- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Femte upplagan /
837

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvättbjörn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tvättbjörn - Tyrus Tvättbjörn, sjubb, en halvbjöm. Längd 1 m, varav svansen 25 cm. Brett huvud, spetsig nos, gulgrå päls (värdefullt pälsverk). God trädklättrare, nattdjur. Allätare. Doppar, »tvättar», all föda i vatten. Nordamerika. E Rovdjur I. Tübingen, stad i s. V-Tyskl. 70000 inv. Gammal stad med slott o. berömt univ. från 1477. Forskningsinstitut. Industrier. Tyche, Tyke, i grek. myt. slumpens gudinna (delvis motsv. till rom. Fortuna). Tyfon. 1. Taifun, orkan i östasiatiska farvatten. -2. Signalapparat, som drivs av tryckluft; anv. bl.a. på fartyg. Tyfus. 1. Tyfoidfeber, nervfeber, akut bakterieinfektion med feber, huvudvärk, utslag på buken o. diarré. Komplikationer är vanliga. - 2. Fläck-tyfus, fläckfeber, livsfarlig akut infektionssjukdom orsakad av mikroorganismer som överförs genom löss. Hög feber o. småfläckiga utslag. Sydasien. Tyg, gammal militär benämning på vapen o. tillhörande materiel, tygmateriel. Tyke, annan stavning av Tyche. Tykobrahedag, Tycho Brahedag, olycksdag. Benämningen anses härleda sig från Tycho Brahes astrologiska verksamhet. Tyll, tunn, finmaskig, nätlik vävnad. Tylösand, Stor badort v. om Halmstad. Tymin. E Ärftlighet. Tympanon, bågfält, benämning på det grek, templets triangulära gavelfalt o. på bågfaltet i romanska o. gotiska kyrkoportaler. Vanl. rikt skulpturalt utsmyckat. Tyndalleffekt, benämning på ljusets spridning mot småpartiklama t.ex. i en kolloidal lösning el. i dammig luft. Tyngdkraft, tyngd, den kraft varmed jorden attraherar en kropp. Den avtar med kvadraten på avståndet till jordens medelpunkt. Tyngdlagen, lagen om tyngdkraftens verkan på en kropp. Tyngdlyftning, kraftsport med anor från antiken, nu tävlings sport. Lyftarens redskap är en skiv-stång vars vikt ökas med skivor som klovas (fästs) på ändarna. Man tävlar i momenten ryck, stöt o. sammanlagt o. klassindelas efter kroppsvikt. E Tyngdpunkt, mas smedelpunkt, den punkt i en kropp genom vilken verkningslinjen för den på kroppen verkande tyngdkraften alltid går, oberoende av kroppens läge. Tynnelsö, slott på Tynnelsön i Mälaren, uppfört på 1400-t. av biskop Rogge o. ombyggt under renässansen. Tillhör sedan 1940 Vitterhetsakad. Typ. 1. Urbild, förebild; representant för en viss grupps egenskaper. - 2. En sammanfattning av en viss grupps kännetecken; slag, sort. -3.1 metall gjuten bokstav, trycktyp. Typograf, yrkestitel för sättare, tryckare m.fl. inom den grafiska industrin. Typografi, läran om bokstavsformema (tryck-typema) o. deras användning inom trycktekniken. De bildar olika huvudgrupper, typkaraktärer, inom vilka finns skilda typsnitt. Äldst bland karaktärerna är den gotiska, första gången anv. av Gutenberg ca 1450 (med tre mer el. mindre »brutna» typsnitt: textura, schwabach o. fraktur). Medievqlantikva, från ca 1470, Italien, (bl.a. garamond) har avrundade stapelavslutningar, s.k. schatteringar, liksom även ny-antikvan, 1700-t:s slut (bl.a. bodoni). Egyptienne, TYNGDLYFTNING Svenska OS-medaljörer Mellanvikt 1920 3. Albert Pettersson Lätt tungvikt 1920 3. Erik Pettersson 1948 3. Gösta Magnusson Mellantungvikt 1972 3. Hans Bettembourg Svenska placeringar i VM Fjädervikt 1946 1. Arvid Andersson Mellantungvikt 1969 2. Bo Johansson 1969 Press 3. Bo Johansson 1969 Ryck 1. Bo Johansson 1971 3. Bo Johansson 1971 Press 2. Hans Bettembourg 1971 Ryck 3. Bo Johansson 1977 Stöt 3. Leif Nilsson 1978 3. Leif Nilsson 1978 Ryck 1. Leif Nilsson 1979 Stöt 3. Leif Nilsson med tjocka grundstreck o. kraftiga schatteringar, tillhör 1800-t. liksom den jämntjocka grotesken, som saknar schatteringar (bl.a. futura). Andra karaktärer är skrivstil, skönskrift o. fantasityper. De olika typsnitten förfogar över en el. flera typsorter (bl.a. kursiv, mager o. fet) o. inom sorterna finns skilda typgrader, såsom cicero (12 punkter) o. petit (8 p.), varvid 1 punkt=0,3759 mm. Tyr, i nord. myt. en segergud, trol. huvudgud före Oden. Tyrann, i antikens Grekl. benämning på enväldig härskare. Senare beteckn. för en grym o. diktatorisk regent. Tyranni, tyrannvälde; godtyckligt förtryck. Tyrannisera, förtrycka. Adj: tyrannisk. Tyrannfåglar, en artrik grupp tättingar, främst i Sydamerika. Goda flygare. Hit hör även kotingoma. E Fåglar VII. Tyrannosaurus, se Skräcködlor. Tyratron, jonrör, elektronrör av triodtyp med samma funktion som tyristor (se d.o.). Tyrén, Ame, f. 1928, sångare (bas); vid Operan i Sthlm från 1956. Tyristor, styrbar halvledarlikriktare som endast släpper fram de delar av en växelström som ligger över en inställd gränsspänning. Genom att variera gränsspänningen kan man t.ex. steglöst ändra lampors belysningsstyrka el. varvtalet på en motor. Tyrolen [-rå-]. - 1. Alpland i v. Österr. och n.ö. Italien. Berömt turistcentrum. Kom 1363 till Habsburg o. Österr., delades 1919 mellan Österr. q. Italien. - 2. Provins i Österr., Nordtyrolen o. Östtyrolen. Huvudort Innsbruck. - 3. Område i den ital. regionen Trentino-Alto-Adige, Syd-tyrolen. I norr en tysktalande befolkningsgrupp på ca 260000, varför områdets italienisering vållat upprepad irritation i de österr.-ital. förbindelserna. Tyroxin, se Sköldkörtel. Tyrus, Tyros, nu Sur, ort i Libanon. T. var redan på 1100-t. f.Kr. en betydande fenicisk 837

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 19 00:38:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/5/0901.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free