Människoapor- Mödrahem skild linje från ett för båda grupperna gemensamt ursprung. Bland våra föregångare märks bl.a. förmänniskan Ramapithecus, ursprunget till bl.a. halvmänniskan Australopithecus (Dartianer), som gick upprätt men hade mycket liten hjäma. Den s.k. Homo er e c tus var kortväxt o. hade liten hjärnvolym men tillverkade stenredskap o. lärde sig använda eld. Hit hör bl.a. Java- o. Peking-människan. I Europa framträdde senare Stein-heimmänniskan, som antas ha gett upphov både till neandertalama o. nutidsmänniskan. De kraftfulla neandertalama, som använde skaftade handyxor av flintskivor, dog ut under sista nedisningen ungefär samtidigt som Homo sapiens invandrade i Europa. Det äldsta fyndet hittills av Homo sapiens är Niahmänniskan från Bomeo; ålder ca 40000 år. - M:s utveckling har i stort sett betytt att kraniets käkparti minskat o. hjärnan tillvuxit till nuvarande volym, ca 1 325 cm3. M:s äldsta särdrag är de små, tvåknöliga hörntänderna samt den upprätta gången. Arten Homo sapiens indelas i tre huvudraser, mongolider, europider o. negroider, dessa i sin tur i olika underraser. E Människoapor, se Apor. Människosonen, se Messias. Mänskliga rättigheter. FN antog 10 dec. 1948 en Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, vari bl.a. ingår individens rätt till liv, frihet o. personlig säkerhet, samt rätten till tanke-, samvets-, religions-, åsikts- o. mötesfrihet. Mäntyranta, Eero, f. 1937, finl. skidlöpare. OS-guld 1964 på 15 o. 30 km, -silver på 15 km o. -brons på 30 km 1968. VM på 30 km 1962 o. 1966. Märg. 1. Vävnaden i växtstammens mitt, innanför lednings vävnaden. E Träd I. - 2. Hos djur (mjuk) organvävnad som omges av (hårdare) vävnad. Ex: benmärg. Märgborre. E Insekter II. Märgel, kalkhaltiga jordarter. Märgpipa, benpipa med matnyttig märg; styckningsdel av nötkreatur. E Styckning. Märla, fästanordning i form av en U-formigt böjd metalltråd. Märsta, förort till Sthlm vid järnvägslinjen Sthlm-Uppsala, ca 18 800 inv. Kem.-tekn. industri. 6 km n.ö. om M. ligger Arlanda flygplats. Märtha Louise, se Harald. Mäsk, blandning av vatten o. malt, som fås vid brännvins- o. maltdrycksberedning. Mäss, samlingslokal för olika militära personalkategorier, t.ex. officersmäss. Mässa. 1. Den kristna huvudgudstjänsten med nattvardsfirande. - 2. Tonsättning av vissa delar av mässans text, vanl. Kyrie, Gloria, Credo, Sanctus, Benedictus o. Agnus Dei. - 3. Varumarknad; nu vanl. årligen återkommande varuutställning. Mässbok, bok med musiken till sv. kyrkans gudstjänster. Mässfall, inställande av gudstjänst p.g.a. oförutsedda omständigheter. Mässhake, liturgiskt överplagg i kyrkoårets färger. Tillhör jämte mässkjorta, alba, o. band runt halsen, stola, den liturgiska dräkten vid altartjänst, mässkruden. Mässing, gul legering av koppar o. zink. Gulmetall, m. med hög zinkhalt. Mässingsinstrument, bleck(blåsinstrument), biåsinstrument av mässing. Mässling, smittsam akut virussjukdom med bl.a. feber, hosta, små vita fläckar på munslemhinnan o. röda hudutslag. Mästarbrev, kompetensbevis som utfärdas av Sv:s hantverksorganisations styrelse. Mäster Olof, benämning på Olaus Petri; titel på Strindbergs drama om denne. Mästerskap, idrottsutmärkelse, som tilldelas segraren i s.k. mästerskapstävlingar, t.ex. världsmästerskap (VM), Europamästerskap (EM), nordiska mästerskap (NM), svenska mästerskap (SM) o. distriktsmästerskap (DM). Mästerskapsstandaret utdelades 1910-77 till bästa klubben i SM i fri idrott för herrar. Bästa damklubb fick motsvarande pris från 1960. Utdelas sedan 1978 till segrande föreningar i lag-SM. Mästersång, en skråmässigt organiserad folklig sång o. diktning i Tyskl. på 1300-1500-t. Mästersångare (ty. Meistersinger), utövare av m. Mätarfjärilar, en grupp nattfjärilar med stora vingar. Ca 300 arter i Sv., bl.a. tallmätare, krusbärsmätare, frostfjäril. Svåra skadedjur. Namnet syftar på mätarlarvernas sätt att förflytta sig. E Fjärilar II. Mätetal, det tal som betecknar kvantiteten av något. Ex: »25» i »25 kg». Mätress, (högt uppsatt persons) älskarinna. Mättade föreningar, organiska föreningar i vilka kolatomerna bundit så många andra atomer som möjligt o. där kolatomerna är förenade med enkel bindning. I omättade föreningar förenas kolatomerna med två el. tre bindningar. Möbler. E, även E Stilar II-VI. Mödomshinna, hy men, halvmånformat slemhinneveck i slidan. Genombryts vanl. vid första samlaget, deflorationen. Mödrahem, barnhem för vård av späda bam, åtföljda av sina mödrar. MÖBLER Speciella möbeltyper, i alfabetisk ordning: 1 Atenienn (etagère), nygotik, l800-t:s mitt. 2 Badkarssoffa, rokoko, !700-t:s mitt (gustavianskt tyg). 3 Bergère, rokoko, !700-t:s mitt. 4 Bockbord, 1700-t. 5 Byffé, nyrenässans, 1880-t. 6 Chiffonjé, Karl Johansstil, 1820-t. 7 Divan, ca 1900. 8 Emma, nyrokoko, 1860-t. 9 Geridon, fransk typ, helt förgylld, 1690-t. 10 Geridon, engelsk-holländsk typ i mörkbetsat trä med mässingsornament, ca 1700. 11 Imperialsäng, Karl Johansstil, ca 1830. 12 Kabinettsskåp av ebenholts, barock, 1640-t. 13 Kanapé, rokoko, ca 1740. 14 Konsolbord, gustavianskt, ca 1790. 15 Kubbstol i laggkonstruktion, medeltida stoltyp som levt kvar inom allmogekonsten (Värmland). 16 Kåsös, 1870-t. 17 Lyrbord, empire, ca 1820. 18 Panelsoffa, nyrenässans, 1880-t. 19 Schäslong, rokoko, 1700-t:s mitt. 20 Sekretär, rokoko, 1760-t. 21 Sideboard, 1920-t. 22 Skänk, 1917. 23 Slagbord, rokoko, 1760-t. 24 Taburett, gustaviansk, 1780-t. 538