Småplaneter, asteroider, planetoider, himlakroppar som likt planeterna kretsar runt solen i elliptiska banor, omloppstider vanl. mellan 3,5 o. 6 år. Ca 1700 har välbestämda banor. Ceres, Pallas, Juno o. Vesta med diametrar mellan 200 o. 750 km. E Astronomi. Småskola, förr folkskolans 2 lägsta årskurser. Småskoleseminarium, före 1957 anstalt för utbildning av småskollärare, 1957-68 småskol-lärarlinjer vid flertalet folkskoleseminarier. Utbildningen av vad som numera kallas lågstadielärare sker vid högskolorna. Småvadare, brockfåglar, en grupp fåglar som omfattar bl.a. ljungpipare, vipor, strandskata o. beckasiner. Smältost, »mjukost», framställs genom smältning av andra ostar av varierande typ. Smärgel, av magnetit förorenad art av mineralet korund, anv. som slipmedel. S-märke, kontrollbevis på av Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten, SEMKO, godkänd elektrisk materiel. Smögen, fiskeläge i Bohuslän. Fiskauktioner. Konservfabriker. Badort. Smör, livsmedel av mjölkfett, vatten, salter, aromatiska ämnen o. fettlösliga vitaminer. Framställs av grädde genom käming. Smörblommor, ranunkler, Ranunculus, ett- el. fleråriga örter bland smörblom växterna med vanl. flikiga blad o. 5-taliga gula, vita el. röda blommor. I Sv. ca 30 arter, bl.a. de gulblommande smörblomma, R. (icris, o. majsmörblomma, R. auricomus, båda allm. på ängar o. backar. E Blommor III. Smörblomväxter, ranunkelväxter, Ranuncu-laceae, växtfamilj med ca 1 300 arter, ett- el. fleråriga örter, ibl. klättrande buskar. Många odlas som prydnadsväxter. Till s. hör bl.a. pion, riddarsporre, kabbeleka o. sippor. E Blommor III. Smörboll, daldocka, bullerblomster, Trpllius europaeus, flerårig, upp till 5 dm hög ört bland smörblomväxtema med ensam, klotrund, gul blomma. Allmän på fuktiga ängar. Även odlad. E Blommor V. Smörjelse, bestrykande med helig olja i vissa katolska sakrament o. vid kröning. Jfr Sista smöijelsen. Smörsyra, mättad, tjockflytande fettsyra med obehaglig lukt, bildas då smör härsknar. Dess salter kallas butyrpt. Snackbar, urspr. amer. benämning på liten restaurang med självservering. Snapphanar, friskyttar o. väpnade friskaror under dansk-svenska krigen på 1600-t., särsk. 1675-79, i Skåne o. Blekinge. Snapshot [sv. snappsjått], eng., ’slängskott’, (fotografisk) ögonblicksbild. Snatteri, se Stöld. SNF, se Svenska naturskyddsföreningen. Sniffning, inandning av berusande lösningsmedel, t.ex. thinner. Sniglar, långsträckta lungsnäckor med förkrympt inre skal. Lever av späda växtdelar m.m. o. orsakar ofta skada t.ex. i trädgårdar. I Sv. svart skogssnigel, 12 cm, o. åkersnigel, 6 cm. E Snäckor. Snitslad bana, av pappersremsor markerat spår i terräng för löpning, ridning etc. Småplaneter- Snö Snitt, skärning, av två mängder den mängd, vars element är element i båda mängderna. Snoilsky, Carl, 1841-1903, greve, skald. Sv. akad. 1876, överbibliotekarie vid Kungl. bibi. 1890. Formfulländad diktning med objektiv attityd, senare med inslag av socialt patos. Sonetter 1871; ur sv. historien Svenska Bilder 1886, 1895. Snokar, en grupp ormar; över 800 arter. Gift-snokar har fårade el. genomborrade tänder i förbindelse med giftkörtlar (ex: glasögonormar). Äkta snokar är ofarliga, lever främst av kräldjur, groddjur o. fiskar. I s. och mell. Sv. förekommer vattensnok el. vanlig snok, drygt 1 m, grå till svart med 2 vitgula fläckar på nacken, i s. Sv. även hasselsnok, 75 cm, gråbrun med mörkare fläckar. E Kräldjur. Snorgärs, detsamma som gärs. Snorkel. 1. Höj- o. sänkbar luftmast på ubåtar för insugning av friskluft o. utblåsning av avgaser. - 2. Andningsrör för dykare. E Dykning. Snorre Sturlas(s)on, 1179-1241, isl. skald o. hävdatecknare, lagsagoman. Eddan (Den yngre Eddan), handbok i skaldekonsten. Heimskringla, samling norska kungasagor (med bl.a. Ynglingasagan om de äldsta sv. kungarna). Snow, C(harles) P(ercy), 1905-80, eng. förf., naturvetenskapsman o. politiker. Romaner, essäer, debattböcker: De två kulturerna 1959. Snow, Edgar, 1905-72, amer. journalist o. pol. förf. Röd stjärna över Kina 1937 belyser den kines, kommunismens utveckling. SNS, se Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Snultra. E Fiskar V. Snurrevad, ett fiskeredskap (se d.o.). Snus, pulvriserad tobak, fuktad med vatten tillsatt med salt o.a. ämnen. Snuva, sjukdomstillstånd med ökad sekretion från nässlemhinnan beroende på infektion el. överkänslighet (hösnuva). Snyltväxter, se Parasiter. Snytbaggar, se Vivlar. Snäckan, se Öra. Snäckor, snäckdjur, en grupp vanl. skalbärande blötdjur. Har väl utvecklat huvud med 2 el. 4 tentakler o. ett oftast muskulöst förflyttnings-organ, fot. På ryggen ett hud veck, manteln, omgivande mantelhålan, som hos lungsnäckorna är utformad till lunga, hos gälsnäckorna till gälar. Manteln avsöndrar skalet, som kan vara skålformigt el. spiralvridet. Sniglar saknar yttre skal. Sam- el. skildkönade. Land- o. vattendjur. Vår största landsnäcka är den ätliga vinbergssnäckan i s. o. mell. Sv. E Snäll- (av ty. schnell), snabb- (ex: snälltåg). Snäppor, en grupp småvadare med lång, rak näbb, lång hals o. långa ben. Vid stränder o. på fuktig mark i världens n. delar. Hit hör bl.a. grönbena, drillsnäppa, kärrsnäppa, rödbena. E Fåglar VI. Snärp. E Blad. Snö, nederbörd vid en temperatur av ca 0° el. därunder i form av iskristaller (snöstjärnor) som under fallet kan flockas till större snöflingor. Bildas i underkylda vattenmoln genom vattenångans övergång till små iskämor. Kornsnö faller i små mängder ur dimmoln. 709