Omen - Omskärelse OLYMPISKA SPELEN Orter och bästa nationer (7, 5, 4, 3, 2, 1 p.) Sommarspelen 1896 Athen 1) Grekl. 83 p.; 2) USA 47; 3) Tyskl. 31,5; 4) Frankr. 23; 5) Storbr. 20,5; 6) Danm. o. Ungern 11. - Sverige 2,5. 1900 Paris 1) Frankr. 108,5; 2) USA 90; 3) Storbr. 60,5; 4) Schweiz 22; 5) Tyskl. 14,5; 6) Belgien 13. -Sverige 1. 1904 S:t Louis 1) USA 201 2/3; 2) Tyskl. 30; 3) Cuba 21 1/3; 4) Ungern 10; 5) Grekl. 4; 6) Canada 3. - Sverige deltog ej. 1906 Athen (extraspel) 1) Frankr. 74; 2) Grekl. 61,5; 3) Storbr. 52; 4) USA 48,5; 5) Italien 33; 6) Tyskl. 28. - 7) Sverige 24. 1908 London 1) Storbr. 804 2/15; 2) USA 305 5/6; 3) Sverige 158 1/5; 4) Frankr. 112; 5) Canada 77 1/3; 6) Tyskl. 65 1/5. 1912 Stockholm 1) Sverige 467 2/3; 2) USA 408,5; 3) Storbr. 252 1/5; 4) Finl. 182,7; 5) Tyskl. 176 7/30; 6) Frankr. 95,5. 1920 Antwerpen 1) USA 656; 2) Sverige 423; 3) Storbr. 277; 4) Frankr. 230; 5) Finl. 212; 6) Norge 199. 1924 Paris 1) USA 619,25; 2) Frankr. 275,5; 3) Finl. 252,5; 4) Storbr. 241,5; 5) Sverige 225,5; 6) Schweiz 160,5. 1928 Amsterdam 1) USA 378; 2) Tyskl. 244; 3) Sverige 162; 4) Frankr. 156; 5) Finl. 154,5; 6) Italien 142,5. 1932 Los Angeles 1) USA 673,75; 2) Italien 233,5; 3) Tyskl. 158,5; 4) Sverige 150,5; 5) Finl. 138; 6) Frankr. 135. 1936 Berlin l) Tyskl. 567; 2) USA 402 1/3; 3) Italien 167; 4) Finl. 146,5; 5) Sverige 145; 6) Frankr. 140 2/5. 1948 London 1) USA 547; 2) Sverige 309,25; 3) Frankr. 209,5; 4) Ungern 183,25; 5) Italien 166; 6) Storbr. 163,75. 1952 Helsingfors 1) USA 495,5; 2) Sovj. 487,75; 3) Ungern 265,25; 4) Sverige 231,5; 5) Tyskl. 172,5; 6) Finl. 144,5. 1956 Melbourne l) Sovj. 627,08; 2) USA 504,5; 3) Austral. 240,25; 4) Tyskl. 208,75; 5) Ungern 194,25; 6) Storbr. 165,83. - 8) Sverige 142,75. 1960 Rom 1) Sovj. 688,5; 2) USA 467,75; 3) Tyskl. 286,25; 4) Italien 233,5; 5) Ungern 150,75; 6) Polen 150,25. - 13) Sverige 61,08. 1964 Tokyo 1) Sovj. 609,25; 2) USA 580,50; 3) Tyskl. 326,0; 4) Japan 235,25; 5) Italien 181,0; 6) Ungern 179,25. - 14) Sverige 68,50. 1968 Mexico City 1) USA 725,5; 2) Sovj. 594,25; 3) Ö-Tyskl. 239,75; 4) Japan 190,25; 5) Ungern 187,75; 6) V-Tyskl. 180,5. - 18) Sverige 52. 1972 München 1) Sovj. 669; 2) USA 639,25; 3) Ö-Tyskl. 493; 4) V-Tyskl. 294,75; 5) Ungern 220; 6) Japan 216. -13) Sverige 109,5. 1976 Montreal 1) Sovj. 788,5; 2) Ö-Tyskl. 637; 3) USA 608; 4) V-Tyskl. 280,5; 5) Polen 186,5; 6) Rumänien 178,75. - 18) Sverige 54,75. 1980 Moskva (bl.a. USA o. V-Tyskl. deltog ej) 1) Sovj. 1 223,50; 2) Ö-Tyskl. 831; 3) Bulg. 267; 4) Polen 243; 5) Ungern 229,25; 6) Rumänien 208,25. - 12) Sverige 108,25. 1984 Los Angeles (bl.a. Sovj. o. flertalet övriga öststater deltog ej) 1) USA 1149,5; 2) V-Tyskl. 