Polhem - Politiken POLEN ■ Historia i sammandrag 900 Polen enas i slutet av 900-t. Kristnas från Rom. 1100 Tronstrider. Riksenheten upplöst under 1100-o. 1200-t. 1300 Riksenheten återställd ca 1300. Feodalväsendet utvecklas. Personalunion med Litauen 1386. Stormakt. Jagelloniska univ. i Kraköw 1364. 1400 Tyska orden besegras vid Tannenberg 1410. Territoriella vinster genom fördraget i Thorn 1466. 1500 Ostpreussen under Polen 1525. Kurland o. Livland tillfaller Polen 1561. Personalunionen med Litauen blir realunion 1569. Personalunion med Sverige 1592-99. Astronomen Kopemikus. 1600 Krig mot Sverige 1599-1660 med vissa avbrott. Stilleståndet i Altmark 1629 berövar Polen Livland. 1650 Vaije medl. i riksdagen får vetorätt (liberum veto) 1652. Krigshandlingar av Sverige 1655-60 bringar Polen till kaos. Ostpreussen förloras till Brandenburg 1660. Ryssl. övertar Polens stormaktsställning. 1700 Personalunion med Sachsen 1697-1767. Karl XII:s polska krig 1701-06 lägger grunden till ryskt inflytande i Polen. 1750 Polen upphör som fri stat genom delningarna 1772, 1793 o. 1795 mellan Preussen, Ryssl. o. Österr. 1800 Napoleon upprättar storhertigdömet Warszawa 1807. Polskt kungarike (Kongress-Polen) med ryske tsaren som kung 1815. Uppror 1831 krossas av Ryssl. Mickiewicz’ versepos Pan Tadeusz. Tonsättaren Chopin. 1850 Nytt uppror 1863 dränks i blod. Landet införlivas helt med Ryssl., från 1867 som Weichselområdet. Författaren H. Sienkiewicz. 1900 Polen återupprättas 1918 efter Tysklands o. Rysslands nederlag. Framgångsrikt krig mot Sovj. 1920-21. Tonsättaren o. politikern I. Paderewski. 1925 Marskalk Pilsudski diktator 1926. Spänt förhållande till Tyskl. 1934-39. 2:a världskr. inleds med tyskt angrepp o. Polens fjärde delning mellan Tyskl. o. Sovj. 1939. 1940 Polsk motståndsrörelse. Massavrättningar av polacker, utrotning av judarna under tysk ockupation. Ryska trupper driver ut tyskarna 1944. Polens nya gränser fastställs 1945, Oder-Neisselinjen i v., Curzonlinjen i ö. Kommunistregim upprättas efter utrensningar 1947. Rysk satellitstat. 1950 Den s.k. polska oktoberrevolutionen 1956 minskar tillfälligt Sovj:s pol. dominans. 1960 Utrikespolitiken under partichefen W. Gomulkas ledning åter starkt ryskorienterad. Pol. reaktion i stalinistisk rikting fran 1967 med bl.a. judeförföljelser. Polen deltar 1968 i den ryska ockupationen av Tjeck. 1970 Inrikespol. kris till följd av arbetarnas missnöje med höga priser. Gomulka störtas, ny partichef E. Gierek 1970. Nya arbetaroroligheter 1976. Alltmer försämrad ekonomi, växande utlandsskulder. 1980 Landet lamslås av strejkvåg sommaren 1980. Fria fackförbundet Solidaritet grundas o. kräver pol. o. ekon, reformer. Gierek avgår samma höst, ny partichef S. Kania. I slutet av 1981 krossas Solidaritet i militärkupp, ledd av nye partichefen W. Jaruzelski. Krigstillstånd till sommaren 1983, tusentals Solidaritetsanhängare internerade, ledaren L. Walesa friges sommaren 1982. Solidaritet förklaras olagligt. en modem, urbaniserad industristat. Rika mineraltillgångar i sydväst, stenkol, brunkol, petroleum, järn-, koppar-, zink- o. blymalm samt salt. Den tunga industrin är koncentrerad till sydväst med järn- o. stålverk o. maskinindustrier i trakten av Katowice. Textilindustri kring Lödz o. varvsindustri i kuststäderna Szczecin, Gdynia, Gdarisk. Jordbruksbygd med sandjordar i väster; råg o. potatis viktigast, övrig spannmål, sockerbetor. Boskapsskötsel. - Folkrepresentation: Sejmen (460 medl. valda på 4 år). Flerpartisystem med förenade arbetarpartiet (kommunisterna) som dominerande parti. I praktiken militärdiktatur sedan dec. 1981, då parti- o. regeringschefen W. Jaruzelski krossade reformrörelsen som skapats av Solidaritet. Utrikespol. knutet till östblocket genom medlemskap i Warszawa-pakten. Pol. o. ekon, beroende av Sovj. E ID Polhem, Christopher, före adlandet 1716 Polhammar, 1661-1751, uppfinnare, verksam vid Falu gruva o. Stjemsund. P. uppfann uppfordrings verk. dyrkfria lås (polhemslås), pendelur (Stjernsundsur), hammarverk, slussar m.m. Polhöjd, himmelspolens höjd i grader över horisonten. En orts p.=ortens latitud. Policy, eng., handlingslinje, ledande princip. Poliklinik, sjukhusmottagning för tillfällig behandling. Polio, förr kallad barnförlamning, akut virussjukdom med inflammation i ryggmärgen o. förlängda märgen, som förlamar skelettmuskulaturen o. ibland även andningsorganen. Poliovaccin uppfunnet 1953 av amerikanen J. Salk (f. 1914). Polis. 1. Ordningsmakt, polisväsen; lägre polistjänstemän, poliskonstapel. - 2. Försäkrings-brev. Polisario, se Västra Sahara. Polisonger, kindskägg. Polisväsen, organisation med uppgift att förebygga brott, hindra att den allmänna ordningen o. säkerheten störs, uppdaga o. utreda brott samt lämna allmänheten skydd, upplysning o. annan hjälp. Det svenska polisväsendet förstatligades 1 jan. 1965. Rikspolisstyrelsen är central myndighet för p., medan länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länen. I vaije län (utom Gotlands) finns en länspolischef som i likhet med polischeferna i Sthlms, Gbgs o. Malmö polisdistrikt fullgör länsstyrelsens uppgifter. Vaije län är indelat i polisdistrikt med en polismästare som chef. Polisstyrelsen är en vald församling som verkar för ett förtroendefullt förhållande mellan polisen o. allmänheten samt fattar beslut i ärenden som rör organisation o. arbetsordning. Politbyrån, politiska byrån, ett kommunistpartis ledande organ, formellt endast ett arbetsutskott inom centralkommittén. Polit^ss, artighet, belevenhet. Politik, (princip o. metod för) statlig verksamhet, statskonst; handlingssätt, taktik. Politiken, liberal morgontidning i Köpenhamn, gr. 1884. 618