeland. Noveller präglade av psykologisk finess o. utsökt stilkonst. Manta. B Fiskar V. Mantal, gammalt mått på en jordegendoms skatteförmåga; även för ett hemmans andel i en by. Mantalsskrivning, före 1967 årlig befolknings-registrering grundad på särskilda mantals-uppgifter (namn, födelsedatum etc.), som allmänheten hade att avlämna. Mantegna [-tenja], Andrea, 1431-1506, ital. målare o. kopparstickare, mästare i perspektivisk rumsgestaltning. Kristi begråtande. Se även Mantua. 498