435; 3) Rumänien 326,5; 4) Canada 305,5; 5) Storbr. 264,5; 6) Italien 252,5. - 11) Sverige 136,5. Vinterspelen 1924 Chamonix 1) Norge 123; 2) Finl. 59; 3) USA 26; 4) Storbr. 20; 5) Österr. 19; 6) Sverige 18. 1928 S:t Moritz 1) Norge 93; 2) USA 45; 3) Sverige 35; 4) Finl. 33; 5) Österr. 23; 6) Canada 10. 1932 Lake Placid 1) USA 85; 2) Norge 68; 3) Canada 46; 4) Sverige 25; 5) Finl 22; 6) Tyskl. 12. 1936 Garmisch-Partenkirchen 1) Norge 100; 2) Tyskl. 4745; 3) Sverige 43,5; 4) Finl. 38; 5) USA 32,5; 6) Österr. 26,5. 1948 S:t Moritz 1) Sverige 70; 2). Schweiz 68; 3) USA 64,25; 4) Norge 57,5; 5) Österr. 48; 6) Finl. 46. 1952 Oslo 1) Norge 104,5; 2) USA 77,5; 3) Finl. 63; 4) Österr. 54; 5) Tyskl. 41,5; 6) Sverige 29,5. 1956 C or tina d’Ampezzo 1) Sovj. 103; 2) Österr. 66,5; 3) Finl. 57; 4) Sverige 56; 5) USA 48,5; 6) Schweiz 46,5. 1960 Squaw Valley 1) Sovj. 146; 2) Sverige 62,5; 3) USA 62; 4) Tyskl. 58,5; 5) Finl. 53,5; 6) Norge 45,5. 1964 Innsbruck 1) Sovj. 162; 2) Norge 89,5; 3) Tyskl. 80; 4) Österr. 78; 5) Finl. 68; 6) Sverige 60. 1968 Grenoble 1) Norge 103; 2) Sovj. 92; 3) Österr. 79; 4) Sverige 63,5; 5) Frankr. 62; 6) Nederl. 53,5. 1972 Sapporo 1) Sovj. 120; 2) Ö-Tyskl. 83; 3) Norge 79; 4) Nederl. 64; 5) Schweiz 63; 6) V-Tyskl. 60,5. - 9) Sverige 36. 1976 Innsbruck 1) Sovj. 192; 2) Ö-Tyskl. 135; 3) USA 73; 4) V-Tyskl. 71; 5) Österr. 52; 6) Finl. 51. - 11) Sverige 24. 1980 Lake Placid 1) Ö-Tyskl. 154,5; 2) Sovj. 147,5; 3) USA 97; 4) Norge 72,5; 5) Österr. 59; 6) Finl. 54. - 8) Sverige 36. 1984 Sarajevo 1) Sovj. 167; 2) Ö-Tyskl. 165; 3) Finl. 82; 4) USA 77; 5) Norge 71; 6) Sverige 57. Omen, (jär)tecken, varsel, förebud. Omformare, apparat för omvandling av en art elektrisk ström till en annan. Ominps, olycksbådande, ödesdiger. Omkrets, längden av en sluten figurs begräns-ningskurva (t.ex. av triangel, cirkel). Omkväde, refräng, i vaije strof återkommande rader, t.ex. i ballader. Omljud, i germ. språk vanl. förändring av stam vokal till större likhet med ändelsevokalen. Ex: rot - rötter. Omnivorer [-vår-], allätare. Omskolning. Yrkesinriktad arbetsmarknads utbildning (AMU) bedrivs främst vid s.k. AMU-centra i syfte att förbättra arbetslösas möjligheter till fast anställning. Den som beviljats AMU får utbildningsbidrag. Sedan 1981 ges bidrag till arbetsmarknadsutbildning i företag när påtaglig risk för permittering el. uppsägning föreligger samt till äldre el. till den som har svårare arbets-handikapp. Bidraget ges även för att undvika ojämn könsfördelning. Omskärelse, circumcisipn, borttagande av förhuden på manslemmen, hos kvinnor bortskärande av clitoris o. delar av de inre blygdläpparna. Rituell o. är hos många folk en 581