Svenska folktinget-Svenska Ord SVENSKA DAGBLADETS GULDMEDALJ Guldmedaljen utdelas för »årets idrottsbragd» o. kan sedan 1960 utdelas flera gånger till samma person 1925 Sten Pettersson, fri idrott 1926 Edwin Wide, fri idrott Arne Borg, simning 1927 Sven Salén, segling 1928 Per Erik Hedlund, skidor 1929 Sven Utterström, skidor Gillis Grafström, skridskor 1930 Johan Richthoff, brottning 1931 Sven Rydell, fotboll 1932 Ivar Johansson, brottning 1933 Sven Säfwenberg, bandy 1934 Harald Andersson, fri idrott 1935 Hans Drakenberg, fäktning 1936 Erik Larsson, skidor 1937 Torsten Ullman, pistolskytte 1938 Bjöm Borg, simning 1939 Sven Selånger, skidor 1940 Henry Kälarne, fri idrott Håkan Lidman, fri idrott 1941 Alfred Dahlquist, skidor 1942 Gunder Hägg, fri idrott 1943 Ame Andersson, fri idrott 1944 Nils Karlsson, skidor 1945 Claes Egnell, modem femkamp 1946 Arvid Andersson, tyngdlyftning 1947 Gösta Frändfors, brottning 1948 William Grut, modern femkamp 1949 Gert Fredriksson, kanot 1950 Lennart Bergelin, tennis 1951 Rune Larsson, fri idrott 1952 Valter Nyström, fri idrott 1953 Bertil Antonsson, brottning 1954 Bengt Nilsson, fri idrott 1955 Sigge Ericsson, skridskor 1956 Sixten Jernberg, skidor Lars Hall, modem femkamp 1957 Dan Waem, fri idrott 1958 Rickard Dahl, fri idrott 1959 Agne Simonsson, fotboll 1960 Jane Cederqvist, simning 1961 Ove Fundin, motor Sten Lundin, motor 1962 Assar Rönnlund, skidor 1963 Jonny Nilsson, skridskor 1964 Rolf Peterson, kanot 1965 Kjell Johansson, bordtennis 1966 Kurt Johansson, skytte 1967 Gösta, Sture, Erik o. Tomas Pettersson, cykel 1968 Toini Gustafsson, skidor 1969 Ove Kindvall, fotboll 1970 Gunnar Larsson, simning 1971 Stellan Bengtsson, bordtennis 1972 Ulrika Knape, simhopp 1973 Rolf Edling, väijfäktning 1974 Bjöm Borg, tennis 1975 Ingemar Stenmark, utförsåkning 1976 Anders Gärderud, fri idrott Bernt Johansson, cykel 1977 Frank Andersson, brottning 1978 Bjöm Borg, tennis Ingemar Stenmark, utförsåkning 1979 Malmö FF, fotboll 1980 Thomas Wassberg, skidor 1981 Annichen Kringstad, orientering 1982 Mats Wilander, tennis 1983 Håkan Carlqvist, motocross Svenska folktinget. Svenska Finlands folkting, en vald representation med uppgift att hävda den finlandssvenska befolkningens rättigheter. Svenska Handelsbanken, Sthlm, gr. 1871, Sv:s näst största privata affärsbank. E Bank. Svenska institutet, till 1970 Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet, gr. 1945, statligt finansierad stiftelse med uppgift att främja kulturutbytet med utlandet och genom upplysningsarbete utomlands sprida kännedom om sv. samhällsliv. Svenska institutet i Rom, upprättat 1926; statsunderstöd sedan 1938. Vetenskapligt institut, främst för forskning i antikens kultur. Svenska Kullagerfabriken, AB, se SKF, AB. Svenska kyrkan, sedan Uppsala möte 1593 ett evangelisk-lutherskt samfund. Till s. hör alla sv. medborgare som inte begärt utträde (möjligt sedan 1952) el. inte är födda av föräldrar som står utanför kyrkan. Sv. är indelat i 13 stift, vartdera med en biskop o. ett domkapitel. Biskopen i Uppsala, ärkebiskopen, är den främste o. självskriven ordf, i Svenska kyrkans centralstyrelse (se Kyrkomöte). Han har dock ingen bestämmanderätt över de övriga biskoparna. Stiftsstyrelserna, domkapitlen, har bl.a. att göra med prästtillsättningar o. övar insyn över prästernas ämbetsförvaltning m.m. Stiften indelas i kontrakt, kontrakten i pastorat med en el. flera församlingar. Staten utövar viss tillsyn över kyrkan, som emellertid bl.a. förvaltar sina egna tillgångar. Kyrkolagsfrågor handläggs av riksdagen. Om kyrkans inre angelägenheter, lärofrågor etc. beslutar kyrkomötet. Till kyrkans olika organ hör bl.a. Svenska kyrkans centralråd (med bl.a. lekmannaverksamheten), Svenska kyrkans missionsstyrelse o. Svenska kyrkan i utlandet. Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete, före 1966 Sv. kyrkans diakonistyrelse, inrättad 1910, församlingarnas centrala serviceorgan. Tidning: Vår kyrka. Svenska kyrkans lekmannaförbund, se Kyrko-brödema. Svenska lantmännens riksförbund, se Lantmännen. Svenska livräddningssällskapet-Simfrämjan-det, SLS, propagandaorg. för simning o. livräddning, arrangerar simkurser, livräddar- o. simlärarkurser, utdelar bl.a. simborgarmärket, milmärket o. livräddarmärket. Svenska Managementgruppen, SAF-ägt företag för ledarutbildning, konsult- o. förlagsverksamhet m.m., gr. 1981 genom sammanslagning av ALI-RATI (gr. 1930 under namnet Arbetsledareinstitutet), PA-rådet (Personaladministrativa rådet, gr 1952) o. SAF:s tekniska avdelning. Svenska motorförbundet, intresseorganisation för motorister, gr. 1921, verkar bl.a. för ökad trafiksäkerhet o. delar ut Trafiksäkerhetsmärket (»Rattens mästare-vägens riddare»). Svenska naturskyddsföreningen, SNF, ideell riksorganisation för naturvård, Sthlm, gr. 1909. I SNF ingår Sveriges fältbiologiska ungdomsförening (»Fältbiologerna»). SNF utger Sveriges Natur. Svenska Ord, AB, bildat 1961 av Hans Alfredson o. Tage Danielsson. Revyer: Gröna Hund 1962, Hålligång 1963, Gula Hund 1964, Svea Hund 760