Rydberg, Eva, f. 1943, revyartist med humoristiskt turnerad repertoar. TV-revyer, krogshower. Rydberg, Viktor, 1828-95, förf., Sv. akad. 1878, prof, i Sthlm 1884. Liberal, idealistisk livssyn. Romaner: Den siste athenaren 1859, Singoalla 1857, Vapensmeden 1891 (mot intolerans). Tankelyrik: Dikter 1882 o. 1891, med bl.a. Dexippos, Jubelfestkantaten o. Den nya Grottesången (social indignationsdikt). Rydeberg, Georg, 1907-83, skådesp., vid Dramaten 1957-74. Karaktärsroller. Aven film, Appassionata 1944. Rydelius, Ellen, 1885-1957, journalist, förf. Resehandböcker: Rom på 8 dagar m.fl. Självbiografin Leva randigt 1951. Rydh, Hanna, 1891-1964, arkeolog, fil. dr. Arbeten om stenåldern o. indisk förhistoria. Reseskildringar. Rügen, Ö-Tyskl:s största ö, i s. Östersjön. 926 km. 90000 inv. Kritklinter. Tågfaija från Sassnitz till Trelleborg, järnvägs- o. vägbank till Stralsund. Festspel. Ryggen, Hannah, 1894-1970, norsk textilkonstnär av sv. härkomst. Monumentala bild vävnader med pol., sociala el. religiösa motiv. Ryggmärg, den del av centrala nervsystemet som innesluts i den av ryggkotorna bildade ryggmärgskanalen. Utgör forts, av förlängda märgen. Omges av hinnor o. ryggmärgsvätska. Ryggmärgsprov, populär benämning på lumbalpunktion. Ryggraden, kotpelaren, är hos människan uppbyggd av 32-33 kotor: 7 hals-, 12 bröst-, 5 länd-, 5 kors- o. 3-4 svanskotor. Ryggradsdjur, vertebrater, djurrikets högsta grupp. R. har ryggrad, centralt nervsystem, hjärta med slutet blodkärls system. Indelas i rundmunnar, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar o. däggdjur. Ryggradslösa djur, evertebrater, djur utan ryggsträng el. ryggrad. Ryggsimmare, en grupp skinnbaggar med 4 arter i Sv. Ljus rygg o. mörk buk. Längd ca 1,5 cm. Rovdjur. Simmar under vattnet med buken uppåt. E Insekter I. Ryggskott, lumbago, smärtor i ländryggen o. krampliknande sammandragning av ryggmuskulaturen. Ryggsträng, korda, bindvävsliknande sträng under ryggmärgen hos bl.a. rundmunnar, lansettfiskar o. ryggradsdjurens foster. Ryggåsstuga, envåningshus som saknar innertak o. har takåsen, ryggåsen, synlig. Rykt, rykt ning, rengöring av husdjur med skrapa o. borste. Rymdfart, transport av föremål o. levande varelser i rymden, där flertalet farkoster går i en bana kring jorden som satelliter, en instrumentbärare som fortsätter ut i rymden för att t.ex. utforska en främmande himlakropp kallas rymdsond. Farkosten sänds upp av en bärraket, i regel styrd på markradioorder med hjälp av små juster-raketer. Bärrraketen består av flera delar, steg, vilka driver farkosten ett i taget o. kastas vartefter som deras drivmedel förbränns. Själva rymdfarkosten har egna organ för styrning o. positionsbestämning o. manövreras under sin färd per radiovåg från marken el. på kommandon från Rydberg - Ryssgubbe inbyggda program i sina kontrollorgan. Bemannade farkoster kan dessutom styras manuellt. Den för jordsatelliter nödvändiga minimihastigheten är den s.k. kretshastigheten, vid vilken centrifugal-kraft o. tyngdkraft upphäver varandra (ca 8 km/s på 200 km höjd). Ökas farten till flykthastighet (ca 11 km/s) övervinner farkosten jordgravitationen o. avlägsnar sig från jorden. Under färden upp o. ned genom atmosfären upplever rymdpiloten, astronauten, en känsla av ökad tyngd i samband med att farkosten accelereras resp, retarderas. Accelerationsbelastningen uttrycks i g (1 g= tyngdkraftens acceleration vid jordytan, dvs. normal gravitation) o. uppgår under uppfarten till 4-7 g. Väl ute i rymden verkar inte längre jordgravitationen, o. piloten blir liksom övriga föremål ombord tyngdlös. Exempel på nyttosatelliter: vädersatelliter (för väderleksövervakning med hjälp av TV-kameror o. mätinstrument vilka sänder sina data till markmottagare), telesatelliter (överför bl.a. TV-program o. telefonsamtal mellan kontinenterna genom att ta emot, förstärka o. vidarebefordra riktade radiosignaler), navi-gationssatelliter (sänder radiosignaler, med vilkas hjälp fartyg o. flygplan fastställer sin position), geodetiska satelliter (mätning o. kartläggning av jordytan), naturresurssatelliter (insamling av data om vattentäkter, skogsbestånd osv.). De för rymdfarten grundläggande principerna framlades omkr. 1900 av ryssen K. Tsiolkovskij. Andra pionjärer är bl.a. amer. Robert Goddard o. tysken W. von Braun; den senare projektledare for den militära V2-raketen på 1940-1., sedermera en av nyckelmännen i det amer. månfärds-programmet Apollo, som kulminerade 1969 med den första bemannade månlandningen. Sovj. satsar f.n. framför allt på utforskning av planetsystemet med hjälp av avancerade robotar, bl.a. Lunochod, ett självopererande fordon landsatt av Luna 17 på månens yta, samt Venera 7, som mjuklandade på Venus - båda 1970. Den första bemannade rymdstationen i bana kring jorden var den ryska Saljut (1971). E E Ryps, detsamma som rybs. Ryska, östslaviskt språk, unionsspråk i Sovj., hemspråk för över 150 milj. Kyrilliskt alfabet. Kl Språk. CD s. 666. Ryska baletten, berömd balettensemble som turnerade i Västeuropa o. USA 1909-29, ledd av Sergej Djagilev. Bl.a. med Anna Pavlova, Fokin o. Nijinsky. Ryska smällare, små papperskapslar med knallkvicksilver o. sand. Exploderar då de kastas mot en hård yta. Ryska snuvan, namn på den stora influensaepidemin 1889-90. Rysk-japanska kriget 1904-05 orsakades av den ryska ockupationen av Manchuriet o. ryskjapanska intressemotsättningar i Korea. Ryssarna led flera nederlag till lands o. till sjöss. Vid freden i Portsmouth avstod Ryssl. Port Arthur o. halva Sachalin till Japan samt uppgav kraven på Korea o. utrymde Manchuriet. Rysk-turkiska kriget 1877-78 medförde stora ryska vinster vid freden i San Stefano, men den reviderades på Berlinkongressen 1878 till Turkiets förmån. Ryssgubbe, rysskål, Bunias orientqlis, korsblommigt, storväxt ogräs med klasar av gula blommor. Äggformiga skidfrukter. 661