Sverige Historia i sammandrag 7000 f.Kr. Primitiv befolkning med jägar- o. fiskarkultur. Sten- o. benredskap. 3000 f.Kr. Yngre stenåldern: åkerbruk o. boskapsskötsel; slipade stenredskap, stendösar, gång-grifter o. hällkistor. Båtyxekulturer ca 2000. 1500 f.Kr. Bronsåldern: vapen o. redskap av brons, guld- o. silverföremål; gravhögar, hällristningar. 500 f.Kr. Järnåldern: järnredskap av sjö- o. myrmalm. Klimatförsämring. Från tiden omkr. Kr.f. handelsutbyte med Romarriket. 375 Folkvandringstiden (yngre järnåldern): germanska folkvandringarna börjar. Svearna underkuvar göterna på 500- el. 600-t. Livlig kulturkontakt söderut (rika guld- o. silverfynd). Uppland med Gamla Uppsala bildar kärnan i Sveariket. Bild- o. runstenar. 800 Vikingatiden 800-1050. Vikingatåg i österled, Gårdarike grundas. Birka handelscentrum ca 800. Kristen mission från Engl. o. Tyskl. Ansgar i Birka ca 830. 900 Sverige enat på 900-t. Sigtuna »huvudstad» ca 1000. Olof Skötkonung döps ca 1000. 1050 Äldre medeltiden 1050-1250. Kristendomens genombrott. Kamp mellan rivaliserande kungsätter. Korståg till Finland ca 1160. Klosterväsendet uppstår. Uppsala blir ärkebiskopssäte 1164 (Gamla Uppsala). Kyrkomötet i Skänninge 1248 (prästernas celibat, kanonisk rätt). Landskapslagarna upptecknas (Äldre västgöta-lagen ca 1220). Folkvisor. 1250 Folkungatiden 1250-1389. Stockholm grundas ca 1250. Korstågen till Finl. fortsätter. Rikslagstiftning (Birger jarls o. Magnus Ladulås’ fridslagar). Världsligt o. andligt frälse uppstår. Städernas borgerskap bildar en ny klass. Hansan. Uppsala domkyrka (gotik). Petrus de Dacia. 1300 Strider mellan Folkungarna (Håtunaleken 1306 o. Nyköpings gästabud 1317). Personalunion med Norge 1319. Skåne o. Blekinge förvärvas 1332, förloras åter tills, med Gotland 1360—61. Magnus Erikssons lands- o. stadslag ca 1350. Digerdöden 1350. Skråväsendet böljar. Unionen mellan Sv. o. Danm.-Norge bekräftas i Kalmar 1397. Eufemiavisoma. Erikskrönikan ca 1320. Birgittas uppenbarelser. 1400 Unionstiden 1389-1521. Fogdevälde. Engelbrekts uppror 1434. Första riksdagen (i Arboga) 1435. Karl Knutssons o. Sturarnas kamp mot de danska unionskungarna 1448-1520. Uppsala univ. 1477. Politisk visdiktning (Biskop Thomas), Karls- o. Sturekrönikorna (Sv:s historia 1389-1496. Kyrkomålaren Albertus Pictor. Trä-snidaren Bernt Notke. 1500 Stockholms blodbad 1520. Gustav Vasas befrielsekrig mot Kristian II 1521-23. Äldre Vasatid 1521-1611. Nationellt kungadöme, centraliserad förvaltning. Reformationsriksdagen i Västerås 1527. Upprorsrörelser i Dalarna o. Västergötland. Hansans makt bryts i Grevefejden 1533-36. Dackefejden 1542^13. Sv. arvrike 1544. Vasarenässansens slottsbyggen. Olaus Petri: En svensk krönika, Tobie Comedia, Nya testamentet på sv. 1526. Hela bibeln på sv. 1541. Johannes o. Olaus Magnus’ historiska författarskap. 1560 Kungamaktens kamp mot adeln, strider mellan Vasasönerna. Estland svenskt 1561. Kamp om Östersjöprovinserna i Nordiska sjuårskriget 1563-70. Krig mot Ryssl. 1572-95 ger Sv. ny gräns mot ö. Union med Polen genom Sigismund 1592. Uppsala möte 1593. Inbördeskrig 1596-99 bryter unionen. Krig mot Polen. Linköpings blodbad 1600. Inblandning i »den stora oredans» Ryssl. 1610 Stormaktstiden 1611-1718. Älvsborgs lösen, reorganisationsarbete under Gustav II Adolf o. Axel Oxenstierna lyfter Sv. ur en ekonomisk o. politisk vågdal. Utestängning av ryssarna från Östersjön genom införlivandet av Ingermanland o. Kexholms län (Stolbova 1617). Svea hovrätt gr. 1614; första riksdagsordningen 1617. Länsindelning. Livland erhålls i stilleståndet med Polen i Altmark 1629. 