Tendens - Teosofi Tendens, strävan, syfte, avsikt; benägenhet, hävdande av viss åsikt i t.ex. en roman (tendensroman). Tendentiös [-(t)sips], präglad av viss t., färgad. Tendera, syfta till, ha benägenhet för. Teneriffa, den största av Kanarieöarna. Tengbom, Ivar, 1878-1968, arkitekt, generaldir. för Byggnadsstyrelsen 1924-36. Högalidskyrkan 1923, Konserthuset 1926. Teng Hsiao-ping, se Deng Xiaoping. Tengroth, Birgit, 1915-83, skådesp. (särsk. film) o. förf. Novellsamlingen Törst 1948. Roman: Jungfruburen 1951. Teniers [tanirs], David, d.y., 1610-90, flaml. genremålare, ofta folklivsscener. Tenn, Sn, grundämne. Vit smidig metall; övergår vid låg temperatur i ett grått pulver (tennpest). Tennmalm är främst tennsten. T. anv. till förtenning av järnplåt, i legeringar m.m. Tennessee [-si], förk. Tenn., delstat (1796) i ö. USA. 109400 km2, 4,6 milj. inv. Majs, bomull, zink. Huvudstad Nashville, 456000 inv. Tennis, bollspel med räcket mellan 2 el. 4 spelare, singel resp, dubbel. Poäng räknas i bollar, game, set o. match. Utomhustennisens huvudtävlingar är de intemat. mästerskapen i Austral., Frankr., USA o. Storbr. (Wimbledon), samt nationstävlingen om Davis Cup. Till de stora inomhustävlingama räknas King’s Cup, nationstävling uppsatt på sv. initiativ, samt Stockholm Open. -1 Båstad spelas årligen intemat. SM o. Champion Cup. E Tennisarmbåge, slemsäcksinflammation vid armbågen efter fysisk ansträngning. T$nnyson, Alfred, lord T., 1809-92, eng. skald. Viktoriansk, nationalromantisk. Dikten Ny år sklockan. Tenochtitlån, se Azteker. Tenor, det högsta läget för mansstämman med normalomfång lilla c - ettstrukna a. Tenos, se Kykladerna. Tensider, detsamma som ytaktiva ämnen. Tensing, N., se Mount Everest. Tension, spänning, tryck. Tentakler, rörliga utskott (känselspröt el. fångstarmar) hos ryggradslösa djur. Tentamen, plur. tentamina, prövning (för en examen), (kunskaps)förhör. Tentand, person som undergår t. Tentator, person som förrättar t. Tentera, pröva(s), förrätta el. undergå t. Teo-, guds- (grek, förled). Teobromin, se Kakao. Teoderik den store, ca 455-526, östgotisk kung, erövrade Italien 493 o. hade Ravenna som residens. T. är de germanska sagornas Didrik av Bern. Teodicé, försök inom teologi o. filosofi att förena föreställningen om en god o. allsmäktig gud med lidandet o. det onda. Teodolit, kikarinstrument för vinkelmätning, anv. bl.a. inom lantmäteri. Teodora, se Theodora. Teodosius, se Theodosius. Teokrati, gudsvälde, statsskick där Gud gäller som innehavare av högsta makten. Teokritos, se Theokritos. Teol. kand., teologie kandidat, titel för den som avlagt lägre, för prästämbetet förberedande examen vid teologisk fakultet (före 1985). Teol. dr, teologie doktor, har avlagt teol. doktors- TENNIS Plan, räcket och boll. Planens mått i singel 8,23x23,77 m, i dubbel 10,97x23,77 m. Nätets överkant 0,91 m över marken på banans mitt. examen. Teol. lic., teologie licentiat, avvecklades fr.o.m. 1969. Teologi, undersökning o. framställning av den egna religionens innebörd. Den kristna t. uppdelas vanl. i exegetisk t. (GT:s o. NT:s exegetik), kyrkohistoria, systematisk t. (dogmatik o. teologisk etik) o. praktisk t. Teorb. E Musikinstrument II. Teor^m, sats härledd ur de för en teori grundläggande axiomen. Teoretiker, en som uppställer teorier el. bedriver teoretisk forskning. Teoretisera, uppställa teorier; resonera verklighetsfrämmande. Teoretisk, som avser teori(er), teoretiserande; spekulativ. Mots: praktisk. Teori, ett antagande el. ett system av antaganden (axiom) o. från dessa härledda satser (teorem), som avser att förklara en serie fakta el. företeelser; system av principer el. lärosatser som gäller för en verksamhet. Teosofi, i vidare bemärkelse beteckn. för olika filosofiska o. religiösa tankesystem av panteistisk karaktär. I trängre bemärkelse den andliga rörelse som ryskan Helena Blavatsky (1831-91) gett upphov till o. som i sin panteistiska lära anser sig ge en sammanfattning av alla religiösa åskådningar; målet är förening med det gudomliga efter en själavandring som bestäms av vaije människas gärningar. Teosofiska samfundet stiftades 1875 av Blavatsky o. H. S. Olcott. 805