Nationaltemplarorden - Naturvetenskap NATIONALPARK Sveriges 19 nationalparker Namn, län (avsatt år) Yta i km2 Abisko, Norrb. län (1909) 75,00 Blå Jungfrun, Kalmar län (1926) 0,66 Dalby Söderskog, Malmöhus län (1918) 0,36 Garphyttan, Örebro län (1909) 1,08 Gotska Sandön, Gotlands län (1910/1963) 36,80 Hamra, Gävleborgs län (1909) 0,27 Muddus, Norrb. län (1942) 492,00 Norra K vill, Kalmar län (1927) 0,27 Padjelanta, Norrb. län (1962) 2010,00 Peljekaise, Norrb. län (1909) 146,00 Sarek, Norrb. län (1909) 1 940,00 Skuleskogen, Västernorrl. län (1984) ca 25,00 Stora Sjöfallet, Norrb. län (1909) 1 380,00 Store Mosse, Jönk. län (1982) 13,53 Sånfjället, Jämtlands län (1909) 27,00 Tiveden, Örebro län (1982) 77.40 Töfsingdalen, Kopparb. län (1930) 13,70 Yadvetjåkka, Norrb. län (1920) 24,50 Ängsö, Stockholms län (1909) 0,75 internationellt. Vissa länder har även en kungssång. E Nationaltemplarorden, NTO, nykterhets-organisation, bildad 1922 genom sammanslagning av Nationalgodtemplarorden (gr. 1888) o. Templarorden (gr. 1884). NTO gick 1970 samman med Godtemplarorden till IOGT-NTO (se d.o.). Nationella befrielsefronten, se FLN. Nationernas förbund, NF, Folkförbundet, intemat. freds- o. samarbetsorganisation, upprättad efter l:a världskr. på initiativ av USA:s president W. Wilson. USA var dock inte medl. av N. Organisationens maktlöshet var uppenbar vid de internat. kriserna under 1930-t. Formellt upplöstes den 1946 o. efterträddes av FN. Nativitet, detsamma som födelsetal. NATO, eng. förk. för Atlantpakten. Natrium, Na, grundämne, en silvervit, mjuk, mot luft obeständig metall som sönderdelar vatten under vätgasutveckling. Allmänt förekommande i naturen, ofta som natriumklorid, NaCl, koksalt. Bland andra föreningar märks natriumnitrat, NaNO3 (chilesalpeter), o. natriumhy droxid, NaOH (anv. bl.a. i tvål- o. cellulosaindustrin). Vattenlösningen av NaOH är starkt basisk o. kallas natronlut. E Atomer. Nattarbete. Enl. arbetstidslagen har alla arbetstagare rätt till nattvila mellan kl. 24 o. 5, om inte vissa omständigheter nödvändiggör arbete. Undantag kan göras genom kollektivavtal. Nattblindhet, nedsatt känslighet hos ögat för svagt ljus, bl.a. vid A-vitaminbrist. Nattens drottning, Cereus (Selenicereus) grandiflprus, kaktusart med stora vaniljdoftande, inuti vita o. på utsidan brunaktiga blommor som öppnar sig på kvällen o. vissnar före morgonen. 1E Blommor XI. Nattflyn, en grupp grovt byggda nattfjärilar med en karaktäristisk strimmig teckning på de vanl. matt färgade fram vingarna, som skyddar dem mot upptäckt på dagen. Många n. är svåra skadegörare på bl.a. säd, kål, gräs, tall, bomull, kaffe- o. teplantor. E Fjärilar II. Nattiné, nattkabaré, nattföreställning. Nattlysande moln, stoftslöjor på höga breddgrader o. på ca 80 km höjd. Solbelysta även nattetid p.g.a. höjden. Natt och dag, se Kovall. Nattskärra, en skärrfågel (26 cm) med kort, bred näbb, korta, svaga ben o. mjuk, mörkspräcklig Qäderdräkt. Surrande läte. Fångar insekter i flykten nattetid. Förekommer upp till Västerbotten. E Fåglar IV, VII. Nattsländor, en grupp insekter besläktade med fjärilarna. Två par tunna vingar. Nattdjur. Larverna, husmaskar, utvecklas i vatten. Ca 200 arter i Sv. E Insekter I. Nattvarden, Herrens måltid, grek, eukaristi (Tacksägelse’), det sakramentala förtärandet av bröd o. vin i den kristna gudstjänsten. N. instiftades av Jesus enl. NT. Nattvardskärl, kärl för nattvardens utdelande o. förvaring, är kalk o. kanna för vinet, paten (en flat skål) o. oblatask för brödet (oblaten). Jfr Konfirmand. Nattviol. 1. Nosserot, Platanthera bifplia, tämligen vanlig orkidé, max. 3 dm hög, hela knölrötter, två rosettblad o. särsk. nattetid välluktande, vita blommor. Upp till s. Lappland. - 2. Trädgårdsnattviol, aftonviol, Hesperis matronalis, flerårig, upp till meterhög kors-blommig ört från Medelhavsområdet. Violetta blommor som doftar i skymningen. Prydnadsväxt. Natura-, i varor, i dagsverken. Ex: naturaförmån. Jfr In natura. Naturahushållning, hushållningssystem där hushållen, byalagen etc. producerar endast för eget behov el. byter vara mot vara. Förhärskande i Europa under medeltiden o. i dag på landsbygden i många u-länder. Mots: penninghushållning. Naturalia, lat., plur., naturbehov. Naturalier, naturföremål (i samlingar). Naturalisation, upptagande av utlänning som medborgare. Naturalism. 1. Filos, riktning som lägger tonvikten på den fysiska tillvaron o. orsaksbunden-heten. - 2. Riktning inom litt. o. konst som vill återge verkligheten naturtroget, även dess osköna sidor. Naturell, skaplynne, sinnesart; naturlig, naturfärgad. Jfr Au naturel. Nature morte [-tyr mårrt], fr., ’död natur’, detsamma som stilleben (se d.o.). Naturfolk, folk som lever i ett omedelbart beroende av naturen. Mots: kulturfolk. Naturgas, brännbar underjordisk gasblandning av kolväten (särsk. metan). Naturhistoriska riksmuseet, se Riksmuseet. Naturism, nudism, nakenkultur, rörelse som genom nakenhet o. kontakt med naturen vill skänka människan psykisk o. fysisk balans. Naturlag, regelbundenhet, konstant orsakssamband i naturskeendet; formulering som anger en sådan regelbundenhet. Naturligt urval, term i Darwins utvecklingslära som innebär att mera välanpassade individer hävdar sig bättre i kampen för tillvaron, förökar sig mer o. därmed bestämmer artens utveckling. Naturrätt, den rättsordning som enl. vissa filosofer är given i tingens o. människans natur o. som alltså står över den faktiskt gällande, s.k. positiva rätten. Naturrättstanken hade betydelse för lagstiftningen under 1700-t. Naturvetenskap, läran om naturen o. dess olika företeelser. Hit räknas bl.a. fysik, kemi, biologi, astronomi o. geologi. 544