SVÄVFARKOST 1 Svävfarkostens princip: a. motorer, b. luftintag, c. fläkt, d. ringstråle, e. luftkudde, f. vatten. 2 Saunders Roe SRN2, svävfarkost för 66 passagerare. Svägerska, makes resp, makas syster, broders hustru, även svågers hustru. Svänghjul, balanshjul, tungt hjul på roterande axel; utjämnar gången hos t.ex. en kolvmotor. E Ångmaskin. Svängning, rörelse omkring ett medelvärde som karaktäriseras av att samma tillstånd upprepas med bestämd tidsskillnad. En svängnings amplitud är den svängande storhetens största avvikelse från jämviktsvärdet, medan frekvensen är det antal ggr förloppet upprepas per tidenhet. Svärd, längre hugg- o. stick vapen med en- el. tvåeggad klinga med blodränder o. fäste (el. hjalt) bestående av knapp, kavel (handtag) o. parerstång. E Kronor, Vapen. Svärdfisk, en max. 3 m lång fisk, släkt med makrillen. Nosen är utdragen till ett vasst »svärd». I varma hav. Påträffas även vid västkusten. E Fiskar III. Svärdsliljor, ca 200 arter av fam. Iridaceae, vanl. högväxta o. med svärdlika blad. Gul svärdslilja, Iris pseudacorus, växer i vatten längs stränder, allmän i s. o. mell. Sv. Odlade kulturformer, ofta blå (iris). E Blommor VII, IX. Svärdsorden, SO, militär förtjänstorden instiftad 1748. Två klasser riddare o. kommendörer, samt kommendör med stora korset. Sedan 1975 utdelas inte längre SO. E Ordnar. Svärdssidan, en släkts manliga medlemmar. Mots: spinnsidan. Svärmare(fjärilar), en grupp fjärilar med kraftig, spolformig kropp o. långa, smala vingar. Ex: liguster- o. snabelsvärmare samt dödskallefjäril. E Fjärilar II. Svärmeandar, detsamma som anabaptister. Svärta, svart dykand med vit vingspegel. Honan brunaktig. 55 cm. Östersjökusten o. fjällsjöar. Flyttfågel. Svävare, luftkuddefarkost, farkost för färd över vatten el. jämn mark. Vilar på en luftkudde, alstrad av ett inbyggt fläktsystem, o. framdrivs med propeller el. jetmotor. Anv. för bl.a. faije-trafik. SXK, se Segelsport. Sybarit, förvekligad njutningsmänniska, urspr. inv. i Sy baris, en fomgrek. handelsstad.i s. Italien,'gr. ca 720 f.Kr., vars inv. var kända för lyx o. vällevnad. Sydafrika, Afrika s. om floden Zambezi. Sydafrikanska republiken, före 1961 Sydafrikanska unionen, förbundsrep. i Afrika, omfattande provinserna Kaplandet, Natal, Transvaal, Oranjefristaten o. Transkei. 1,2 milj. km2, 25,6 milj. inv. Huvudstad Pretoria (regeringens säte); Kapstaden är parlamentets samlingsplats. Största stad Johannesburg. -Befolkningen indelas enligt landets lagar i 4 grupper: européer (vita) 18%, asiater 3%, färgade 11%, afrikaner 68%. Off. språk afrikaans o. engelska. Vidsträckt, stäppartat, i väster ökenartat platåland (800-1 800 m ö.h.), omgivet av randberg. Gruvdrift: guld (mest i världen), platina, uran, diamanter, krom, koppar, mangan, kol. Jordbruk: socker, bomull, sydfrukter, vin; fåravel o. ullprod. Industri: metall-, verkstads- o. livsmedelsindustri. - Förbundsstaten, gr. 1910 av eng. kolonier, blev dominion o. deltog i båda världskrigen på moderlandets sida. 1948 erövrades makten av nationalistpartiet, vilket under premiärministrarna Malan, Strijdom, Verwoerd, Vorster o. Botha utvecklat en diskriminerande raspolitik gentemot de svarta, som medfört konflikter med FN, kyliga relationer med ett flertal stater samt S:s utträde ur Britt, samväldet 1961. Raspolitiken har också utlöst svåra intermezzon (blodiga massakrer i bl.a. Sharpeville o. Langa 1960, i Soweto 1975). S. antog efter folkomröstning en republikansk författning 1961. Folkrepresentationen består av senat (51 medl. valda på 5 år) o. House of Assembly (165 medl. valda på 5 år). En folkomröstning 1983 beslutade om ny författning enl. vilken parlamentet skall få 3 kamrar, en för vita, en för färgade o. en för asiater. De svarta utesluts också i fortsättningen såväl från rösträtt som från representation i parlamentet. Författningen förutser vidare en stärkt presidentmakt. Sedan 1960-t. genomförs stegvis koncentration av den svarta befolkningen till bantustans, speciella territorier där de svarta tilldelas medborgarskap o. åtnjuter självstyre (totalt 13% av S:s yta). E Afrika. SYDAMERIKA STORLEK. 17,8 milj. km2. Utsträckning: 7500 km n.-s., 5 100 km ö.-v. BEFOLKNING. 240 milj. inv. Raser: ca 50% vita (främst spanjorer o. portugiser), huvudsaki. bosatta i s. och s.ö.; betydande antal inv. av blandras (mestiser, mulatter o. samboer); indianer i Anderna o. Amazonas. Immigration: portugisisk i Brasilien, i övrigt spansk o. under senare tid italiensk. Religion: huvudsaki. kristendom (katolsk). STÄDER. Buenos Aires 10,9 milj, inv., Säo Paulo 7,0 milj., Rio de Janeiro 5,1 milj., Bogotä 3,8 milj., Santiago 3,4 milj., Lima 3,2 milj., Caracas 1,9 milj. GEOGRAFI. I v. den vulkanrika bergskedjan 784