USA-US Steel Corp. USA Historia i sammandrag Ca 15000 f.Kr. Invandring av indianerna, trol. från n.ö. Asien. 1000 e.Kr. Nordiska vikingar (Leif Eriksson) upptäcker Nordamerikas ö. kust ca 1000. 1500 Misslyckat franskt kolonisationsförsök i Florida på 1560-t. Spanjorerna koloniserar Florida 1565. Begynnande engelska kolonisationsförsök i Virginia 1584. 1600 Engelsmännen slår sig ned i Virginia 1607, holländarna bildar kolonin Nya Nederland vid nuv. New York på 1620-t. Engelska puritaner (pilgrimsfadema på båten Mayflower) grundar Nya England 1620. Den sv. kolonin Nya Sverige grundas 1638, erövras av holländarna 1655. 1650 Engelska rojalister grundar sydstatskolonier på 1640- o. 1650-t. Engl. erövrar holländarnas koloni 1664. Fransk kolonisation i Louisiana vid slutet av 1600-t. 1700 Kolonialkrigen mellan Engl., Frankr. o. Spanien kulminerar i Sjuåriga kriget 1756-63 o. resulterar i det franska Amerikaväldets krossande. 1775 Nordamer. frihetskriget 1775-83. Själv-ständighetsförklaringen 1776. Erkännande från Engl. 1783. Unionsförfattning 1789. George Washington USA:s förste president. Upplysningsidéer med Benjamin Franklin, statsman, fysiker o. förf. 1800 USA köper Louisiana av Frankr. 1803. Krig mot Engl. 1812-14. Florida köps från Spanien 1819. Monroedoktrinen 1823 i samband med Sydamerikas frigörelse tolererar inte europeisk inblandning i amerikansk politik. 1825 Texas upptagande i unionen 1845 leder till krig med Mexico 1845-48. I freden förvärvar USA allt land fram till Stilla havet. F. Coopers indianromaner, Poes noveller. Fosters musik. 1850 Allvarlig spänning mellan sydstaterna (negerslaveri, frihandel o. svag unionsmakt) o. nordstaterna leder till amerikanska inbördeskriget 1861-65, sedan sydstaterna utträtt ur unionen 1861. Slaveriet upphävs av Lincoln under kriget. Nordstaterna segrar, rekonstruktion o. återuppbyggnad. Alaska köps från Ryssl. 1867. Melvilles roman Moby Dick, Beecher Stowes Onkel Toms stuga (mot slaveriet), Whitmans lyrik. 1875 Snabb industrialisering. Imperialism. Krig mot Spanien 1898 ger USA Puerto Rico o. Filippinerna samt inflytande på Cuba. Hawaii annekteras 1898, Samoaöarna 1900. Humoristen Mark Twain. Edisons uppfinningar. 1900 USA köper Panamäkanalföretaget 1902, förvärvar Kanalzonen 1903, kanalen klar 1914. Inträde i l:a världskr. 1917. Socialistiska romaner: Jack London, U. Sinclair. New Orleans-jazz. oro på 1980-t. med växande demokratisk opposition. E Sydamerika. USA, förbundsrep. i Nordamerika med 50 delstater o. ett förbundsdistrikt. 9363 000 km2, 226,5 milj, inv., huvudsaki. ättlingar av invandrade européer. Off. språk engelska (amerikanska); de två stora religionerna är protestantism o. katolicism. Huvudstad Washington (se d.o.). -V. delen av USA upptas av bergskedjan Kordille-rema, omslutande ökenartade högplatåer; de centrala delarna utgörs av Mississippibäckenet vars v. område bildar prärier; landets ö. delar består av Appalachemas bergskedja o. kustslätten mot Atlanten. - USA är ett jordbruksland med majs, vete, bomull, tobak o. frukt som de viktigaste produkterna. Landet är rikt på råvaror, bl.a. järnmalm, petroleum, koppar, zink, guld, silver, uran. Världens ledande industristat med främst verkstads-, textil-, livsmedelsindustri, elektronisk o. kemisk industri. - Folkrepresenta- 1920 Isolationism. Depression 1929-39. Franklin D. Roosevelt president 1933-45, sociala o. ekon, reformer (New Deal). Dramatikern O’Neill; Hemingway, Steinbeck; sydstatsförfattama Faulkner o. Caldwell. Gershwins musik. 