Sonor- Sovjetunionen SOVJETUNIONEN Unionsrepubliker Unionsrep. (SSR) Milj, inv. 1982 1000-t. km2 [-Huvudstad-] {+Huvud- stad+} Ryssland (RSFSR) 140,0 17075 Moskva Ukraina 50,3 604 Kiev Uzbekistan 16,6 2717 Alma-Ata Kazachstan 15,3 447 Tasjkent Vitryssland 9,7 208 Minsk Azerbajdzjan 6,3 87 Baku Georgien 5,1 70 Tbilisi Tadzj ikistan 4,1 34 Kisjinev Moldavien 4,0 143 Dusjanbe Kirgizien 3,7 198 Frunze Litauen 3,5 65 Vilnius Armenien 3,1 30 Jerevan Turkmenistan 3,0 488 Asjchabad Lettland 2,6 64 Riga Estland 1,5 45 Tallinn Sonor [-når], klangfull. Soong, Mei-ling, se Chiang Kai-shek. Sophia, se Juan Carlos. Sophiahemmet, enskilt sjukhus med sjuk-sköterskeskola, Sthlm, gr. 1889. Sophiasyster, på S. utbildad sjuksköterska. Soppar, rörsoppar, Boletaceae, hattsvampar med ett sporbildande rörskikt på hattens undersida. Vanl. goda matsvampar. I Sv. ca 30 arter, bl.a. karljohans svamp (se d.o.), sträv sopp, B ole tus scaber, med vita till grå rörmynningar, i lövskog, smörsopp, B. luteus, med gula rörmynningar, i barrskog. Ätlig men fadd är örsopp, kosopp, B. bovinus. Oätliga är elds opp, B. luridus, o. gallsopp, B. fe lie us, som båda liknar karljohans-s vampen. Sopran, det högsta (kvinno- o. bam)röstläget med normalomfång från ettstrukna c till tvåstrukna a; i blandad kör den högsta stämman. En mycket hög, lättrörlig s. kallas koloratursopran, det lägsta registret mezzosopran. Sorbonne [sårbånn], vanlig benämning på Paris’ universitet. Sordin, anordning som dämpar tonstyrkan el. förändrar klangen hos ett musikinstrument. Sor?dier. E Lavar. Sorel [såräll], Georges, 1847-1922, fransk samhällsfilosof o. syndikalistisk teoretiker. Hans idéer om »mytens» betydelse kom att spela stor roll för fascismen. Sorgmantel. E Fjärilar I. Sorgmyggor, se Luskung. Sorkar, en grupp råttdjur med korta ben o. svans samt nästan dolda öron. Svåra skadegörare på växter. Gräver gångar i jorden. I hela Sv. åkersork, gråbrun, kroppen 12 cm, o. vattensork el. mulls ork, mörkbrun till svart, 20 cm. E Gnagare. Soroptimismen, av lat., namn på internationella klubbar av yrkeskvinnor, en från varje yrke. S. bedriver hjälpverksamhet. Jfr Rotary Club. Sorti, fr. sortie, utträde från scenen; utgång, försvinnande, bortgång. Mots: entré. Sortiment, urval, varulager. SOS, morsesignalen • • •------• • •, intemat. nödsignal. SOS, förk. för Sveriges officiella statistik. Sostenuto, ital., musikterm: uthållet. SOS-tjänst, Samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst, anropssystem över det automatiserade telefonnätet. På nr 90000 når man snabbt polis, ambulans, brandkår osv. Sothöna, en rallfågel med skiffergrå kropp, svart huvud o. vit näbb. Något mindre än gräsanden. Simfågel med flytande bo. I vassrika områden upp till Norrbotten. Flyttfågel. E Fåglar IV. Sotsvampar, brandsvampar, Ustilaginales, basidiesvampar som parasiterar mellan cellerna i högre växter o. utbildar sotliknande spormassor. Angriper bl.a. sädesslag. SOU, förk. för Statens offentliga utredningar. Soul, eng., ’själ’, anv. av de svarta amerikanerna om typiska företeelser i deras kultur, främst avseende blues- o. gospelpåverkad popmusik. Soulagera [solasjera], sulagera, trösta, lätta bördan för; ge ersättning. Sound, eng., ’ljud’, tonbildning, klangfärg, ljudkaraktär. Souphanouvong, f. 1902, laotisk prins o. politiker, ledare för Pathet Lao sedan slutet av 1940-t., president i Laos från 1975. Sousa, John Philip, 1854-1932, amer. komp. Militärmarscher: The Stars and stripes forever (S tjärnbaner et). Souschef [so-], avdelningschef. Soutenör, annan stavning av sutenör. Southampton, hamnstad i s. Engl. 204000 inv. Transoceana linjer. Varv, flygindustri, järnverk. South Carolina, Syd-Carolina, förk. S.C., delstat (1788) i s.ö. USA. 80430 km2, 3,1 milj. inv. Bomull, majs, tobak m.m. Textilindustri. Huvudstad Columbia, 97000 inv. South Dakota, Syd-Dakota, förk. S.D., S.Dak., delstat (1899) i mell. USA. 199550 km2, 690000 inv. Jordbruk o. boskapsskötsel. Guldproduktion. Huvudstad Pierre, 10000 inv., största stad Sioux Falls, 81000 inv. Souvenir, fr., se Suvenir. Sovchoz, statligt mönsteijordbruk i Sovj. Sovel [så-], kallskuret, smörgåspålägg. Sovjet [ry. uttal -jett], ry., ’råd’, urspr. det ryska proletariatets självstyrelseorgan, främst de under revolutionen 1917 bildade arbetar- o. soldatråden, som sedan blev permanenta organ i det nya samhället. Sovjetrepublik, delstat i Sovj. - 1. Unions-republik (SSR), 15 st. - 2. Autonom republik (ASSR), 20 st. Ingår i unionsrepublikema. Soyjetsk, se Tilsit. Sovjetunionen, världens största stat, 22,4 milj. km2 el. 1/7 av jordens yta. 271,2 milj. inv. Huvudstad Moskva (se d.o.). - Den v. hälften av S., fram till Jenisej, består av slättland avbrutet av n.-s. Uralbergen. Ö. om Jenisej, i mell. Sibirien, kuperat 500-1000 m högt platåland som mot Stilla havet övergår i höga fjällkedjor. I söder höga randberg (Kaukasus, Pamir, Tienshan, Altaj m.fl.). - Inom S:s befolkning ryms över 100 skilda nationaliteter. Ryssarna utgör ca 55%, ukrainare ca 18%. De flesta talar slaviska språk (mer än 200 milj.) o. turkspråk (mer än 40 milj.). Kaukasiska språk talas av ca 7 milj., finsk-ugriska språk av 4 milj. Ryska språket är landets gemensamma huvudspråk. - Kyrkan är skild från staten o. off. propageras för ateism. Grek.-ortodoxa kyrkan med ca 30 milj. medl. är största samfundet. - Näringslivet är reglerat i 5-årsplaner, o. alla produktionsmedel ägs av staten. Ca 1/4 av den förvärvsarbetande befolkningen är sysselsatt med jordbruk i stora, ofta 714