- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Femte upplagan /
699

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skarabé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Västergötlands fornminnesmuseum. Slakteri o. charkuterifabriker. Metall- o. plastindustrier. -S. kommun se E Sverige. Skarabé, gammalegyptisk avbildning av den heliga pillerbaggen. Användes som amulett el. sigill. E Egypten, Insekter II. Skaraborgs län omfattar n.ö. Västergötland o. en liten del av sydöstligaste Värmland. 7 938 km2, 270400 inv. Residensstad Mariestad. Skare, skorpa på ytan av snötäcke. Uppkommer när snöytans smältvatten fryser. Skarf, försvenskad stavning av scarf. Skarn. 1. Silikatbergarter som ibland åtföljer malmkropp. - 2. Avskräde; sköka. Skarprättare, bödel, mästerman, rackare, förr verkställare av dödsstraff. Skarpsill, brissling, sillfisk med sågtandad bukkant. Max. 16,5 cm. Västkusten, även Östersjön. Konserveras som ansjovis el. sardin. E Fiskar II. Skarpsås, kall sås av äggula, senap, vinäger, grädde m.m. Skarvar, en grupp pelikanartade fåglar med lång, i yttersta spetsen böjd näbb. Dyker o. simmar utmärkt. Alla världsdelar. Stor skarv, ålkråka el. hav stjäder, 80 cm, är svart med vit haka. Påträffas vid våra kuster, särsk. vintertid. Guanoskarven finns vid Sydamerikas v. kust. Dess spillning, guano, är ett värdefullt gödselmedel. E Fåglar X. Skata, svart kråkfågel med vita buk- o. skulder-partier o. blågrönglänsande vingar. 50 cm. Allätare. Skrattande läte. Stjäl glänsande föremål. Stannfågel. E Fåglar VI. Skatt, obligatorisk avgift till stat el. kommun som bidrag till det allmännas verksamhet o. förvaltning. Statens beskattningsrätt utövas av riksdagen (»svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta»), kommunernas regleras i kommunallagar. Direkta skatter tas ut direkt av de personer, företag m.fl. på vilka skattebördan är avsedd att falla (t.ex. inkomstskatt, förmögenhetsskatt, arvsskatt). Indirekta skatter tas ut i form av fixerade avgifter på olika varor (t.ex. tullar, mervärdeskatt, punktskatter). Den direkta statsskatten är progressiv, dvs. skattesatsen stiger ju högre inkomsten är, medan kommunalskatten är proportionell, dvs. utgår med visst belopp oberoende av inkomstens storlek, t.ex. 25 kr (skattekronor) för vaije 100-tal beskattningsbara kr. - Den direkta skatten uttas sedan 1947 huvudsaki. som en beräknad förskotts skatt, s.k. preliminärskatt el. källskatt. Direkt skatt inbetalas antingen som A-skatt genom löneavdrag eller som B-skatt. Skattebetalarnas förening, sammanslutning (gr. 1921) för kritisk granskning av den offentliga hushållningen, skatterådgivning till medl. m.m. Utger tidskriften Sunt Förnuft. Skattebrottslag, lag från 1972 om straff för falskdeklaration o.d. Uppsåtlig oriktighet, skattebedrägeri, straffas med fängelse eller vid ringa brott som skatteförseelse med böter. Grovt oaktsam oriktighet straffas som vårdslös skatteuppgift med böter eller fängelse. Utom straff kan det också bli skattetillägg (påförs av lokal skattemyndighet) med 50 % på den skatt som undanhållits. Till skattebrotten hör också bristande uppbördsredovisning o. försvårande av skattekontroll. Skarabé-Skepsis Skattkammarväxel, kortfristig statlig skuldförbindelse. Upplåning mot s. sker främst i affärsbankerna o. i Riksbanken för att få likvida medel till statskassan. Skattsedel, debetsedel, uppgift från lokal skattemyndighet på skatter o. avgifter som skall betalas, preliminär s., el. har betalats, s. för slutlig skatt (inkl, uppgift om kvarskatt el. överskjutande skatt). SKB, se Nötkreatur. Skeaping, Mary, 1902-84, eng. koreograf. Balettchef vid Operan i Sthlm 1954-62. Skedand, andfågel med bred, tillplattad näbb o. grön vingspegel. 48 cm. Hanen är huvudsaki. svartvit. Sparsamt vid kusterna o. i insjöar. Flyttfågel. E Fåglar IV. Skedemosse, Öland, Sv:s största förhist. offerplats, anv. som kultplats främst 200-500 e.Kr. Fynd av guldföremål o. vapen. Skeleton [skellitn], eng., låg kälke med metallunderrede. Anv. vid tävlingar. Den åkande ligger framstupa. Skelett, stödjande kroppsvävnad som utgörs av ett yttre skelett (hudskelett) hos t.ex. insekter o. kräftdjur, medan ryggradsdjuren har ett inre skelett. Under fosterstadiet anläggs detta främst i form av brosk, som senare förbenas. SkelleftefäItet, malmfält i Västerbotten o. Lappland. Bl.a. koppar- o. svavelkis, guld, silver, bly o. zink. Fyndplatser är bl.a. Boliden (nedlagt 1967), Kristineberg o. Renström. Skellefteå, hamn- o. industrisamhälle vid Skellefte älvs nedre lopp, ca 29900 inv. Uthamn Skelleftehamn. Fäijeförbindelse med Finl. Fisk-odlingsanstalt. Expolaris, servicecentral för övre Norrlands industri. - S. kommun se E Sverige. Skellefte älv, flod i Lappland o. Västerbotten. 410 km. Flera kraftverk. Skelning, »vindögdhet», felaktig ögonställning jämte brytningsfel. Uppträder vanl. under de första levnadsåren. Skenben, det främre, större o. kraftigare av underbenets båda ben. Skendöd, dvalliknande tillstånd vid vissa förgiftningar, elektriska skador o.d. Skenfötter, se Rotfotingar. Skepp. 1. Större fartyg. - 2. Långsträckt huvudavdelning i kyrka el. större byggnad. Skeppare, yrkessjöman som avlagt skeppar-examen o. erhållit skepparbrev, ett av Sjöfartsverket utfärdat behörighetsbevis med lägre behörighet än styrmansbrev. Skeppsklarerare, av Sjöfartsverket auktoriserad person som i redares o. fartygschefs ställe sköter handlingar till tull- o. annan hamnmyndighet angående in- o. utklarering av fartyg. Skeppsmask, liten saltvattensmussla med masklik kropp. Borrar sig in i trävirket på båtar, bryggor m.m. E Musslor. Skeppsmäklare, person som ombesörjer fraktavtal, försäljning av fartyg m.m. Skeppssättning, en gravtyp, i Norden under brons- o. järnåldern, med stenarna lagda så att de bildade konturerna av ett skepp. E Fom-lämningar. Skepsis [sk-], kritisk inställning, tvivel. Skepticism, misstro; kunskapsteoretisk åsikt att ingen säker kunskap kan uppnås. Skeptiker, tvivlare; anhängare av skepticismen. Skeptisk, tvivlande. 699

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 19 00:38:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/5/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free