Perturbation - Petroleum Perturbation, störning, förvirring. - Fys: mindre störning el. ändring. Astr: ändring i himlakropps bana genom attraktion från andra himlakroppar. Peru, rep. på Sydamerikas västkust. 1,3 milj. km2, 18,3 milj. inv. Off. språk spanska, religionen katolsk. Huvudstad Lima (se d.o.). P. domineras av Andernas bergskedjor o. högslätter. Kustlandets klimat påverkas av den kalla Peru-strömmen. P. är en av världens ledande fiskenationer. Bomull, socker, kaffe, koppar, silver, jäm, zink, bly o. olja. - P. var urspr. en del av inkariket, erövrades av spanjorer under Pisarro på 1530-t., blev självständigt 1821. Långvariga tvister med Chile. Reformvänlig militärdiktatur 1968-80 försökte frigöra P. från beroendet av USA. Sedan 1980 civil demokrati under president F. Belaunde Terry. Stora ekon, svårigheter o. pol. våld. K Sydamerika. Perubalsamträd. E Medicinalväxter II. Perugia [-rpd^a], industristad i mell. Italien. 143000 inv. Ärkebiskopssäte, univ. (1276). Konstakad., museum med umbrisk 1400- o. 1500-talskonst. Vackra medeltidsbyggnader. Rester av stadsmur från etruskiska tiden. Perugino [-odsinå], ca 1450-1523, ital. målare, Rafaels lärare. Religiösa målningar, bl.a. fresker i Sixtinska kapellet. Peruk, löshår fast på en hätta. Perukstock, träkubb anv. som underlag vid tillv. av p.; träbock, gammal stofil. E Frisyr. Pervers, förvänd, sexuellt avvikande. Perversion, förvänd inriktning av driftlivet. Perversitet, sexuellt avvikande beteende. Perverterad, förvänd, pervers, osund. Pesach,se Påsk. Pesjkov, Aleksej, se Gorkij, Maksim. Pessar, preventivmedel för kvinnor. Pessimism, mörk livssyn. Mots: optimism. Pest, böldpest, svår, ofta dödlig infektionssjukdom orsakad av pestbacillen, som bl.a. finns hos råttor o. överförs till människor av loppor. Vanl. angrips lymfkörtlarna, bubonpest, ibl. även lungorna, lungpest. Asien. E Parasiter. Pestalozzi [-låttsi], Heinrich, 1746-1827, schweiz. pedagog, »folkskolans fader». Pesticid, kemiskt bekämpningsmedel mot skadedjur o. sjukdomsalstrare. Pétain [petä°], Philippe, 1856-1951, fransk militär o. politiker, marskalk av Frankr. Ledde 1916 försvaret av Verdun. Statschef i franska Vichyregimen 1940 sedan han som konseljpresident slutit vapenstillestånd med Tyskl. o. Italien. Dömd för landsförräderi 1945. Petarde. E Vapen. Peter I, den store, 1672-1725, rysk tsar 1682. Kraftfull regent som bl.a. genom seger över Sv. (Karl XII) o. förvärv av Östersjöprovinserna lade grunden till Rysslands stormaktsvälde. Reformerade hänsynslöst landet i västerländsk anda. Petersburg, se Leningrad. Peterskyrkan i Rom, den rom.-katolska världens huvudkyrka o. kristenhetens största kyrka, böljade uppföras 1506 efter en plan ritad av Bramante. Denna omarbetades av bl.a. Rafael o. Michelangelo (koret, mittkupolen). Interiören är främst ett verk av Bemini, så även Petersplatsen. Peterson, Lars, f. 1924, politiker (s) o. ämbetsman. Chef för SJ 1969-78, för Statens trafiksäkerhets verk från 1978. Peterson, Oscar, f. 1925, amer. jazzpianist med en tekniskt driven stil. Egen trio från 1952. Peterson, Rolf, f. 1944, kanotist. OS-guld i K-l 1000 m 1964, -silver 1972. VM-segrar i K-2 1970 o. 1971. SvD:s guldmedalj 1964. Peterson, Ronnie, 1944-78, professionell racerförare från 1970. Som amatör gocartförare av världsklass. Kom 2:a i Förar-VM 1971 (formel 1), 3:a 1973 med 4 GP-segrar. Vann EM i formel 2 1971 o. 1972. Avled efter en olycka på Monza-banan i Italien. Peterson-Berger, Wilhelm, 1867-1942, komp. Stridbar musikkritiker i DN (sign. P.-B.). Operor i Wagners anda, främst Arnljot 1910 (egen text). I sånger o. lyriska pianostycken, t.ex. Frösö-blomster, är P. inspirerad av sv. folkton. Symfonier. Petersson, Axel, se Döderhultam. Pethrus, Lewi, 1884-1974, den sv. pingströrelsens främste ledare o. talare, 1911-58 föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Sthlm. Grundade 1945 tidningen Dagen. En av initiativtagarna till KDS. Petimäter, petimeter (av fr. petit-maitre, liten herre’), sprätt; pedant. Petit [pati], Roland, f. 1924, fransk dansör o. koreograf. Ledare för flera balettensembler sedan 1945, för nationalbaletten i Marseille sedan 1972. Film, revy o. show. Petita, framställningar från ämbetsverk o. inrättningar till regeringen om anslag. PetitQSS, småsak, obetydlighet. Petition, anhållan, särsk. till myndighet om viss åtgärd; böneskrift. Verb: petitionera. Petits choux [pati sjo], sing. petit chou, fr., lätt bakverk av kokt deg, ofta fyllt med vispgrädde e.d. Petits points [poti poä°], fr., heltäckande broderi på tätt linne el. stramalj, liknande korsstygn. Petrarca, Francesco, 1304-74, ital. förf., en av den ital. humanismens grundläggare. P:s dikter, skrivna på modersmålet, fick stor betydelse för det ital. språkets utveckling. Särsk. berömda är en serie erotiska sonetter till hans älskade, Laura. Petri, Elio, 1929-82, ital. filmregissör. Misstänkt för mord 1961, Jagad av maffian 1966, Undersökning av en medborgare höjd över alla misstankar 1969. Petrifikat, fossil (se d.o.); något förstenat. Petrifi(c)?ra, förstena. Petrograd, se Leningrad. Petrografi, petrologi, läran om bergarterna. Petrokemi, kemi grundad på petroleum. Petroleum, bergolja, råolja, olja, vanl. tjockflytande mer el. mindre mörk vätska, som förekommer på vissa ställen i jordskorpan o. består av en blandning fossila kolväten med inslag av svavel, kväve, syre m.fl. ämnen. P. har under inverkan av bakterier samt tryck- o. temperaturhöjningar bildats av växt- o. djurlämningar som ansamlats i forntida havsbottnar o. sedan omvandlats till bergarter. P. utvinns genom borrhål o. fraktas till raffinaderier för uppdelning genom destillation i ett antal fraktioner: gas, råbensin, råfotogen osv. Ökat utbyte av bensin får man främst genom krackning, varvid tyngre kolvätemolekyler bryts ned till mindre o. flyktigare. e m n 607