de Musset-Münchhausen de Musset [mysä], Alfred, 1810-57, fransk förf. Spirituella, lätt vemodiga skådespel kring erotiska motiv, t.ex. Lek ej med kärleken 1834. Självbiografin Bekännelser av ett seklets barn 1836. Dikter. Musslor, musseldjur, en grupp tvåsymmetriska blötdjur, som är inneslutna i två vanl. likformiga skal. M. saknar huvud. De förflyttar sig med ett köttigt utskott, foten. Skalets innersta skikt utgörs av pärlemor. En del m. är ätliga, t.ex. ostron o. blåmusslor. Havspärlmusslan o. flodpärlmusslan bildar pärlor (se d.o.). Vissa m. är skadedjur, t.ex. skeppsmasken. Sött o. salt vatten, hela jorden. E s. 532. Mussolini, Benito, 1883-1945, kallad II Duce 'ledaren’, ital. politiker, regeringschef 1922-43. Urspr. socialist. Grundade den första fascistiska föreningen 1919, blev regeringschef 1922 o. diktator 1925. Genomförde många reformer, bl.a. inom jordbruket. I syfte att skapa ett Afrika-imperium angrep o. erövrade han Abessinien (Etiopien) 1935-36. 1939 slöt han en pakt med Hitler o. deltog i 2:a världskr. på Tysklands sida från juni 1940. Efter de ital. motgångarna i kriget avsattes M. i juli 1943 av fascistiska rådet o. arresterades. Befriades för en tid av tyskarna men tillfångatogs åter av partisaner o. avrättades 28 april 1945. Must, dryck av ojäst bär- el. fruktsaft. Mustang, småväxt, förvildad hästras på Mexicos o. Texas’ prärier. Ridhäst. Muta, plur. mutor, otillbörlig belöning, förmån el. gåva som ges för att förmå ngn att gör el. underlåta ngt. Mutkolv, en som tar mutor. Mutagen, kemisk el. annan faktor som framkallar mutation. Mutation, plötslig ärftlig förändring som ej beror på nykombinering av arvsanlagen utan på en kemisk förändring av dessa el. på en strukturell kromosomförändring. Kan uppstå bl.a. genom olika slag av bestrålning. Mutera, ärftligt förändras genom m. Mutant, individ som avviker från ursprungstypen p.g.a. m. Mutatis mutandis, lat., ’sedan det ändrats som bör ändras’, med vederbörliga ändringar. Mutsedel, se Bergmästare. Muzjik, annan stavning av musjik. Muzo. E Fjärilar I. My, p, bokstaven m i grek, alfabetet; förk. för mikro, miljondelen av måttenhet, o. för mikron, 0,001 mm. Mycelium, se Svampar. Myggor, en grupp tvåvingar med långsträckt kropp o. långa ben. Äggen läggs o. utvecklas vanl. i vatten. Hit hör bl.a. harkrankar, knott o. stickmyggor. Hos stickmyggorna har honorna stickande mundelar o. suger blod; hanarna lever av växtsaft. Stickmyggor finns över hela jorden; hit hör de smittospridande malariamyggorna. I Sv. ca 30 arter. E Insekter I, Parasiter. Myhre, Wenche, f. 1947, norsk sångerska o. skådesp., verksam i Sv. bl.a. tillsammans med Povel Ramel. Mykene [-k-], forntida sagoomspunnen grek, stad på n.ö. Peloponnesos med rika fornlämningar från 1600-1400-t. f.Kr., bl.a. ruiner av borgmuren med lejonporten o. många gravkammare, av vilka den största är Atreus’ skattkammare. - Mykensk kultur, den grekiska fastlandskulturen 1580-1100 f.Kr. Jfr Egeisk kultur. MUSIK • Den västerländska musikens historia i sammandrag 600 Den liturgiska sången regleras av Gregorius den store, gregoriansk sång. 850-1150 Flerstämmighetens utveckling. Notskriften utarbetas till större exakthet. 1150-1300 Två- el. trestämmiga kompositioner. »Gotisk» stil. Trubadur- o. minnesång. 1300-1450 Den flerstämmiga körsångens första blomstring (a cappella), centra i Paris o. Florens. Rikare rytmik. Den ackompanjerade profana solosångens betydelse växer. 1450-1600 Nederländska skolorna, konstfull polyfoni, stegrad uttrycksfullhet. Epoken kulminerar med Palestrina o. Orlando di Lasso. Mässa, madrigal. Lutmusikens glansperiod inleds. 1600-1750 Barocken. Generalbasepoken. Opera; första stora namn: Monteverdi (Italien), Lully (Frankr.), Purcell (Engl.), Schütz (Tyskl.). Oratorium, instrumentalkonsert. Fugans tidevarv (Buxtehude, J. S. Bach, Händel). Dur-moll-systemet, »modern» notskrift. 1750-ca 1820 Den klassiska epoken. Glucks operareform. Sonat o. symfoni utvecklas. Mannheimskolan. Wienklassikerna (Haydn, Mozart, Beethoven). ca 1820-1900 Romantiken. Romanskonstens höjdpunkt med Schubert, Schumann, Brahms o. Wolf. Musikdramatikens blomstring med Wagner o. Verdi. Den »klassiska» operetten (Offenbach, J. Strauss d.y., Millöcker). Senare hälften av 1800-t.: Stegrad subjektivitet, ökad harmonisk o. klanglig fantasi; orkestern utökas (Liszt, Berlioz). Konsertväsendets utveckling o. organisering. 1900-t. Naturalistiska tendenser inom operan, s.k. verism (Leoncavallo, Mascagni, Puccini). Impressionism (Debussy, Ravel). Den hävdvunna tonartskänslan uppluckras. Atonalitet, tolvtons-teknik (Schönberg, Alban Berg, A. Webern). Nyklassicism (Stravinsky, Hindemith). Jazz. Folklorism (Bartök). Radikala riktningar avstår från hittillsvarande instrument: elektronisk o. konkret musik. Mykle, Agnar, f. 1915, norsk förf. För Sången om den röda rubinen (1956) åtalades M. i Norge för pornografi men blev frikänd. Mykologi, vetenskapen om svamparna. Mykolpg, vetenskapsman som sysslar med svampar, svampkännare. Mykorrhiza, svamprot, symbios mellan svamp-hyfer o. rötter el. jordstammar av en högre växt. Tjänar till ömsesidigt utbyte av näringsämnen. Vanligt hos t.ex. våra skogsträd. Mykoser, detsamma som svampsjukdomar. Mylla, lucker lös jord med hög mullhalt. Mylta, se Hjortron. München, stad i Bayern, V-Tyskl. 1,3 milj. inv. Sydtysklands främsta handels- o. industristad. Berömda museer (Glyptoteket, Deutsches Museum, Pinakoteket). Flera operascener. Univ. o. tekn. högsk. från 1800-t. Domen Frauenkirche i sengotik (1400-t.). Sommar-OS 1972. Münchenöverenskommelsen ingicks sept. 1938 mellan Tyskl. o. Storbr., Frankr., Italien, o. innebar att Tjeck, skulle avträda de sudettyska områdena till Tyskl. M., som var en kapitulation för Tyskks expansionskrav, bidrog till 2:a världskris utbrott. Münchhausen [mynnchaozan], hjälten i en samling fantastiska reseskildringar, utg. av tysken G. A. Bürger 1786. Den historiska modellen var en tysk baron Hieronymus von Münchhausen (1720-97). 529