Schweizergardet- Scoutrörelsen SCHWEIZ • Historia i sammandrag 900 f.Kr.: Keltisk järnålderskultur (Hallstatt-kultur) i n. Schweiz ca 900-500. 500 f.Kr. Mäktig uppblomstring av den keltiska kulturen (Tène-kultur) ca 500-0. 100 f.Kr. Schweiz införlivat med romarriket som provinsen Rätien 15 f.Kr. 400 e.Kr.: Germanerna (alemanner o. burgunder) invaderar Schweiz på 400-t. 500 Införlivat med frankiska riket på 500-t. o. vid fördraget i Verdun 843 uppdelat på Tyskland o. Italien. 1000 Hela Schweiz införlivat med tysk-romerska riket 1032. 1200 Huset Habsburg ledande fursteätt från 1218. De tre urkantonerna Uri, Schwyz o. Unterwalden bildar »Edsförbundet» mot Habsburg 1291 (Wilhelm Tell-legenden). 1300 Habsburgsk riddarhär slagen vid Morgarten 1315. Nya kantoner ansluter sig till förbundet på 1300-t. 1400 Framgångsrikt krig mot kejsaren löser reellt landet från tysk-romerska riket 1499. Målaren Konrad Witz verksam i Schweiz. 1500 Reformationen medför religiös splittring. Religionskrig 1529 o. 1531. Reformatorerna Zwingli o. Calvin. Målaren Holbein o. humanisten Erasmus av Rotterdam verkar i Basel. 1600 Schweiz frigörs formellt från tysk-romerska riket 1648. Ständig neutralitet proklameras 1673. 1700 Religionskrig 1712 slutar med protestantisk seger. Fransmännen besätter Schweiz 1798 o. upprättar en centraliserad stat, Helvetiska republiken 1798-1803. Författaren o. filosofen J. J. Rousseau. Pedagogen Pestalozzi. 1800 Napoleon återställer förbundsstrukturen 1803. Schweiz återupprättas 1815 o. proklamerar ånyo ständig neutralitet. Ny författning 1848 gör statsförbundet till förbundsstat. Författarna G. Keller o. C. F. Meyer. Målarna Böcklin o. Hodler. Nietzsche professor i Basel. Konsthistorikern J. Burckhardt. 1900 Neutralitet i båda världskrigen. Schweiz ställer sig utanför NF o. FN med hänsyn till sin ständiga neutralitet. 1950 Förslag om kvinnlig rösträtt förkastas vid folkomröstning 1959. 1970 Folkomröstning tillerkänner kvinnan pol. rösträtt 1971. kantoner, varav 3 är delade i halvkantoner. Den lagstiftande makten ligger hos förbunds-församlingen med två kamrar, ständerrådet o. nationalrådet (200 medl. valda på 4 år), den verkställande hos förbundsrådet (7 medl.) bland vilka årligen utses ny president. Folkomröstningar betydelsefulla för landets politik. -Utrikespolitiskt ständigt neutralt. Medlem av EFTA 1959. - Historia, se E. Schweizergardet, påvens livgarde, som utgörs av schweizare. Schweizeri, förr: kafé med spritservering. Schweizerost, emmentaler(ost), storpipig, något söt osttyp, urspr. tillv. i Schweiz. Schwitters, Kurt, 1887-1948, tysk målare, dadaist, uppfinnare av begreppet Merz, sammanställningar av vardagsföremål, som därmed gavs nya betydelser. Schück, Henrik, 1855-1947, litt.historiker, prof., Uppsala universitets rektor 1905-18; Sv. akad. 1913. Sv. litteratur- o. lärdomshistorias dominerande gestalt; tillämpade en historisk forskningsmetod. Allmän litteraturhistoria, 1-7, 1919-26, Illustrerad svensk litteraturhistoria fram till 1870, 1-6, 1926-30. Schymberg, Hjördis, f. 1909, operasångerska, sopran, vid Operan 1935-59. Schütt, Bertil, 1909-83, förf. Surrealistisk stil o. absurd humor. Bottennapp 1958, En skugg-boxares memoarer 1973. Schütz, Heinrich, 1585-1672, tysk komp., en av protestantisk kyrkomusiks främsta gestalter. Schäferhatt. E Dräkt I. Schas, ensitsig kärra; även liten fyrhjulig vagn med 2 framåt vända säten. Schäslong, vilsoffa, halvsoffa med karm vid ena änden. E Möbler. Schönberg [-bärk], Amold, 1874-1951, österr. komp., tolvtonsteknikens skapare. Verklärte Nacht (1899) för stråkar, Pierrot Lunaire, melodram (1912), Orkestervariationer (1943). Schönbrunn, f.d. kejserligt lustslott utanför Wien, uppfört i senbarock 1695-1750. Science fiction [sajjans fikksjan], SF, eng., ’vetenskap-dikt’, äventyrsböcker i vilka en komplicerad, oftast starkt fantasibetonad teknik spelar en viktig roll. Scientology® [sajjen-], (studium av visdom), tillämpad religiös filosofi utarbetad i syfte att hjälpa människan till självförbättring. Rötter i gammal religiös tradition. Gr. av amerikanen L. Ron Hubbard (f. 1911). Scilicet, förk. sc. el. scil., lat., nämligen, det vill säga, underförstått. Scilla [sj- el. sk-], blåstjärnor, en grupp lökväxter bland liljeväxterna med blå, stjärn- el. klock-formade blommor i klase. Prydnadsväxter. Våren. E Blommor II. Scintillation [sj-]. - 1. Stjärnornas »tindrande». Orsakas av växlingar i luftens täthet. - 2. Små ljusblixtar som uppstår när enskilda atompartiklar el. ljuskvanta träffar vissa ämnen, scintillatorer. Scipio [sk- el. sj-]. - 1. Publius Comelius, d.ä., med hedersnamnet Africqnus mqjor (d.ä.), ca 235-183 f.Kr., rom. fältherre o. statsman. Befäste under 2:a puniska kriget Roms välde i Spanien o. besegrade Hannibal vid Zama 202. - 2. Publius Comelius, d.y., kallad Africqnus minor (d.y.), 185-129 f.Kr., adoptivson till S. d.ä:s son, rom. fältherre. Erövrade o. förstörde Kartago 146. Scirocco, se Sirocko. Scones [skåns], eng., snabbgräddade tebröd av vetedeg. Scoop [skop], eng. joumalistslang, »gott kap», nyhet som man kommer först med. Scooter, eng. stavning av skoter. Scopolia. E Medicinalväxter I. Scotland Yard, eng., benämning på Londons polis, särsk. kriminalavdelningen, efter dess tidigare huvudkvarter, nu vid Victoria Street. Scott, George, se Metodism. Scott, George C., f. 1927, amer. filmskådesp. Fifflaren 1961, Dr Strangelove 1964, Patton 1969, Kliniken 1971, Hardcore 1978. Scott, Robert, 1868-1912, eng. sydpolsforskare. m Upptäcktsresor. Scott, sir Walter, 1771-1832, skotsk förf. Förnyade den historiska romanen. Midlothians hjärta 1818, Ivanhoe 1819. Scoutrörelsen, scouting (av eng. scout, spejare), intemat., politiskt neutral ungdomsrörelse, gr. 1907 i Engl. av R. Baden-Powell, med syfte att uppfostra pojkar o. flickor fysiskt o. andligt. Scout lag en kräver bl. a. sanningskärlek, plikttrohet, hjälpsamhet o. kärlek till naturen o. 680