1940 Icke krigförande i 2:a världskrigets början, hjälp åt Storbr. Jap. anfall mot den amer. flottbasen Pearl Harbor 1941 drar in USA i kriget. Begynnelsemotgångar men fullständig seger över Japan efter atombombning av Hiroshima o. Nagasaki 1945. Det spända förhållandet till Sovj. (»kalla kriget») böljar 1946. USA tar ledningen i västblocket. Marshallplanen 1947 för ekon, återuppbyggnad av Västeuropa, Atlantpakten 1949 för västblockets gemensamma försvar. 1950 Aktivt uppträdande mot kommunismen inom FN:s ram. Koreakrisen 1950-53. 1960 Spänt förhållande till Cuba 1960 efter Fidel Castros kupp. Omfattande rymdforskning. Cuba-krisen 1962 nära leda till öppet krig med Sovj. Rasfrågan (krav på negrernas likställdhet med de vita) dominerande inrikespol., Vietnam dominerande utrikespol. problem. President Kennedy mördas 1963. Efterträdaren L. Johnson ökar den militära insatsen i Vietnam. Bombkrig mot Nordvietnam 1965-68. President Nixon inleder evakuering av USA:s styrkor i Vietnam 1969. Fredssamtal i Paris öppnas med FNL o. Nordvietnam. 1970 Omfattande antikrigsrörelse i USA. Ekon, problem (dollarvalutan försvagad, ej konvertibel i guld från 1971, inflation, försvagad handelsbalans). Förbättrat förhållande till Kina o. Sovj.; Nixon besöker Peking o. Moskva 1972. Stille-ståndsavtal avslutar Vietnamkriget (jan. 1973). Watergateskandalen tvingar Nixon att avgå 1974, efterträdare vicepresidenten G. Ford, som 1977 efterträds av demokraten J. Carter. Avspänningen gentemot Sovj. utsätts för påfrestningar genom Carters kritik av bl.a. Sovj:s inblandning i Afrika (Angola, Etiopien-Somalia). Sovj:s ockupation av Afghanistan 1979 försämrar kraftigt förhållandet mellan supermakterna. 1980 Carter besegras i 1980 års val av republikanen R. Reagan, som blir president 1981 med löften om kraftfulla tag mot sovj. expansions-strävanden o. hårt sparprogram för icke-militära offentliga utgifter. Kärnvapenkapprustningen ökar, USA besvarar sovj. upprustning av medeldistans-robotar i Östeuropa med att bölja installera en ny generation medeldistanskärnvapen i Västeuropa 1983. Förhandlingar med Sovj. i Genève om nedrustning avbryts. tionen består av Kongressen med senat (100 medl. valda på 6 år) o. representanthuset (435 medl. valda på 2 år). Presidenten väljs på 4 år. Tvåpartisystem där demokrater o. republikaner växlar vid makten. Presidenten har stora befogenheter o. kan sägas utöva både en statschefs och en regeringschefs funktioner. - Utrikespolitiken domineras av motsättningen till Sovj. o. kommunismen. USA är den verkliga ledaren inom västblocket o. är jämte Sovj. den ledande världsmakten. E E Usedom, ö i Östersjön, delad mell. Ö-Tyskl. (356 km2) o. Polen (91 km2). Huvudort Swinoujscie (Polen). Tillhörde Sv. 1648-1720. U.S.S.R., förk. för eng. Union of Soviet Socialist Republics, Sovjetunionen. US SR, förk. för de ryska orden för Ukrainska socialistiska sovjetrepubliken. US Steel Corp., Pittsburgh, världens största stålkoncem, gr. 1901 genom sammanslagning av 851