Programmerad undervisning - Proseminarium Programmerad undervisning innebär att eleven på egen hand lär sig ett kunskapsstoff som presenteras stegvis med ökande svårighetsgrad. Ofta matas programmet (stoffet) fram på en rulle i en s.k. inlärningsmaskin. Programmerare, person som utarbetar de för en dator behövliga instruktionerna. Progressiv [även prå-], fortskridande, jämnt tilltagande; framåtsträvande. Mots: regressiv. Prohibitiv, tillbakahållande, förbuds-. Projekt [-sj-], utkast, plan, uppslag, (löst) förslag. Verb: projektera. Projektil [-sj-], ’kastkropp’, granat, kula etc. Projektion. 1. Avbildning av ett föremål på en yta genom ett system av räta linjer (strålar) som går genom alla punkter på föremålet. E Karta. -2. Inom psykologin: upplevelse av egna känslor, föreställningar o.d. såsom härrörande från omgivningen. Projektionsapparat, projektor, optisk apparat avsedd för projektion av bilder på en skärm el. duk; för genomskinliga bilder används diaskop (skioptikon), för ogenomskinliga episkop', en overheadprojektor (skriftprojektor) projicerar via objektiv o. spegel bilder tecknade på genom-synligt material, s. k. stordia. Projic(i)era, göra en projektion av. Proklamation, högtidlig kungörelse, upprop. Prokofjev, Sergej, 1891-1953, rysk komp. Symfonier, bl.a. nr 1, Klassisk symfoni 1917. Operor, bl.a. Kärleken till de tre apelsinerna 1919, instrumentalkonserter, balettmusik, t.ex. Romeo och Julia 1936. Den symfoniska barnsagan Peter och vargen 1936. Prokonsul, i antikens Rom konsuls ställföreträdare, senare provins ståthållare o. f.d. konsul. Prokrustes, i grek, saga en rövare som tänjde ut el. stympade infångade vägfarande till att passa en säng. Därav prokrustessäng el. prokrustes-bädd om form i vilken man vill pressa in något med våld. Prokura, fullmakt att i vissa fall teckna firma genom prokurist. Prolaps, detsamma som livmoderframfall. Proletariat. 1. Lägsta (skattefria) förmögenhets-klassen i antikens Rom. - 2. Proletariatet, proletärer, de egendomslösa (enl. Marx o. Engels). Proletärdiktning, skönlitt. om arbetarna o. deras problem, uppstod i samband med industrialiseringen på 1800-t. Kring sekelskiftet började litt. av detta slag skrivas av förf, ur arbetarklassen, proletärdiktare el. proletärförfattare. Prolog, inledning(sdikt), förspel. Även: början, upptakt. Prolongation, förlängning, anstånd. Prolongera, bevilja uppskov med. Promemoria, lat., ’för minnet’, förk. P.M., minneslista, redogörelse, inlaga; memorandum. Prometheus [-tevs], Prometevs, i grek. myt. en titan som stal elden från gudarna åt människorna o. därför av Zeus fängslades vid en klippa, där en öm hackade på hans lever, tills han befriades av Herakles. Promille, pro mille, tecknas %o, på el. för tusen, mängd på tusen (enheter). Prominent, framstående, bemärkt. Promiskuitet, oreglerad samlevnad mellan könen. Promotion. 1. Doktorspromotion, akt då man utdelar doktorsvärdighet, promoverar. - 2. Simpromotion, då tecknen på avlagt prov för simkandidaten o. simmagistern utdelas. -Promptor, promotionsförrättare; arrangör av professionella tävlingar, särsk. i boxning. Prompt, handelsterm: anger att en vara skall levereras omedelbart el. på viss (kort) tid. Promulgation, kungörelse om en lags ikraftträdande. Promulgera, utfärda ny lag. Pronomen, plur. pronomen el. pronomina, lat., ’i stället för namn’, en ordklass av ersättnings-ord. Ex: personliga p. (det, vi), reflexiva (sig), reciproka (varandra), possessiva (din, vår), demonstrativa (den där, sådan), determinativa (den [som]), interrogativa (vem, vad), relativa (som, vars), indefinita (någon, man). Prononcera [-nångs-], uttala. Prononcerad, utpräglad, avgjord. Prononciation, uttal. Propaganda, bemödanden att i tal, skrift, bild osv. utbreda en viss ideologi, politik el. ståndpunkt. Verb: propagera. Propån, C3H8, gasformigt kolväte i metanserien; anv. som bränsle. Pro patria, lat. ’för fäderneslandet’, bl.a. Svärdsordens devis; Sällskapet Pro patria, understödsorganisation i Sthlm med förlossningshem 1774-1952. Propedeutisk [-dev-], förberedande, grundläggande. (Ex: kurs i en vetenskap.) Propeller, »skruv», som genom rotation i vatten el. luft framdriver fartyg el. flygplan. P. konstruerades 1836 av John Ericsson o. Francis Smith. Propellersläde, hydrokopter, slädliknande fordon som drivs av luftpropeller. Tar sig fram såväl på is o. snö som på vatten. Propertius, Sextus, ca 48-15 f.Kr., rom. skald. Lidelsefulla elegier till Cynthia. Proponera, föreslå (t.ex. duskål). Proportion, storleks- el. måttförhållande, (riktigt) förhållande mellan dimensioner i något. Proportionell, som står i p. till, avvägd efter. Proportionella val, valmetod vid vilken antalet valda inom varje parti står i p. till antalet röster som tillfallit resp, parti. Proportionerlig, som har riktiga proportioner; välväxt. Proposition, framställning. - 1. Förslag från regeringen (mots: motion från riksdagsled.). -2. Av ordf, framställt förslag till beslut vid omröstning. Propp(säkring), säkerhetspropp, hylsa med en metalltråd som smälter vid för hög strömstyrka o. bryter strömmen. Pro primo, detsamma som primo. Props, pitprops, eng. 'gruvstöttor’, gran- el. furustöttor av rundvirke. Propylé, porthus el. förhall till (antikt) tempelområde e.d. Ex: Akropolis’ propyléer. E Grekland. Propå, fr. propos [pråpå], förslag, yttrande. Prorektor, ställföreträdande rektor vid univ. o. vissa högskolor. Prosa, metriskt obundet skriftspråk. Mots: poesi. Prosaisk, även vardaglig, torr. Proscenium [-se-], främsta delen av en teaterscen, det valvförsedda utrymmet mellan ridå o. salong. Proselyt, (ny)omvänd anhängare till tro e.d. Proseminarium, ’för-seminarium’, förberedande övning i vetenskaplig metodik vid univ. el. högskola. 626