1630 Sv:s ingripande i Trettioåriga kriget 1630 leder till stora landvinningar i Tyskl. Nya Sverige gr. i ö. USA 1638, förloras till holländarna 1655. Krig mot Danm. 1643—45 ökar rikets omfång med bl.a. Jämtland, Häijedalen, Gotland o. Halland. Adelsvälde under Kristina (1632-54). Westfaliska freden 1648. Wivallius’ lyrik. 1650 Krig mot Polen, Danm. o. Ryssl. på 1650-t. Fred i Roskilde 1658 ger sv. väldet dess största utsträckning genom förvärv av bl.a. Skåne, Blekinge o. Bohuslän. Krig mot Brandenburg 1674, Holland o. Österr. 1675, Danm. 1676 blottar rikets svaghet. Lunds univ. 1668. Författarna Stiemhielm (Hercules 1658), Lucidor, Columbus o. Hjäme. Arkitekterna N. Tessin d.ä. o. Dahlbergh. Målaren Ehrenstrahl. 1680 Envälde från 1680 (Karl XI). Förmyndarräfst o. reduktion. Högadeln försvagas, bondefriheten räddas. Armén organiseras (indelningsverket). Kyrkolag 1686. Författarna Spegel o. Svedberg (Psalmbok 1695), Dahlstierna. Rudbecks Atlantica o. hans vetenskapliga insatser. Arkitekten N. Tessin d.y. (Sthlms slott), porträttmålaren v. Krafft. 1700 Stora nordiska kriget bryter ut 1700, efter inledande framgångar lider Karl XII nederlag mot Ryssl. vid Poltava 1709. Efter fredssluten 1719-21 har Sv. förlorat hela Östersjöväldet .(utom Finl.) o. så gott som alla besittningar s. om Östersjön. Enväldet störtas. Karl XII:s bibel 1703. Runius’ dikter. 1720 Frihetstiden 1718-72. Svag kungamakt o. ständervälde genom grundlagar 1719, 1720 o. 1723, Partivälde (hattar o. mössor). Merkantilism. Sveriges rikes lag 1734. Krig mot Ryssl. 1741-43 med landavträdelser i Finl., mot Preussen i Sjuåriga kriget 1757-62. Storskifte 1757, tryckfrihetsförordningen 1766. Pietism o. hermhutism. Litteratur: Dalin (Argus 1732-34), fru Nordenflycht, Creutz. Forskarna Linné, Polhem, Swedenborg, Celsius, Scheele. Arkitekterna C. G. Tessin o. Hårleman (rokoko). Målarna Roslin, Lundberg, Hall. Roman, »den sv. musikens fader». Konstakad. gr. 1735, Veten-skapsakad. 1739, Vitterhetsakad. 1753. Lärda o. vittra sällskap, t.ex. Utile dulci. 1770 Gustavianska tiden 1772-1809. Gustav III misslyckas med att försona hattar o. mössor, genomför statskuppen 1772. Reformarbete, men missgrepp o. ökade statsutgifter leder till växande opposition. Anjalaförbundet mot kriget mot Ryssl. 1788-90. Förenings- o. säkerhetsakten 1789 gör kungen nästan enväldig. Innebär även privilegie-utjämning. Högsta domstolen inrättas 1789. Adelns växande opposition utlöser mordet på Gustav III 1792. Upplysning o. fransk-klassicism. Teatern blomstrar under Gustav III (Operan gr. 1773, Dramaten 1787). Kritiker o. skalder: Kellgren, Leopold. Realister: Bellman, Wallenberg, fru Lenngren. Förromantiker: Lidner, Thorild, Franzén. Konst: Rehn, Adelcrantz o. Desprez (arkitektur), Sergel (skulptur), Pilo, bröderna Martin o. Hilleström (maleri). Sv. akad. gr. 1786. 1800 Sv. dras in i Napoleonkrigen 1805. Finl. o. Åland förloras 1809. Gustav IV Adolf avsätts 1809. Enväldet avskaffas i 1809 års regeringsform. J. B. Bernadotte (senare Karl XIV Johan) väljs till tronföljare 1810. Union med Norge 1814. Laga skifte 1827, skråväsendet upphävs 1846. Litteratur: Atterbom, Stagnelius (nyromantik), Geijer, Tegnér (göticism), Almqvist, Runeberg, 766