Tidlösa - Tiggarmunkar TIDNING Större svenska organisationstidskrifter Medelnettoupplaga per nr 1983 i 1000 ex. Namn, gr. Organisation Upplaga Arbetsmarknadens parter Arbetsledaren, 1908 Sv. arbetsledareförbundet 92,3 Byggnadsarbetaren, 1949 Sv. byggnadsarbetareförbundet 166,2 Fabriksarbetaren, 1897 Sv. fabriksarbetareförbundet 97,6 Handelsnytt, 1908 Handelsanställdas förbund 158,6 Kommunalarbetaren, 1910 Sv. kommunalarbetareförbundet 603,8 LO-Tidningen, 1921 Landsorganisationen 70,0 Metallarbetaren, 1890 S v. metallindu striarbetareförbundet 437,3 SACO/SR-Tidningen, 1954 Centralorganisationen SACO/SR 27,4 SAF-Tidningen, 1953 Sv. arbetsgivareföreningen 63,2 SIA/Skogsindustriarbetaren, 1935 Sv. träindustriarbetareförbundet, Sv. pappersindustriarbetareförbundet, Sv. skogsarbetareförbundet 152,3 SIF-Tidningen, 1920 Sv. industritjänstemannaförbundet 304,0 SKTF-Tidningen, 1921 Sv:s kommunaltjänstemannaförbund 168,5 Statsanställd, 1954 Statsanställdas förbund 304,5 Statstjänstemannen, 1907 Statstjänstemannaförbundet 125,0 TCO-Tidningen, 1946 Tjänstemännens centralorganisation 103,5 Riksdagspartierna Aktuellt i politiken, 1954 Socialdemokraterna 78,6 FOKUS, 1927 Centerpartiet 155,6 Medborgaren, 1914 Moderata samlingspartiet 108,3 Ny Dag, 1930 Vänsterpartiet kommunisterna 13,2 Utsikt, 1934 Folkpartiet 40,1 Övriga organisationer Arbetsmiljö, 1913 Föreningen för arbetarskydd 118,0 Apropå Röda Korset, 1909 Svenska röda korset 423,0 Barnen & Vi, 1919 Rädda barnens riksförbund 125,0 ICA-Kuriren, 1942 ICA-förlaget AB, Västerås 611,9 Land, 1971 Lantbrukarnas riksförbund 428,6 Motor, 1943 Motormännens riksförbund/KAK 200,5 Motorföraren, 1927 Motorföramas helnykterhetsförbund 128,5 Sunt Förnuft, 1921 Skattebetalarnas förening 137,4 Svensk Jakt, 1863 Sv. jägareförbundet 147,1 Turist, 1933 Sv. turistföreningen 219,5 Vi, 1913 Kooperativa förbundet 242,6 Vi Bilägare, 1930 Oljekonsumenternas förbund 375,9 Vår bostad, 1924 HSB o. Hyresgästernas riksförbund 749,2 alltså inte av ett antal hela dygn. Den julianska kalendern, som infördes i Rom 46 f.Kr. satte kalenderåret till 365 dygn o. utjämnade med en skottdag vart ijärde år. Detta system medförde en förskjutning av ett dygn på 128 år. 1582 infördes i de katolska länderna den gregorianska kalendern: skottår med 366 dygn infaller vart fjärde år utom de sekelår vilkas två första siffror inte är jämnt delbara med 4. Icke-katolska länder anslöt sig till den gregorianska kalendern först långt senare (Sv. 1753). Tidlösa, nakna jungfrun, Colchicum autumnale, flerårig lökväxt bland liljeväxterna. Blekvioletta, krokusliknande blommor, som på hösten utvecklas nästan direkt från löken. Innehåller giftämnet colchicin. Mellan- o. Sydeuropa. I Sv. prydnadsväxt. Tidning, periodisk, vanl. daglig, skrift med aktuellt innehåll. - De första tidningarna utgjordes av flygblad (1600-t.). Världens äldsta alltjämt utkommande t. är den sv. Post- och Inrikes Tidningar, gr. 1645. Sv:s äldsta, nu existerande nyhetstidning är Norrköpings Tidningar (1758); första dagliga t. var Dagligt Allehanda (1769). Aftonbladet (1830) inledde i Sv. den moderna journalistiken. Med Dagens Nyheter (1864) o. Stockholms-Tidningen (1889) tillkom en billighetspress med masspridning. E Tidtagarur, stoppur, sekundmätare med start- o. stoppanordning. De mest förekommande mäter tiden på 1/5, 1/10 o./el. 1/100 sek. när. Tidvatten, se Ebb och flod. E Hav II. Tidö, gods i s.ö. Västmanland. Slott i senrenässans uppfört för Axel Oxenstierna 1625-45 av bl.a. N. Tessin d.ä. Tie-break [tajbrejk], avslutning av ett set i tennis, tillgrips vid ställningen 6-6. T. innebär bäst av 12 bollar. Tieck [tik], Ludwig, 1773-1853, tysk förf., dominerande gestalt i tysk romantik. Lyrik o. dramatik. Folksagor 1797. Tientsin, n. Kinas förnämsta handels- o. sjöfartsstad, landets tredje stad, 7,4 milj. inv. Industrier. Univ., gr. 1919. Tiepolo [-pålå], Giovanni Battista, 1696-1770, Italiens förnämste rokokomålare, verksam i Venedig. Tiflis, se Georgien. Tiger, jämte lejonet det största kattdjuret, kroppslängd max. 2,7 m, svans 80 cm, vikt 190 kg. Gulbrun med svarta tvärstrimmor. Störst är kungstiger (bengalisk t.). S. o. mell. Asien o. Ostindiska öama. Tigrarna hör till de utrotningshotade arterna; den indiska stammen uppskattas till några tusental djur. E Rovdjur II. Tiggarmunkar, medl. av sådana klosterordnar, tiggarordnar, mendikantordnar, som urpsr. levde 813