Myndig-Myror MUSSLOR 1 Blåmusslor; s.k. byssustrådar ger fäste vid underlaget. 2 Hjärtmussla. 3 Dammussla. 4 Skeppsmask i virke. 5 Havspärlmussla. 6 Sandmussla nedgrävd i bottnen. 7 Vandrarmusslor. 8 Flodpärlmusslor med pärlor. Rutan: Öppnat ostron: a. mage, b. låsband, c. lever, d. munflik, e. ändtarm, f. hjärta, g. slutmuskel, h. gäle. Myndig är den som uppnått myndighetsålder, nu 18 år, o. ej förklarats omyndig. Myndighet, offentlig myndighet, statligt el. kommunalt organ med egen beslutanderätt för visst förvaltningsområde. Myndling, person som står under annans förmynderskap. Mynt, betalningsmedel av metall med bild el. inskrift, som anger vem som ansvarar för myntets värde. Man skiljer på värde mynt, där metallen motsvarar det åsatta värdet, o. skiljemynt, som representerar ett visst, av utgivaren garanterat värde. De äldsta silver-, guld- o. kopparmynten präglades i Mindre Asien o. Grekl. på 600-, 500- resp. 400-talen f.Kr. -I Sv. präglades de första mynten av Olof Skötkonung. Mynträkningen var fram till 1776 1 mark=8 öre=24 örtugar=192 penningar, 1776-1855 1 riksdaler=48 skillingar. Riksdalern infördes av Gustav Vasa 1534 o. slogs sedan fram till 1873, då vårt nuvarande myntsystem infördes. - Utländska myntsorter, jfr [E Valuta. Mynta, Mentha, en grupp läppblommiga, aromatiskt doftande örter med små ljusvioletta blommor. 5 vildväxande arter i Sv. Aven odlade arter som är medicinalväxter. Myntfot, sambandet mellan en myntenhet o. värdet av den metall (vanl. guld) som myntet är bundet vid. Myntverket, ämbetsverk under finansdep., gr. 1910. IT] Departement. Myom, godartad svulst utgående från muskelvävnad. Ofta i livmodern. Myr, olika typer av torvmark (kärr o. mosse). Myrberg, Per, f. 1933, skådesp. vid Dramaten o. Sthlms stadsteater. Myrdal. 1. Gunnar, f. 1898, nationalekonom, politiker (s), prof, vid Sthlms högsk. 1933-50, handelsminister 45^17, generalsekr. för FN:s ekon. Europakommission 47-57, personlig professur i Sthlm 1960. Ekonomipriset till Nobels minne 1974. Kris i befolkningsfrågan 1934 (tills, med Alva M.), An American dilemma 1944 (om negerfrågan), Asiatiskt drama 1968-71 (Sydöst-asiens ekon. o. pol. problem). - 2. Alva, f. Reimer 1902, g.m. Gunnar M. 1924, socialpolitiker, chef för UNESCO:s socialvetenskapliga dep. 1950-55, ambassadör i Indien 1956-61, Sv:s chefsdelegat vid nedrustnings-förhandlingarna i Geneve 1962-73, konsult (»kyrkominister») 1967-73. Kvinnans två roller 1956. Nobels fredspris (tills, med A. G. Robles) 1982. - 3. Jan, f. 1927, son till M.l o. M.2, förf. Vänsterradikal kulturdebattör. Samhällssatirer. Asienreportage: Kulturers korsväg 1960, Rapport från kinesisk by 1963, Skriftställning 1-13 1968-83. Inledde 1982 en självbiografisk romanserie med Barndom. Myriad, tiotusental; oräknelig mängd. Myrkott. E Tandfattiga djur. Myrlejonsländor, en grupp nätvingar med klubblika antenner o. långa, nätådriga vingar. Larverna, myrlejonen, gräver sig ned i trattlika sandgropar, där de fångar insekter som faller ned. 2 arter i Sv., den vanligaste ca 3,5 cm lång. E Insekter I. Myrmalm, klumpar av limonit, utfällda ur järnhäl tigt vatten i myrar. Myron, grek, skulptör, ca 480-445 f.Kr. Känd genom i romerska kopior bevarade verk, t.ex. Diskuskastaren. E Grekland. Myror, en grupp samhällsbildande gaddsteklar med ca 5000 arter. Hela världen. Bakkroppen förenad med mellankroppen genom smalt skaft. Kraftiga överkäkar (griporgan), svagare underkäkar (stick- o. sugorgan). Myrsamhället består av bevingade honor o. hanar, s.k. flygmyror, samt små sterila honor, s.k. arbetare, som efter svärmningen dödar hanarna o. biter av honornas vingar. Vanl. byggs myrstackar med förvaringsrum för ägg, larver o. puppor. »Myrägg» är puppor av vissa myrarter, säljs som fågelföda. M. lever av växtsafter o. insekter. »Vita myror» är ett annat namn för termiter. -I Sv. ca 30 arter, bl.a. röd stackmyra el. skogsmyra, svart el. trädgårdsmyra, o. den gaddförsedda ettermyran. E, även E Insekter I. 532