Pompös-Portos Pompös, praktfull, högtravande, uppblåst. Poncho, indianskt ärmlöst klädesplagg som träs över huvudet. E Dräkt II. Pond, förk. p, äldre teknisk enhet för kraft. Pondus, ’tyngd’, eftertryck; värdighet. Ponera, anta, förutsätta, tänka sig. Ponnyhästar, småvuxna hästar, dvärghästar, med max. mankhöjd 147,3 cm. De är härdiga o. används som dragare o. riddjur. Världens minsta hästras är den brasilianska falabellaponnyn, max. 70 cm; på Gotland förekommer gotlands- el. skogsruss, 110-130 cm. B Häst. Pontecorvo, Gillo, f. 1919, ital. filmregissör. Kapo 1960, Slaget om Alger 1966, Queimada 1970. Ponti, Carlo, f. 1913, ital. filmproducent. Idag, igår, imorgon 1964, Doktor Zjivago 1966. - G.m. Sophia Loren 1966. Pontifex, fömäm rom. präst. P. maximus, översteprästen, från 12 f.Kr. titel för romerske kejsaren, senare titel för påven. Pontius Pilatus, se Pilatus. Ponton, stor flytkropp, flottör. Pontoner används t.ex. som underlag för broar, vid bärgning av sjunkna fartyg o. som landningsställ på sjöflygplan. Pontonjär, äldre namn på ingenjörssoldat. Pontoppidan, Henrik, 1857-1943, dansk romanförf. Halva nobelpriset 1917. Utvecklingsromanen Lycko-Per, 1-8, 1898-1904. Pool, mqnopolsammanslutning av producenter el. säljare. Även om vissa typer av intemat. samgående, t.ex. transport-p. Pop [påp], grek.-ortodox präst. Pop, förk. av eng. populär music, "populär musik", den på bluesen grundade rytmiska populärmusik som uppstod i början av 1950-t. i USA. Pop art, se Nyrealism. Pope, Alexander, 1688-1744, eng. fransk-klassicistisk förf. Lärodikter, idyller, satirer. Essay om människan 1733-34. Popkonst, konströrelse som uppstått i USA under 1960-t. Präglas av en realistisk men oengagerad syn på den sociala o. politiska omvärlden. Uttrycker sig gärna via banala vardagsting i bjärt förstoring. Poplin, ripsartat tyg med fintrådig, tät varp o. grövre, glesare inslag. Poppaea, se Nero. Poppe, Nils, f. 1908, skådesp. (komiker), regissör. Filmer: Soldat Bom 1948, Ljuset från Lund 1955, Det sjunde inseglet 1957. Popplar, Populus, en grupp pilväxter. Snabbväxande, höga träd; tvåbyggare. Odlade som parkträd är silverpoppel, P. qlba, svartpoppel, P. nigra, pyramidpoppel, P. nigra var. italica, o. balsampoppel, P. balsamifera. Inhemsk är endast aspen. B Träd II. Popularisera, göra populär; förenkla. Popularitet, folkgunst, omtyckthet. Populas(en), pöbel; den stora massan. Population, befolkning. - 1. Samling individer i en statistisk undersökning. - 2. Samling djur- el. växtindivider av samma art men ej med exakt lika anlag; biandbestånd. Populism, pol. missnöjesrörelse med folklig prägel o. vanl. oklart program. Populär, allmänt omtyckt; lättfattlig; folk-. Por, fin öppning. - 1. Tunt el. genombrutet ställe i växtcellemas väggar. - 2. En hudkörtels mynning. Porfyr, finkomig eruptiv bergart med insprängda, större, olikfärgade kom. Porjus, samhälle o. kraftverk vid Stora Lule älv. Fallhöjd 57 m. Pork(k)ala, halvö i s. Finl., 1944-56 utarrenderad till Sovj. Porla, hälsokälla i v. Närke i bruk sedan 1724. Bordsvattenfabrik. Pormask, propp av döda celler o. fett i en talgkörtels utförsgång. Pornografi, »porr», bild- el. textframställning avsedd att verka sexuellt eggande. Porositet, poröshet. Pors, Myrica gale, en max. 1 m hög buske med starkt hårtsluktande blad. Allmän, kärr o. sjöstränder, hela landet. Användes förr vid ölberedning. E Träd I. Porslin, genomskinligt högbränt keramiskt gods. Det hårda porslinet (fältspatporslinet) uppfanns i Kina. Här nådde tillverkningen konstnärliga höjdpunkter på 1000-1300-t. (Sung-porslin) o. senare på 1400-1700-t. (Ming-porslin). Det senare blev typen för det s.k. ostindiska porslin, som under 1600- o. 1700-t. exporterades till Europa. Först 1708-09 kom tysken J. F. Böttger på det hårda porslinets sammansättning. Upptäckten exploaterades av Meissenfabriken (Me is senpor slinet), som blev stilbildande för en självständig europeisk porslinstradition. Tidigare tillverkades i Europa enbart lågbränt (mjukt) porslin, bl.a. i Italien o. Frankr. (Sèvres). Det högbrända, gräddvita, fajansliknande flintporslinet är en eng. uppfinning, liksom det mycket hållbara genomskinliga benporslinet. Porslinsblomma, vaxblomma, Hpya carnosa, slingerbuske med köttiga blad, ljusröda el. vita blommor. Krukväxt, urspr. östasiatisk. E Träd III. Portabel, bärbar. Portal, arkitektoniskt smyckad port, dörr. E Stilar III. Port-au-Prince, se Haiti. Port Elizabeth, hamnstad i Kaplandet, Sydafr. rep. 492000 inv. Bilindustri. Porter, mustigt mörkt öl med hög malthalt. Porter, Cole, 1893-1964, amer. populär-musikkomp. Night and day, Begin the beguine, operetten Kiss me, Kate. Portfölj, brev- el. dokumentväska; ett företags innehav av värdepapper; departementschefs ämbete. Portier [pårt-je], portjé, hotellvaktmästare. Portik, kolonnprydd förhall; täckt pelargång. Portion, (avmätt) del el. mängd (särsk. av livsmedel), andel. Portiär, portjär, dörrförhänge. Port Louis, se Mauritius. Port Moresby, se Papua Nya Guinea. Porto, postförsändelseavgift, vanl. redovisad med frimärke. Porto, Oporto, hamnstad i n.v. Portugal. Landets andra stad. 306000 inv., med förorter 693000. Textil-, kork- o. livsmedelsindustri. Portvins-export. Univ. Romansk katedral från 1100-1. Port of Spain, se Trinidad och Tobago. Porto Novo, se Benin. Portos, se De tre musketörerna. 620