Piezoelektricitet - Pinuppa Piezoelektricitet, elektrisk spänning som uppkommer då tryck el. dragning verkar på vissa kristaller, särsk. hos kvarts, turmalin m.fl. Utnyttjas bl.a. inom radiotekniken. Piggsvin, en grupp gnagare med satt, klumpig kropp o. vanl. långa, uppresbara taggar på ryggen. Växtätare. Till jordpiggsvinen hör vanligt p., 65 cm, med brun- o. vitbandade taggar, i Medelhavsländerna. B Gnagare. Pigg var, flundrefisk med taggiga benknölar på ovansidan. Max. 1 m lång. Västkusten o. ostkusten upp till Åland. God matfisk. B Fiskar IV. Piggy back, samtrafik landsväg-järnväg genom att långtradarsläp transporteras långa sträckor med tåg. Pigment, färgämne. Exempel på p. som bestämmer vävnadernas färg, pigmentering, hos växter o. djur är melaniner (i hud o. hår), blodfärgämnen, karotinoider. Pik, spets. - 1. Långt spjut. Pikenerare, fotsoldat med pik. - 2. Trekantigt utrymme under däck, förpik resp, akterpik. B Segling I. - 3. Hoppstil i simsport. B Simning. Pikador, picador, tjurfaktare till häst som med lansstick retar tjuren. Pikant, ’stickande’, retande (för sinnet), lätt, frivol. Pikareskroman, skälmroman, realistisk (sede)-skildring av vagabonderande huvudpersons äventyr. Vanlig i Spanien på 1500-t. Piké, fr. piquet, kortspel för två, utan hackor (dvs. med 32 kort). Piké, dubbelvävt bomullstyg, ofta med små upphöjda rutor. Pik$t, avd. av polis (militär, brandmän) beredd till snabbutryckning. Även utryckningsfordonet. Piktur, handstil. Pikör, se Jaktridning. Pil, trädslag inom pil-, sälg- o. videsläktet Sqlix med lansettlika blad o. långa hängen. I Sv. bl.a. jolster(pil), S. pentqndra, buske el. träd, allm. på fuktig mark el. stränder, knäckepil, S. fragilis, ett ofta lutande, max. 20 m högt träd, vanl. vid stränder, o. vit pil, S. qlba, ofta i de skånska pil vallarna. Pilaster, en ur väggytan föga framträdande väggpelare med bas o. kapitäl, rektangulär genomskärning. Pilatus, Pontius, rom. landshövding i Judéen 26-36 e.Kr., dömde Jesus till döden. Pilfink, gråsparvliknande finkfågel med rostbrun hjässa o. svarta kindfläckar. Stannfågel. B Fåglar III. Pilgrim, en som vallfärdar till helig ort. Pilgrimsfäderna, the Pilgrim Fathers, de eng. utvandrarna med »Mayflower» till Nordamerika 1620. Pilk, pirk, krokförsett, dragliknande fiskeredskap, som fastat vid en lina genom ryckningar förs upp o. ned i vattnet. Pillerbagge, mumiebagge, en 30 mm lång dyngbagge bland bladhomingama. Medelhavsområdet. Jfr Skarabé. B Insekter II. Pilmaskar, en grupp 1-5 cm långa fiskyngellika rovdjur i havets plankton. B Plankton. Pilo, Carl Gustav, 1711-93, målare, dir. för Konstakad. 1777. Ljusdunkelmålare. Porträtt. Pilocarpus. B Medicinalväxter I. Pilot. 1. Flyg(maskins)förare. - 2. Prov-, förberedande, t.ex. pilotprojekt, pilotstudie. Pilotfisk, detsamma som lotsfisk. Pilottonsystemet, se Stereofoniskt ljud. Pilsen, tyska namnet på tjeck, staden Plzeü. Pitsudski [pilsott-], Jözef, 1867-1935, polsk marskalk (1920) o. statsman, den främste förkämpen för Polens enhet, dess statschef 1918-22, genom en statskupp diktator från 1926. Stred mot Ryssl. 1914-16 o. 1918-22. Pilörtväxter, slideknäväxter, Polygonqceae, tvåhjärtbladig växtfam. med ca 800 arter, bl.a. skräppa, rabarber o. bovete. Pimpinell, pimpernell, Sanguisprba minor, flerårig ört bland rosväxterna med rödbruna el. gröna blommor i ax. 2-3 dm. Förekommer sällsynt i Sydsv. Förr odlad som vinkrydda. Pim(p)sten, lätt, poröst, vulkaniskt glas. Pinakotek, beteckn. för vissa tavelgallerier, t.ex. i München. Pincené [pängsne], skalmlösa glasögon som kläms fast över näsryggen. Pinc$tt, gripinstrument som består av två fjädrande skänklar. Pindaros, ca 518-442 f.Kr., grek, skald. Högstämd korlyrik: hyllningskantater, hymner. Ping-pongdiplomati, benämning på de förbättrade relationerna mellan USA o. Kina under 1971. P., vars namn uppstod genom Kinas inbjudan till ett amer. bordtennislag att turnera i Kina, ledde till Nixons Kinabesök 1972. Pingst, grek. Pentekosté, den 50:e (dagen efter påsk), kyrkoårets tredje högtid, till minne av den Helige Ändes utgjutande (Apg. 2). Pingstlilja, annat namn för narciss. Pingströrelsen, pingstvännerna, religiös väckelserörelse av eng.-amer. ursprung (början av 1900-t.), som fått stor utbredning i protestantiska länder; till Sv. 1907. P. tillämpar vuxendop, förkunnar »andedopet» med »tungomålstalande» som tecken på andeuppfyllelse o. betonar helgelsens nödvändighet. Varje församl. är fristående; den största i Sv. är Filadelfiaförsaml. i Sthlm, 1911-58 ledd av L. Pethrus, 1958-73 av W. Säwe o. från 1973 av K.-E. Heinerborg. Organ i Sv. Evangelii Härold, Dagen. Folkhögskolor o. bokförlag. Missionsverksamhet. Radioföretaget IBRA. Pingviner, en grupp fåglar med korta, fenlika vingar, klädda med fjällika flädrar. Föttema sitter långt bak. P. kan ej flyga men dyker o. simmar bra. Föda: fisk-, kräft- o. blötdjur. Stora kolonier i Antarktis. Kejsarpingvinen blir 115 cm hög, dvärgpingvinen högst 40 cm. E Fåglar VIII. Pinje, Pinus pinea, tallart med paraplyformad krona. Har ätliga frön, pinjenötter, o. ger kåda. Medelhavsområdet. B Träd II. Pinjong, koniskt kugghjul i en bils bakaxelväxel. E Bilen IV. Pinnmo, hårt packad bottenmorän. Pinocchio [-åkkjå], ital. sagobok om marionettdockan P. (1880), av Collodi, pseud. för Carlo Lorenzini; filmad av W. Disney. Pinochet, Augusto, f. 1915, chilensk militär o. politiker. Ledde som arméchef 1973 års militärkupp o. är sedan 1974 landets president i spetsen för en militäijunta. Pinter [pajnta], Harold, f. 1930, eng. dramatiker med dragning åt absurdismen. Portvakten el. Vicevärden 1960. Pinuppa, söt, sexuellt tilldragande flicka (av eng. pin-up girl, flickbild att sätta upp på väggen). 611