Spencer-Spirea mållväxtema, härstammar från Orienten. Frodigare är nyzeeländsk spenat, Tetragonia expqnsa. Till s. räknas även mangold. B Nyttoväxter II. Spencer, Diana, se Charles. Spencer, Herbert, 1820-1903, eng. filosof o. sociolog i utvecklingsoptimismens anda. Såg utvecklingen, evolutionen, som en högsta lag, giltig på alla områden i tillvaron. Utilitarist. Spendera, frikostigt ge ut, bjuda, bestå. Spendersam, frikostig, rundhänt. Spengler, Oswald, 1880-1936, tysk kulturfilosof. I sitt arbete Der Untergang des Abendlandes 1918-22 siar S. om den västerländska kulturens undergång o. betraktar därvid de olika kulturerna som ett slags mognande organismer som slutl. dör. Spenser, Edmund, 1552-99, eng. skald. Englands förste store renässanslyriker. I The Fairy Queen (’Älvdrottningen’) 1590-96 använder S. som versmått den 9-radiga jambiska s.k. spenserstansen. Spergel, åkerspergel, Spergula arvensis, ört bland nejlikväxterna med små, vita blommor o. smala blad med stipler. Allm. i hela landet. Jättespergel o. foderspergel odlas som foderväxter. B Blommor VIII. Sperma, säd(esvätskd), spermiehaltig avsöndring från de hanliga könskörtlama. Spermie, sädescell, spermatozo, den hanliga könscellen; är hos människan ca 0,06 mm, har relativt lång svans o. är rörlig i sperman. E Ärftlighet. Spetsbergen, no. Spitsbergen, norsk ögrupp i Ishavet, huvuddelen av det norska bilandet Svalbard. 62000 km2, 3 500 inv., de flesta ryssar. Bergland, till större delen istäckt. Kolbrytning i norska o. ryska gruvor. - Upptäcktes 1596 av nederländaren W. Barents. Spetsbyxor, vida byxor som smalnar nedanför knäet, används främst som ridbyxor. Spett(e)kaka, torr, söt äggkaka tillagad kring konformigt spett. Urspr. skånsk festrätt. Spetälska, lepra, infektionssjukdom med kroniskt förlopp, sällan dödlig, orsakad av en bakterie. 2 former: en där nervstammar angrips med känslolöshet o. ev. avstötning av delar av extremitetema som följd, en med infiltrat i huden, varvid hudförtjockningar (leprpm) kan uppträda. Asien, Afrika o. Sydamerika. Spex, parodiskt amatörlustspel med sånginslag, ofta med anakronismer. Särsk. i studentkretsar. Spicke-, spicken, råsaltad, ibl. torkad el. rökt (t.ex. spickefläsk). Spiegel [sjpigal], Der S., ty., ’spegeln’, veckotidning i Hamburg, gr. 1947, pol. inriktning, ofta starkt samhällskritisk. Spiggar, en grupp benfiskar med taggiga fenor. Hanen bygger bo för rommen o. vaktar ynglet. Storspigg, blågrå, honan brun, 8-10 cm, 3 fria ryggtaggar. Småspigg, gulgrön, 8 cm, 7-10 taggar. Vid kuster o. i insjöar. B Fiskar V. Spikklubba. B Medicinalväxter I. Spillane [-lejn], Mickey, pseud. för Frank Morrison, f. 1918, amer. förf. Halvpomografiska thrillers i brutal stil. Spillkråka, en svart hackspett med röd hjässa. 45 cm. Gör stor skada bl.a. på telefonstolpar. Hela landet. Stann- el. strykfågel. B Fåglar VI. Spillånga, se Långa. Spinal, som avser ryggrad el. ryggmärg. Spindel. 1. Maskindel som överför roterande rörelse till verktyg el. arbetsstycke i verktygsmaskin. - 2. Se Spindeldjur. Spindeldjur, spindlar, en grupp ledfotingar. Kroppen uppdelad i framkropp o. bakkropp. 4 par gångben på framkroppen. Andas med trakéer el. trakélungor. Punktögon. Många är rovdjur, som dödar med gift. Till s. hör bl.a. kvalster, lockespindlar, egentliga spindlar o. skorpioner. De egentliga spindlarna har bakkroppen väl skild från framkroppen o. är de enda som har spinnorgan. Ur dessa kan pressas en klibbig vätska, som i luften stelnar till en tråd, varav djuren tillverkar sina fångstnät. De största eg. spindlarna är de tropiska fågelspindlarna (över 10 cm), som t.o.m. fångar fåglar. De spinner dock inga nät. B, även B Parasiter. Spindelskivlingar, Cortinarius, en grupp skivlingar bland hattsvamparna med ca 200 arter i Sv. Hos unga exemplar är hattkanten förbunden med foten genom en spindelvävsartad hinna. Bara någon enstaka art är ätlig. Spinett, rektangulärt klaverinstrument med klaviatur på långsidan. Cembalotyp. B Musikinstrument II. Spinn, eng. spin, rotation. - 1. Fallande, skruvlik rörelse hos flygplan. - 2. Roterande rörelse, bakåtskruv i tennis el. golf. - 3. Egenskapen hos elektroner o.a. atomära partiklar liksom hos atomkärnor o. hela atomer att rotera kring sin egen axel (el. bete sig som om så vore fallet). Spinnaker, se Segel. Spinnare, spinnar(e)fjärilar, en grupp fjärilar med tjock, luden kropp o. tråd- el. kamlika antenner. Larverna spinner in sig i en kokong. Ca 60 arter i Sv. Ex: ekspinnare, brungul, vingbredd 55-85 mm; björkspinnare, rostbrun med vit tvärlinje, 32-45 mm. Till s. hör även silkes- o. nunnefjärilar. B Fjärilar II. Spinnhus, förr straffanstalt för kvinnor. Spinnrock, redskap varmed man förr spann tråd i hemmen. Känd från 1530-t. Spinnsidan, släkts kvinnliga medlemmar, någons ättlingar genom kvinnligt led. Mots: svärdssidan. Spin-off, eng., biprodukt till en mer el. mindre besläktad produkt el. verksamhet. Spinoza, Baruch (Benedictus), 1632-77, nederl. filosof. Strängt rationalistisk filosofi i vilken S. ur vissa definitioner o. axiom vill härleda en pan-teistisk världsåskådning som ser tillvaron som en enda substans, Gud el. naturen, varav kroppsligt o. själsligt endast är två olika sidor. S:s filosofi är vidare deterministisk: allt som sker följer med logisk nödvändighet ur substansens väsen. Spioneri, spionage, enl. sv. lag brott som består i att någon med avsikt att gå utländsk makt tillhanda tar befattning med uppgift, vars avslöjande kan skada försvaret, folkförsöijningen el. rikets säkerhet. S. kan straffas med fängelse i högst 6 år, grovt s. med fängelse i högst 10 år el. på livstid. S. för utländsk stats räkning, som ej riktar sig mot Sv., kallas olovlig underrättelseverksamhet o. straffas med böter el. fängelse i högst 2 år. Spirea, Spiraea, buskar bland rosväxterna med vita, skära el. röda blommor i kvastlika ställningar. Ca 80 arter, de flesta i Asien. Prydnadsbus-kar, bl.a. brudspirea, S. arguta, med hängande grenar, om våren översållade med vita blommor. 720