Tuja, se Thuja. Tukaner, pepparätare, en grupp blåkråkfåglar med kolossal näbb. Övervägande svart fjäderdräkt, gott kött. Jättetukan blir ca 60 cm lång. Syd- o. Centralamerika. E Fåglar VIII. Tukthus, i äldre tid i Sv. arbetsanstalt för lös-drivare o. förbrytare. I vissa länder benämning på svårare frihetsstraff. Tukydides, se Thukydides. Tula, se Tolteker. Tularemj, harpest, infektionssjukdom hos gnagare. Kan överföras till människan. Tull, avgift som en stat lägger på en vara då den passerar landets gränser, vanl. vid införsel, importtull. Efter syftet är t. antingen skyddstull på importerad vara (skydd mot utländsk konkurrens) el. finans t ull (endast statlig inkomstkälla). Om t. beräknas efter varans vikt el. mått kallas den specifik tull, efter dess värde värdetull. T. är även benämning på dels tullstation, dels infart till stad där förr i tiden st ads t ull upptogs. Tullunion, avtal mellan två el. flera länder om enhetliga tullar gentemot utomstående o. tullfrihet sinsemellan. Tullverket, gr. 1824, ämbetsverk under finans-dep. med uppgift främst att uppbära tull. Leds av Generaltullstyrelsen. Landet är indelat i 4 tullregioner (huvudorter: Sundsvall, Sthlm, Malmö, Gbg) o. 3 gränstulldistrikt (Haparanda, Karlstad, Östersund). Tulpaner, Tidipa, en grupp liljeväxter. Lökväxter med sextalig, stor blomma. Mest i Asien, odlade i Europa sedan 1500-t. Ca 100 arter, tusentals sorter, de flesta framkomna i nederländska odlingar genom korsningar. E Blommor II, IX. Tulpanträd. E Träd V. Tulubb, lång pälsfodrad överrock, urspr. från Ryssl. Tum, äldre längdmått =1/12 fot; verktum=24,74 mm. Eng. o. amer. tum (inch)=25,4 mm. Tumba, industrisamhälle i Södermanland 25 km s.v. om Sthlm, ca 29400 inv. Alfa-Laval AB:s huvudverkstäder o. Tumba Bruk AB (sedeltryckeri). Tumba, Sven, f. 1931, en av Sv:s mest framstående idrottsmän. VM i ishockey 1953, 1957 o. 1962. SM med Djurgårdens IF 8 ggr 1954-63. SM i fotboll 1955. Skand. mästare i golf 1970. Tumlare. 1. Ett delfindjur bland tandvalarna. Längd ca 1,5 m. Gråsvart med vit undersida. Förekommer i flockar vid västkusten, går även in i Östersjön. E Valar. - 2. Liten bägare utan handtag o. fot. Tumregeln, minnesregel inom elektromagne-tismen: A. Om man fattar en strömgenomfluten spole med höger hand med fingrarna i strömmens riktning, pekar tummen mot spolens nordpol. B. Om man lägger högra handen i strömriktningen utefter en ledare o. samtidigt med insidan mot en magnetnål, avviker dennas nordpol i tummens riktning. Tumylt, larm, oväsen; upplopp, större slagsmål. Adj: tumultuqrisk. Tumpr, lat. tumor, svulst. Tun, inhägnad, gårdsplats. Tuna, detsamma som tonfisk. Tundra, skoglösa områden ovan polcirkeln där endast det översta markskiktet tinar upp o. blir vattensjukt under sommaren. Mossor o. lavar, torvbildning. Tuja - Turbojetmotor Tunga, detsamma som sjötunga. Tunga, en slemhinneklädd muskelkropp i munhålan. Ovansidan är täckt med smakpapiller. Tungomålstalande, glossolali, extatiskt tal. Förekommer i olika religioner, bl.a. i urkristendomen (Apg. 2:3 f.). Även inom den nutida pingströrelsen. Tungspat, baryt, färglöst el. vitt mineral av bariumsulfat. Tungsten, detsamma som scheelit. Tungt vatten, deuteriumoxid, D2O, vatten i vilket den vanliga väteisotopen är ersatt av tungt väte, deuterium. Tunguska, se Jenisej. Ty ni ka, fomrom. skjortliknande plagg. Tynis, Tunisiens huvudstad. 550000 inv. Industristad; export av olivolja, frukt, spannmål m.m. Islamiskt univ. Tunisien, rep. (1956) i Afrika. 164150 km2, 6,8 milj. inv. Off. språk arabiska. Huvudstad Tunis (se d.o.). Atlasbergen i norr, stäpp o. öken i söder. Jordbruk (vete, kom, sydfrukter, vin), boskapsskötsel (får), fiske, bergsbruk (fosfat, järnmalm). - Franskt protektorat 1881-1956. Tunnel, underjordisk gång för trafik, vattenledning m.m. Världens längsta järnvägstunnel är Simplontunneln i Västalpema, 19,8 km.; Seikan-tunneln i Japan blir i färdigt skick nära 54 km.; Sv:s längsta är Nuoljatunneln på Malmbanan, drygt 1 km. Världens längsta vägtunnel är S:t Gotthardstunneln i Schweiz, 16,3 km. Tunnelbana järnväg (spårväg) för lokal- el. förortstrafik, byggd helt el. delvis underjord. Världens första t. byggdes i London 1863. Paris fick t. 1900, Berlin 1902, New York 1904. I Sthlm har t. successivt utbyggts från 1950-t. E Stockholm. Tunnfilmsteknik, metod vid tillverkning av elektroniska kretsar varvid ledande material förångas på en isolerande basplatta. Tunnland, gammalt ytmått för jord; 1 tunnland= 4936 m2, dvs. ca 1/2 ha. Tunström, Göran, f. 1937, förf. Mjuk o. stäm-ningsladdad lyrik: Nymålat 1962, Om förtröstan 1965, Dikter till Lena 1978. Även romaner, bl.a. Maskrosbollen 1962, De heliga geograferna 1973, Prästungen 1976, Juloratoriet 1983. Tupamaros, benämning på stadsgerilla, verksam i Uruguay. Tupé, rakt el. snett uppkammad pannlugg; liten peruk för att dölja kal fläck på hjässan. Tuppfäktning, strid mellan tuppar, som beväpnats med metallsporrar. Numera mest i Orienten o. Latinamerika. Tuppgök. E Fåglar VII. Turban, urspr. orientalisk huvudbonad, bestående av ett långt, smalt tygstycke virat om huvudet el. om en skärmlös mössa. E Dräkt II. Turbin, maskin med ett el. flera skovelförsedda hjul, turbinhjul el. löphjul, i vilka energin hos strömmande vattenånga, vatten, luft el. förbränningsgaser omvandlas till mekaniskt arbete. E s. 834, även E Förbränningsmotorer II. Turbofläktmotor, dubbelströmsmotor, typ av turbojetmotor med uppdelad genomströmning av drivluften. E Förbränningsmotorer II. Turbojetmotor, den vanligaste typen av jetmotor, främst anv. för framdrivning av flygplan. E Förbränningsmotorer II. 827