Neapel-Nederländska Ostindien NEDERLÄNDERNA Historia i sammandrag {Holländskt o. belgiskt område) 50 f.Kr. Friser o. bataver underkuvas av Rom 12 f.Kr. 400 e.Kr. Landet besätts av frankema på 400-t. o. ingår därefter i det frankiska riket. 700 Nederländerna kristnas på 700-t. 800 Ingår i Lothars rike efter delningen i Verdun 843. 900 Införlivas med Östfranken (Tyskl.) 924 o. tillhör tysk-rom. riket till 1648. 1000 Feodalväsendet utvecklas kraftigt på 900- o. 1000-t. 1200 Nederländerna blir Europas ledande handels-o. »industri»-område. Gotisk byggnadsstil. Katedralen i Antwerpen. 1400 Landet kommer under hertigen av Burgund 1428 o. tillfaller Habsburg 1482. Måleriets första blomstring: Hubert o. Jan van Eyck, R. van der Weyden, Memling, Hieronymus Bosch. 1500 Protestantismen vinner inträde 1530- o. 1540-t. Landet under Spanien vid habsburgska väldets delning 1556. Nederländsk renässansstil: Rådhuset i Antwerpen. Målarna Lucas van Leyden, P. Bruegel d.ä. Humanisten Erasmus av Rotterdam. {Holländskt område) 1575 Nederländska frihetskriget 1572-1648, lett av Wilhelm o. Mauritz av Oranien. De sju norra provinserna skiljer sig från de södra katolska (det framtida Belgien) genom unionen i Utrecht 1579 o. befriar sig fran det spanska herraväldet. Förenade Nederländerna 1581. Portugisernas kolonier i Ost asien erövras (Holländska ostindiska kompaniet, 1602). Kolonisation i Amerika. Stormaktsställning. Glansperiod för den flamländska konsten (på belgisk botten): Rubens, A. van Dyck m.fl. 1650 Krig med Engl. 1652-54, 1665-67 o. Frankr. 1672-78, 1688-97 undergräver landets stormaktsställning. Holländska konstens storhetstid: F. Hals, Rembrandt, J. Vermeer van Delft; stillebenmåleri. Filosofen Spinoza, rättsfilosofen Hugo Grotius, vetenskapsmannen Huygens. 1700 Spanska tronföljd skriget 1701-13 gör Nederländerna till en andrarangs stat. 1800 Landet behärskas av fransmännen 1795-1813. Kungariket Nederländerna (med Belgien) 1815. 1825 Belgien bryter sig ut 1830. Partisplittring o. svag regeringsstabilitet under 1800-t. Ekonomisk uppgång. Målaren van Gogh. 1900 Neutralitet under l:a världskr. Ockuperat av Tyskl. 1940. Japanskt angrepp i Ostindien 1941. Befriat 1944-45. Ostindiska kolonialväldet (Indonesien) avvecklas 1948-49. 1950 Upprepade indonesiska krav på Nederl. Nya Guinea från 1950. 1960 Allvarlig kris i relationerna med Indonesien. V. Nya Guinea avträds 1962 o. överlämnas, efter en tids FN-förvaltning, till Indonesien. 1970 Starka krav på löneökningar o. protester mot gästarbetare. Upprepade regeringskriser, växlande koalitionsregeringar; sedan 1977 regeringar baserade på center-högerpartier. 1980 Drottning Juliana abdikerar o. efterträds av dottern Beatrix. istiden fram till ca 40000 år f.Kr. Benfynd visar att n. hade starkt sluttande, föga välvd panna, kraftiga ögonbrynsvalkar o. saknade haka. DB Människan. Neapel, ital. Napoli, sjöfartsstad i s. Italien. 1,2 milj. inv. (landets tredje stad). Turiststad. Univ. (1224), havsbiologisk forsknings station, berömt konst- o. antikmuseum. - N. anlades av grekiska kolonister på 600-t. f.Kr. Huvudstad i kungariket Neapel (Syditalien) till 1861. E Italien. Nebraska, förk. Nebr. el. Neb., delstat (1867) i mell. USA. 200000 km2, 1,6 milj. inv. Åkerbruk, delvis med konstbevattning, livsmedelsindustri. Huvudstad Lincoln, 172000 inv., största stad Omaha, 314000 inv. Nebukadnessar, 604-562 f.Kr., babylonisk kung, det nybabyloniska rikets störste härskare. Förstörde Jerusalem 586 o. bortförde judarna i den babyloniska fångenskapen. Nebulösa, mörkt el. ljust töcken på stjärnhimlen. Mörka nebulosor är stoftmoln som skymmer bakomliggande stjärnor el. ljus nebulösa; ljusa nebulosor är antingen emissionsnebulosor, dvs. gasmoln som lyser p.g.a. att de upphettas av någon mycket het stjärna, el. reflexionsnebulosor bestående av partiklar vilka reflekterar ljuset från närbelägna stjärnor. Ex: Ringnebulosan i Lyrans stjärnbild, Orionnebulosan o. Hästhuvudnebu-losan, båda i Orion, samt Krabbnebulosan i Oxen, resterna efter en supemova från 1054. Necessär, toalettväska, resetui. Nederbörd, fasta el. flytande vattenpartiklar, som faller ur moln el. dimma i form av t.ex. regn, snö o. hagel. E Klimat II. Nederländerna, Holland, kungadöme i Västeuropa. 33 800 km2, 14,2 milj. inv. Huvudstad Amsterdam, residensstad Haag. Ett utpräglat lågland med två landskapstyper, marsklandet, ett bördigt lerområde, ofta lägre än havsytans nivå o. skyddat av vallar, o. ge est en, ett magert moränområde i det inre. Landskapet präglas av de ö.-v. floderna Rijn (Rhen), Waal o. Maas, som genom slamavsättningar ofta ligger högre än markytan o. tills, med Schelde bildar stort myn-ningsdelta i Nordsjön. N. är mycket tättbefolkat (420 inv./km2), o. folkökningen stor. Religion rom.-katolsk (40%) o. protestantisk (38%). Off. språk holländska. Trots att knappt 10% av befolkningen sysslar med jordbruk är näringen betydelsefull, hög avkastning i sydöst o. i kustlandet. Boskapsskötsel o. mejerihantering (världsberömd osttillverkning). Fruktträdgårdar längs floderna o. blomsterlöksodlingar kring städerna Haarlem o. Leiden. Industrin, som sysselsätter över 40% av inv., är till stor del beroende av råvaruimport. Livsmedels-, verkstads-, textil- o. elektroteknisk industri. Råvarutillgångarna är begränsade, men det finns bl.a. stenkol (Maastricht), salt (IJssel-meer), naturgas (Groningen) o. petroleum i norr. - Till N. hör Nederl. Antillerna (se d.o.). Parlamentet {Generalstaterna) har sitt säte i Haag o. består av två kamrar, l:a (75 medl. valda på 6 år) o. 2:a (150 medl. valda på 4 år). Flerpartisystem med katolikerna o. arbetarpartiet som de största. Utrikespol. knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1949. IS Nederländska, se Holländska. Nederländska Antillerna, självstyr, del av Nederl. i Små Antillerna, Västindien, omfattande bl.a. öama Aruba, Curagao, Bonaire. 990 km2, 265000 inv. - Fick inre självstyre 1954. Krav på fullständigt oberoende har resulterat i oroligheter på senare år. Nederländska Ostindien, se Indonesien. 548