Salle utforskar övre Mississippi 1682. Bering upptäcker Alaska 1741. M’Clure finner Nordvästpassagen 1850-54. Nansen genomkorsar Grönland 1888. INDELNING m.m.: se ID. - E USA. Norden omfattar Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island o. Färöarna. Norden, Föreningen Norden, sammanfattande benämning på föreningar i Sv., Danm. o. Norge (1919), på Island (1922), i Finl. (1924) o. på Färöarna (1951) för främjande av nord, samarbete. Kursverksamhet bedrivs bl.a. på Bohusgården vid Uddevalla; på Biskops-Arnö finns sedan 1958 ett nord, institut. Nordenfalk, Johan, 1897-1980, frih., jurist, hovrättsråd 1937, chef för SLT-koncemen 1948-63. Nordenflycht, Hedvig Charlotta, 1718-63, vår första stora skaldinna. Kalendern Kvinnligt tankespel (först utg. under pseud. En Herdinna i Norden} innehöll reflexions- o. herdedikter m.m. En obesvarad kärlek utlöste het, personlig kärlekslyrik, t.ex. Över en hyacint, en för Sv. ny typ av poesi. Nordenskiöld. 1. Adolf Erik, 1832-1901, naturforskare, prof.; Sv. akad. 1893. Flera arktiska forskningsfärder, främst Vega-expeditionen 1878-79. El Upptäcktsresor. - 2. Otto, f. 1914, jurist, ämbetsman, förste sekr. i TCO 1944-60, ordf, där 1961-70, chef för Sv:s Radio 1970-78. Nordenson, Jonas, 1920-76, verkst. dir. i Exportfören. 1963-69, i Sv. bankfören. från 1970. Nordenstam, Allan, 1904-82, gen.dir. i Lant-mäteristyrelsen 1948-57, konsult 1952-57, landshövding i Jönk. län 1957-63, överståthållare i Sthlm 1963-67, landshövding i Sthlms län 1968-71. Nordgren, Kurt, 1916-74, landshövding, fackföreningsmän, LO:s sekr. 1966-69, 2:e ordf. 1969-71, landshövding i Västernorrlands län från 1971. Nordin. 1. Gösta, 1912-84, travkusk. 5 SM 1941-65, o. 5 ggr Derbyt o. 5 ggr Kriteriet. -2. Gunnar, 1914-80, bror till N.l, travkusk. 3 SM 1943-47, Roosevelt Intern, (inoff. VM) med Pluvier III 1965 samt 9 ggr Derbyt o. 7 ggr Kriteriet. - 3. Sören, f. 1917, bror till N.l o. 2, travkusk. 12 SM 1940-1975, Prix d’Amérique 1950, Elitloppet 1953 samt 11 ggr Derbyt o. 18 ggr Kriteriet. Nordin, Birgit, f. 1934, operasångerska, sopran. Vid Operan från 1958. Hovsångerska 1973. Nordirland, eng. Northern Ireland, n.ö. delen av Irland, del av Britt, samväldet, i union med Storbr., avskilt från det övriga Irland 1920. 14 100 km2, 1,5 milj, inv., engelsktalande. Huvudstad Belfast. Religiösa motsättningar mellan katoliker o. protestanter; svåra oroligheter utbröt 1969 som en följd av katolska krav på likaberättigande. Krisen, som steg för steg tycktes driva N. mot inbördeskrig, förmådde 1972 Londonregeringen att temporärt upphäva N :s självstyrelse. Storbr. har därefter med kortare avbrott utövat direkt kontroll över N. Fortsatt våld o. terror av extrema protestantiska grupper o. av katolska extremister. Jfr IRA. Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala, gr. 1962, statligt institut för forskning, undervisning o. information om Afrika. Norden - Nordpolen Nordiska Kompaniet, AB, NK, Sthlm, gr. 1902, varuhusföretag. Köpte 1969 AB Turitz & Co. (med Epavaruhusen) o. sammanslogs 1977 med Åhlén & Holm till NK-Åhléns AB, numera J.S. Saba. Sedan 1983 är dock NK åter ett fristående företag. Nordiska museet, Sthlm, gr. 1872 av A. Haze-lius. Samlingarna belyser Sv:s kulturhistoria under fem sekler o. är inrymda i en av I. G. Clason 1892-1907 uppförd byggnad. Utger årsboken Fataburen. Nordiska rådet, församling gr. 1952 av riksdags-representanter från Danm., Island, Norge o. Sv.; Finl. anslöt sig 1956, Färöarna o. Åland 1970. Ett speciellt ministerråd bildades 1971 med sekretariat i Oslo. Rådet, som skall verka för intimare nord, samarbete, avger rekommendationer till regeringarna. Bestående insatser är nord, passfrihet o. gemensam arbetsmarknad. Litteratur- o. musikpris instiftade 1962 resp. 1964. Nordiska sjuårskriget, det krig om makten över Östersjöprovinserna som Sv. 1563-70 förde mot Danm., Lübeck o. Polen. I freden i Stettin 1570 måste Sv. bl.a. betala lösen för Älvsborg. Nordiska språk, närbesläktade germanska språk: danska, svenska, norska, isländska o. färöiska. De olika språken särskildes efter 800 e.Kr. ur den gemensamma ur- el. samnordiskan. Med hänsyn till ljudutvecklingen skiljer man på östnordiska språk (danska o. svenska) o. väst-nordiska språk. Nordisk familjebok, första stort upplagda encyklopedin i Sv. (l:a uppl. 1875-99). Nordisk religion, fornnordisk religion, den form av germansk religion som omfattades av de nord, folken före kristendomen, känd genom hällristningar, gudabilder, skalde- o. eddadikter. Gudomlighetema under vikingatiden var bl.a. stridsgudarna Tor o. Oden, fruktbarhetsgudarna Ull, Frö o. gudinnan Frigga. Kulten av dessa (blotet) var även förbunden med det politiska o. rättsliga livet. Nordism, strävan till nordisk samverkan. Nordjemen, annat namn på Jemen. Nordkalotten, benämning på de n. om polcirkeln belägna delarna av Norge, Sv., Finl. samt Kolahalvön i Sovj. Nordkapp, sv. Nordkap, udde på Mageröy, Norge. V. därom Knivskjellodden, Europas nordligaste punkt, 71°H’n.br. Nordkorea, folkrep. (1948) på Koreahalvön, n. om 38:e breddgraden. 122400 km2, 16,0 milj. inv. Huvudstad Pyongyang (se d.o.). Huvudsaki. bergland med goda mineraltillgångar. Tung industri. - Jap. koloni före 1945, därefter sovj. ockupation till 1948. Efter Koreakriget (se d.o.) har N. genomgått snabb ekon, utveckling. Landet styrs som kommunistisk diktatur ledd av Kim II Sung. Nordli, Odvar, f. 1927, norsk politiker (arbetarpartiet), kommunalminister 1971-72, statsminister efter Bratteli 1976-81. Nordmo-Lövberg, Aase, f. 1923, norsk operasångerska, sopran, vid operan i Sthlm 1952-73. Nordostpassagen, sjövägen mellan Atlanten o. Stilla havet n. om Europa o. Asien. Genomseglades ffg. i sin helhet 1878-79 av A. E. Nordenskiöld med »Vega». Nordpolen, den punkt där jordaxelns n. ände tänks skära jordytan. Uppnåddes 6 april 1909 av 559