Närmevärde- Nödmynt Lågland, omgivet av Kilsbergen, Tiveden, Tylöskog, Käglan. Jord-, skogs- o. bergsbruk. Medelpunkt för sv. skoindustri. Skifferolja vid Kvarntorp. Närmevärde, approximativt värde, ungefärligt värde, som i praktiska fall ersätter det exakta värdet av en mat. storhet. Jfr Avrundning. Närradio, lokala ljudradiosändningar med program framställda av ideella föreningar, församlingar m.fl. Försöksverksamhet från 1979, permanent 1982. Närsalter, salter som växterna använder bl.a. för sin syntes av organiska ämnen. Närsynthet, synrubbning med tillfredsställande synskärpa bara på nära håll. Korrigeras med konkava glas. Näsa, andningsvägarnas översta del. Bakom den yttre delen finns näshålan, där bl.a. tårkanalerna mynnar. Hålan delas i två rum av nässkiljeväggen o. dess yta ökas genom tre framspringande bildningar, näsmusslorna, på vardera av hålans sidoväggar. Näsans yttre del har som stomme näsbenet o. näsbrosket. Näsapa, en brokigt färgad östapa. Längd ca 1,5 m (varav hälften svans). Hanen har en lång näsa, vilken tjänstgör som resonansorgan för djurets dova läten. Flockdjur. Bomeos skogar. E Apor. Näsbjörnar, en grupp halvbjömar med mårdlik kropp. Längd ca 1 m, varav hälften svans. Tryn-lik nos. Skickliga trädklättrare. Syd-, Central-o. s. Nordamerika. Näsblödning, näsblod, blödning från näsans slemhinna, vanl. genom bristningar i vener i främre nässkiljeväggen. Näshornsfåglar, hornfåglar, en grupp blåkråk-fåglar med ca 50 arter i Asiens o. Afrikas tropiska områden. Främst svarta o. vita. Näbben är lång o. tjock samt på översidan försedd med en stor, homartad utväxt. Till de största arterna hör den indiska dubbelhornfågeln, max 120 cm, o. den afrikanska hornkorpen, max. 110 cm. E Fåglar VIII, IX. Nässeldjur, en grupp kavitetsdjur med bägarlik kroppsform. De är försedda med s.k. näs se l-kapslar, vilkas giftiga brännhår vid beröring slungas ut o. förlamar bytesdjuret. Hos vissa arter förekommer generationsväxling mellan en könlös, fastsittande polyp o. en könlig, fritt simmande, klocklik s.k. medusa. Till n. hör polypdjur, maneter o. koralldjur. E NÖTKREATUR 1 Ko av ayrshire-ras. 2 Ko av SLB-ras, låglandsko. 3 Ko av SKB-ras, fjällko. 4 Ko av hereford-ras. 5 Ko av jersey-ras. 6 Tjur av aberdeen-angus-ras. 7 Ko av mjölkkorthornsras. 8 Ko av brokig höglandsras, simmentaler. Nässelfeber, allergiskt sjukdomstillstånd, kännetecknat bl.a. av små upphöjda, kliande hudutslag, s.k. nässelutslag. Nässelfjäril, en av våra vanligaste dagfjärilar. Vingarna är rödbruna med gula o. svarta fläckar o. en blå linje längs kanten. Bredd 4-5 cm. Larverna lever på nässlor. E Fjärilar I. Nässjö, industrisamhälle i n. Småland, ca 17400 inv. Järnvägsknut. Möbel-, konfektions-, elektronik- o. verkstadsindustri. - N. kommun se 0 Sverige. Nässlor, Urtica, en grupp nässelväxter. Ett- el. fleråriga örter med brännhår. Gröna, enkönade blommor i blad vecken. Mycket vanliga är brännnässla, U. dioica, tvåbyggare, 5-10 dm hög, o. etternässla, U. prens, sambyggare, 2-5 dm hög. Stammens bastfibrer hos flera arter användes förr till tråd o. vävnad (nättelduk). Späda skott används till soppa, nässelkål. Näsström, Gustaf, 1899-1979, tidningsman, konst- o. kulturhistoriker, fil. hed.dr, huvudred. ST 1956-59. Forna dagars Sverige 1941-48. Näthinnan, retina, den innersta av ögonglobens hinnor med ljuskänsliga sinnesceller: tappar o. stavar. N. omvandlar synintrycken till nervimpulser, som via synnerven når hjärnans syncentrum. Nätmage, se Idisslare. Nätorm, se Pytonormar. Näver, den vita, sega ytterbarken hos björk. Näveväxter, Geraniaceae, tvåhjärtbladig växt-fam. med ca 650 arter. Hit hör bl.a. pelargonia o. midsommarblomster. Nävrätt, rätt att själv med våld utkräva en rättighet. Ägde viss laglighet under medeltiden, numera förbjuden. Nääs, Näs, gods i v. Västergötland, slott från 1700-t. Här startade 1874 Nääs slöjdseminarium. Nöddop, dop förrättat av lekman då fara för barnets liv föreligger. Nödmynt, mynttecken, i Sv. de kopparmynt som utgavs 1716-19 präglade som 1 dalers silvermynt. 573