Punk-Påfåglar Punk, benämning på en musik o. ungdomskultur lanserad i mitten av 1970-t. Punkarna uppträder gäma provocerande o. i fantasifull utstyrsel som en protest mot vuxenvärlden. Punkt. 1. I geometrin storhet utan utsträckning. -2. Skilje- o. förkortningstecken (.); multiplika-tionstecken (•). -3. Passus, paragraf, avsnitt. Punktering. E Notskrift. Punktion, instick med ihålig nål för uttömning av vätska ur kroppen. Punktmusik, musikstil i böijan av 1950-t. som arbetar med »klangpunkter» i stället för motiv- o. temabildning. Punktskatter, benämning på sådana skatter som beläggs vissa varor speciellt. Jfr Mervärdeskatt. Punktöga. E Insekter I. Puns, stålverktyg som slås med hammare; an v. bl.a. för ciselering av metall. Punsch, gul, simmig dryck, ca 26% alkohol, beredd av bl.a. arrak, socker o. vatten. Pupill. 1. Den av regnbågshinnan begränsade öppningen i ögat. Förträngs vid ljusinfall o. vid seende på nära håll, vidgas vid mörker o. seende på långt håll. - 2. Myndling. Puppa, se Insekter. Purcell, Henry, 1659-95, eng. komp., den eng. barockens främste. Operan Dido och Aeneas 1689, teater- o. kyrkomusik m.m. Puré, avredd soppa; mos. Purgatorium, lat., skärseld(en). Purgera [-ge-], rena; laxera. Puriner, biologiskt viktiga kvävehaltiga föreningar. Hit hör t.ex. koffein o. urinsyra. Purism, renhetssträvan. - 1. Språkrensning, utrensning av lånord. - 2. Kubistisk konstriktning i Frankr. från 1918. Företrädare: A. Ozenfant, Le Corbusier. Puritaner, renhetsivrare, från slutet av 1500-t. namn på de kalvinistiska protestanterna i Engl., vid makten under Cromwell. Puritansk, även asketisk, sedesträng. Purjo(lök), Allium porrum, en storvuxen, bredbladig lökväxt med cylindrisk lök. Närings-o. kryddväxt, urspr. från Medelhavsområdet. E Lök, Nyttoväxter II. Purpur, rödviolett färgämne från purpursnäckor, identiskt med o. nu undanträngt av det syntetiska dibromindigo. Purser [pa:za], eng., person på fartyg som handhar skeppspapper, passagerarlistor etc.; på flygplan chef för steward o. flygvärdinnor. Pusjkin, Aleksandr, 1799-1837, rysk förf., ofta hyllad som Rysslands nationalskald. Romantiker o. realist, språkförnyare. Versromanen Eugen One gin 1823-31, dramat Boris Godunov 1825, novellsaml. Spader dam 1834. Pus(z)ta, ung., numera mest uppodlad stäpp kring Donaus biflod Tisza. Putter. E Golf. Putto [pottå], ital., Titen pojke’, plur. putti, bam- el. änglafigur i konsten. Jfr Amoriner. PVC, förk. för eng. polyvinyl chloride, polyvinylklorid, typ av vinylplast. Pygmalion, i grek. myt. en kung o. bildhuggare på Cypem, som förmådde Afrodite att ge liv åt en kvinnoskulptur han gjort o. älskade. Motivet har behandlats av bl.a. G. B. Shaw. Pygméer, dvärgfolk som lever i regnskogen i centrala Afrika. Pyknisk, beteckning för person med satt kroppsbyggnad o. benägenhet för fetma. Pylorospasm, se Magmunskramp. Pyongyang, Nordkoreas huvudstad nära Gula havet. 1,5 milj. inv. med förstäder. Kemiskteknisk o. elektroteknisk industri. Pyramid. 1. Kropp med månghömig bas o. triangulära sidor sammanlöpande i pyramidens spets. E Geometri. - 2. Pyramidformig byggnad med kvadratisk bas o. släta el. trappstegsformade sidor. Av de fomegypt. pyramiderna (farao-gravar) finns ca 70 bevarade, bl.a. vid Gizeh. De räknades till världens sju underverk. De central-o. sydamerikanska pyramiderna var fundament för tempel. E Egypten, Indianer. Pyramidal(isk), pyramidformad; häpnadsväckande, ofantlig. Pyramus och Thisbe, klassiskt kärlekspar, besjunget i Ovidius’ Metamorfoser. Pyrenéerna, tertiär bergskedja på gränsen mellan Frankr. o. Spanien. 480 km lång, 50-150 km bred. Högsta höjd Pico de Aneto, 3 404 m, i Spanien. Pyreneiska halvön, Iberiska halvön, i s.v. Europa. 579000 km2. Politiskt delad mellan Spanien, Portugal, Andorra o. Gibraltar (Storbr.). Pyrola, vintergröna, en grupp ljungväxter med 6 arter i Sv. Fleråriga örter med rosettställda, övervintrande blad o. femtaliga, vanl. vita blommor. E Blommor V. Pyroman, person som lider av pyromani, en sjuklig drift att anlägga eld. Pyrometer, instrument för mätning av höga temperaturer, pyrometri. Pyroteknik, fyrverkeriteknik. Pyrrhos, grek., lat. Pyrrhus, 318-272 f.Kr., kung av Epirus, fältherre. Lär efter segem över romarna vid Ausculum 279 f.Kr. ha sagt: En sådan seger till och jag är förlorad; därav uttrycket pyrrhusseger om en alltför dyrköpt framgång. Pyt(h)agoras, ca 572-ca 497 f.Kr., grek, filosof o. matematiker. Bildade ett mystiskt-religiöst förbund som bestod till 300-t. e.Kr. Pythago-réerna såg i tal o. talförhållanden tillvarons egentliga väsen. Även själavandringstro o. askes. - Pythagoras' sats utsäger att i en rätvinklig triangel kvadraten på hypotenusan=summan av kvadraterna på katetema. Pyt(h)ia, prästinna vid Apollons orakel i Delfi. Pytonormar, en grupp jätteormar (upp till 10 m) i Gamla världens tropiker. Saknar gifttänder. Kväver sitt byte som utgörs av fåglar o. smärre däggdjur. Gallerpyton, nätorm, i Bortre Indien o. på Ostindiska öama, är den längsta av alla ormar (över 10 m). Påfågelspinnare, en grupp fjärilar som har en rund, ögonlik fläck på vaije vinge. Stor påfågelspinnare, vingbredd 12 cm, är Europas största Qäril. Bruna fram vingar, mörkgula bakvingar. Mell. o. s. Europa. E Fjärilar II. Påfågelsöga, jungfru, brunröd dagfjäril. Bredd 55 mm, med ögonlik fläck på vingarna. Allmän i s. o. mell. Sv. E Fjärilar I. Påfåglar, en grupp fasanfåglar med lång hals o. litet, tofsprytt huvud. Tuppen, som inkl, stjärten blir 2 m lång, har långa, grönskimrande stjärttäckare, som kan resas upp o. slås ut som en solfjäder. Hönan blir 95 cm. Prydnadsfåglar. Vilda i Främre Indiens o. Ceylons bergstrakter. E Fåglar IX. 630