Stora rådet-Storbritannien STORBRITANNIEN • Regenter i England resp. Storbritannien. Edvard d.ä. 900-924 Etheistan 924-940 Edmund 940-946 Edred 946-955 Edvig 955-959 Edgar 959-975 Edvard Martyren 975-979 Ethelred II 979-1016 Sven Tveskägg 1013-1014 Edmund Järnsida 1016 Knut den store 1016-1035 Harald Harfot 1035-1040 Hardeknut 1040-1042 Edvard Bekän- jiaren 1042-1066 Harald Godwinson 1066 Normandiska kungar Vilhelm Erövra-ren 1066-1087 Vilhelm II Rufus 1087-1100 Henrik I 1100-1135 Stefan av Blois 1135-1154 Huset Anjou-Plantagenet Henrik II 1154-1189 Rikard I Lejon- hjärta 1189-1199 Johan utan land 1199-1216 Henrik III 1216-1272 Edvard I 1272-1307 Edvard II 1307-1327 Edvard III 1327-1377 Rikard II 1377-1399 Henrik IV 1399-1413 Henrik V 1413-1422 Henrik VI 1422-1461 Edvard IV 1461-1483 Edvard V 1483 Rikard III 1483-1485 Huset Tudor Henrik VII 1485-1509 Henrik VIII 1509-1547 Edvard VI 1547-1553 Jane Grey 1553 Maria I 1553-1558 Elisabet I 1558-1603 Poltava o. kapitulationen vid Perevolotjna 1709; under följande år fördes kriget in på sv. område. De olika fredssluten efter Karls död 1718 innebar slutet på Sv:s stormaktstid. Stora rådet, se Sanhedrin. Stora Saltsjön, eng. Great Salt Lake, sjö i Utah, USA. Ca 4700 km2. S. är avloppslös o. har en hög salthalt, 14—23 %. Betydande saltutvinning. Stora sjöarna, eng. The Great Lakes, de 5 stora sjöarna på gränsen mellan USA o. Canada: Övre sjön, Michigansjön, Huronsjön, Eriesjön o. Ontariosjön. E Sjö. Stora Sjöfallet, vattenfall i Stora Lule älv. Fallhöjd 40 m. Ingår i Stora Sjöfallets nationalpark, gr. 1910, 1 380 km2. Stora Sköndal, Svenska diakonanstalten, bedriver vid Sköndalsinstitutet s. om Sthlm utbildning av diakoner, kyrkomusiker o. socialarbetare. I anslutning till S. finns olika institutioner för åldringsvård. Storbritannien, kungarike omfattande ön Storbr. med kringliggande öar samt den självstyr, riksdelen Nordirland. Ön S. indelas i Engl., Skottl. o. Wales. 244200 km2, 55,9 milj. inv. Huvudstad London. - Skottl. består av två höglandsområden, The Highlands o. Southern Uplands. Däremellan Skotska lågländerna, The Lowlands, ett rikt o. tättbefolkat område. Gränsen mot Engl. utgörs av Cheviot Hills o. floden Tweed. N. Engl. domineras av Penninska bergen med hedar o. mossar o. Cumbriska bergen med sjörika dalgångar (Lake District). Östkusten o. s. S. är huvudsakligen låglands-område. Halvön Comwall i s.v. är höglänt liksom halvön Wales med högsta toppen, Snowdon 1085 m. S. är ett av världens tätast befolkade länder; dock är Wales’, Skottl:s o. Nordirlands bergstrakter glest befolkade. Ca 80% av inv. bor i tätorter. - Stenkol är S:s viktigaste mineraltillgång, o. de största fälten finns på östkusten, i s. Wales o. Skotska låglandet. Naturgas från Yorkshire o. Nordsjön ersätter dock alltmer den dyrare kolgasen som industribränsle. -Näringslivet är präglat av den tidiga industriella revolutionen. Världsmarknadsdominansen bröts först vid l:a världskr. Trots stora ekon. svårigheter under 1960- o. 70-t. är S. fortfarande ett av världens ledande industriländer. De största branscherna är livsmedelsindustrin, mekanisk, kemisk o. elektronisk industri samt fordons-tillverkning. Nordsjöoljan har fått en allt större betydelse för S:s ekonomi. Det britt, jordbruket har hög mekaniseringsgrad o. avkastningen hör till de största i världen. Landet måste dock importera ca 50% av sitt livsmedelsbehov. Viktiga grödor är vete, kom, sockerbetor o. potatis. Betydande köttproduktion. - Ang. Brittiska samväldet se d.o. - Monarkin spelar huvudsaki. ceremoniell roll, styrelseskicket är demokratisk parlamentarism. Parlamentet består av överhuset, The House of Lords (medl. är självskrivna p.g.a. börd el. ämbete), o. underhuset, The House of Commons (635 medl.; STORBRITANNIEN Premiärministrar från 1900 1895-1902 R. T. Salisbury, kons. 1902-05 A. J. Balfour, kons. 1905-08 H. Campbell-Bannerman, lib. 1908-15 H. H. Asquith, lib. 1915-16 H. H. Asquith, koal. 1916-22 D. Lloyd George, koal. 1922-23 A. B. Law, kons. 1923-24 S. Baldwin, kons. 1924 R. MacDonald, arb. 1924-29 S. Baldwin, kons. 1929—31 R. MacDonald, arb. 1931-35 R. MacDonald, koal. 1935-37 S. Baldwin, kons. 1937-40 N. Chamberlain, kons. 1940-45 W. Churchill, koal. 1945 W. Churchill, kons. 1945-51 C. R. Attlee, arb. 1951-55 W. Churchill, kons. 1955-57 A. Eden, kons. 1957-63 H. Macmillan, kons. 1963-64 A. Douglas-Home, kons. 1964-70 H. Wilson, arb. 1970-74 E. Heath, kons. 1974-76 H. Wilson, arb. 1976-79 L. J. Callaghan, arb. 1979- M. Thatcher, kons. arb. =arbetaipartiet kons. = konservativ koal.=koalition lib.=liberal 745 Huset Stuart och republiken Jakob I 1603-1625 Karl I 1625-1649 O. Cromwell 1653-1658 R. Cromwell 1658-1659 Karl II 1660-1685 Jakob II 1685-1688 Vilhelm III 1688-1702 Maria II 1689-1694 Anna 1702-1714 Huset Hannover Georg I 1714-1727 Georg II 1727-1760 Georg III 1760-1820 Georg IV 1820-1830 Vilhelm IV 1830-1837 Viktoria 1837-1901 Huset Windsor Edvard VII 1901-1910 Georg V 1910-1936 Edvard VIII 1936 Georg VI 1936-1952 Elisabet II 1952-