Passera - Patriarkkors Passera, gå förbi, över el. igenom; förflyta; hända; duga; pressa genom sil. Passgång, gångart hos däggdjur (t.ex. kameler, giraffer, ibl. travhästar), varvid samma sidas fram- o. bakfot flyttas samtidigt. Passim, förk. pass., lat., på flera ställen (i en text). Passion. 1. Lidelse, åtrå. - 2. Lidande, särsk. Kristi lidande. - 3. Musikverk som skildrar Kristi lidandes historia. - Passionshistorien, evangeliernas skildring av Kristi lidande. Passionsspel, dramatisk framställning av Kristi lidandes historia. Passionsblomma, se Kristikorsblomma. Passiv; overksam. Mots: aktiv. Passiva, ett företags el. en persons skulder. Mots: aktiva (tillgångar). Passiv form, ppssivum, verbform som anger att subjektet i satsen är föremål för verksamheten. P. har i svenskan ändeisen -s el. konstrueras med hjälpverb (bliva, bli) 4- perfekt particip. Passivitet, overksamhet. Passivt motstånd, befolknings motstånd mot överhet utan våld el. olagliga medel. Passpoall, paspopl, fr. passe-poil, på ett klädesplaggs kanter el. sömmar fastsytt band el. snöre. Passus, ställe i tal el. skrift. Pasta, lat., ’deg’. - 1. Degartad massa, fastare än salva. - 2. Gemensam benämning på urspr. ital. degrätter som torkas i varierande former, t.ex. makaroner, spaghetti, nudlar, vermiceller. Pastej# formgräddat bakverk, som serveras varmt; fars av lever e.d. Pastell, målning på papper med färgkritor el. stift av torr färgpasta o. shellack. Mjuk o. skimrande färg som måste fixeras. Pasternak, Boris, 1890-1960, rysk förf., nobelpris 1958. Nyskapande lyrik. Romanen Doktor Zjivpgo 1957, en personlig belysning av utvecklingen i revolutionens Ryssl., framkallade en våldsam reaktion i Sovj., o. tvang P. att avsäga sig priset. Pasteur [-pr], Louis, 1822-95, fransk kemist o. biolog. Banbrytande insatser inom jäsningskemi o. bakteriologi. Uppfann pastöriseringen. Visade att försvagade bakterier kan användas som vaccin. Pasteurinstitutet i Paris är en vetenskaplig institution för mikrobiologi, biokemi m.m. Pastill, liten tablett. Pastisch, medveten efterbildning av äldre stil (i litt., konst o. musik). Pastor, lat., ’herde’, förr kyrkoherde (kvarstår i pastor loci, kyrkoherde på platsen, o. i vice pastor, kyrkoherdes vikarie), nu även om komminister, kyrkoadjunkt, pastoratsadjunkt o. frikyrkopräst. Pastor primprius, titel för kyrkoherden i Storkyrkoförsamingen i Sthlm, tillika domprost i Sthlms stift. Pastoral. 1. Herdedikt. -2. Musikstycke med lantlig idyllstämning. - 3. Idyllisk, lantlig, herde-. - 4. Prästerlig, präst-. Pastorat, kyrkoherdes ämbetsområde. Pastoratsadjunkt, tidigare pastorsadjunkt, biträdande präst utan fast tjänst, lägsta prästgraden. Pastoratshandeln, missbruk vid tillsättning av regala pastorat under Gustav III:s tid, som innebar att aspiranter måste erlägga en penningsumma för att få förord. Pastos [-ås], pastös, ’degig’, tjockt pålagd (om färg på målning). Pastörisering, pasteurisering, upphettning av bl.a. mjölk, öl o. vin till temperaturer under kokpunkten för desinfektion. Metoden uppfanns av L. Pasteur på 1860-t. Patachou [-sjp], artistnamn för Henriette de Ragon, f. 1918, fr. vissångerska. Patagonien, Sydamerikas sydligaste del, huvudsaki. beläget inom Argentina. Nederbörds-fattiga grässlätter. Fåravel. K Sydamerika. Paten, den tallrik på vilken oblaterna tillhandahålls vid nattvarden. P. är gjord av samma material som kalken o. är utformad så att den kan användas som lock till denna. Patent, patenträtt, ensamrätt att tillgodogöra sig en teknisk uppfinning, som kan utnyttjas industriellt. Rätten tillkommer i princip uppfinnaren, men om denne är anställd i annans tjänst gäller särsk. regler. P. söks hos Patent- och registreringsverket, som registrerar beviljade patent o. utfärdar patentbrev. Patent kan upprätthållas i högst 20 år (genom erläggande av stigande årsavgifter). Från 1978 kan p. sökas samtidigt för ett flertal västeurop. länder hos Europeiska patentverket (EPO) i München o. Haag. Patent- och registreringsverket, gr. 1891, ämbetsverk under industridep. IS Departement. Pater, lat., 'fader’, katolsk ordenspräst. Paternell, fader(s)-, på fädernet. Pater noster, lat., Fader vår. Jfr Radband. Paternpsterverk, mudderverk med ett antal skopor på ändlös kedja som löper över två hjul. Paternosterhiss, kontinuerligt arbetande hiss med flera hisskorgar på en ändlös kejda. Patetisk, fylld av patos, lidelsefull. Pathet Lao, nationalistisk motståndsrörelse i Laos, bildad 1949, som ville genomföra reformer på socialistisk grund. P:s gerillaarmé fick stöd från främst Nordvietnam o. vann 1973 inbördeskriget. 1975 tog de ledningen i hela landet. Patiens [pasiangs], fr. patience, tidsfördriv med spelkort, som läggs efter vissa regler; vanl. för en person. Patina, beläggning, t.ex. ärgskikt, på koppar- el. bronsytor, bildat genom luftens inverkan el. på konstlad, Jæmisk väg (patinering)-, bildl.: tecken på hög ålder. Patio, i spansktalande länder husets innergård. Patogen, sjukdomsalstrande. Patologi, vetenskapen om organismens byggnad o. funktioner under sjukliga tillstånd. Patologisk, sjuklig, abnorm. Patos, högstämd känsla, lidelse; svulstighet. Patria, lat.; fädernesland. Patriark. 1. Benämning,på Israels stamfader: Abraham, Isak o. Jakob. - 2. Från 300-t. hederstitel för biskopar, senare förbehållen den orientaliska kyrkans biskopar i Alexandria, Antiokia, Konstantinopel (den ortodoxa kyrkans överhuvud) o. Jerusaleip samt i Moskva (1589-1700 o. efter 1943). Patriarkplisk, präglad av faderlig myndighet. Patriarkat. 1. En patriarks ämbetsområde. - 2. Samhällsskick hos vissa folk, där husfadern har oinskränkt maktställning. Även: mans välde inom ett samhälle el. en kultur. Patrilinitet, släktskap räknas bara på fädernet. Jfr Matriarkat. Patriarkkors. E Symboler. 602