V , förk. för enheten volt; rom. siffra=5. v., förk. för versus, vice o. von. W, förk. för enheten watt. V 1, V 2, se Robot vapen. V 5, en form av totalisatorspel. Vinnande hästar tippas i fem bestämda lopp; vinstutdelning på högsta antal rätt, vanl. alla fem. - I V 65 skall vadhållaren ange vinnare i sex lopp under samma tävlingsdag; vinstutdelning på både 6 o. 5 rätt, van der Waals-krafter, de svaga attraktionskrafterna mellan atomer el. molekyler. Vaccination, skyddsympning, aktiv immunisering med ympämne, vaccin, som beretts av försvagade el. dödade smittämnen o. som ger antikropps-bildning mot smittämnet i fråga men inte framkallar sjukdomssymtomen. Metoden beskrevs av engelsmannen E. Jenner 1798 o. gällde då vaccinering av människor mot smittkoppor med riskfriare kokoppor. Vacuum, annan stavning av vakuum. Vad. 1. Inom juridiken förfarande genom vilket en part kan fullfölja talan, vädja, mot underrätts dom till hovrätt. - 2. Fiskeredskap (se d.o.). Vadar(e)fåglar, vadare, en grupp fåglar som omfattar bl.a. strandskator, småvadare, mås- o. alkfåglar. Populärt har med v. avsetts en mängd olika fåglar med långa ben o. lång näbb, som vistas i sumpiga områden. E Fåglar IV. Vadem^cum, vademekum (lat. vade mecum, ’gå med mig’), handledning, fickhandbok. Wadi, torra el. periodiskt uttorkade flodbäddar i Nordafrikas o. Arabiens öknar. Vadim, Roger, f. 1928, fransk filmskådesp., regissör. Och Gud skapade kvinnan 1956, Farliga förbindelser 1959, B ar bar e Ila 1967. Vadstena, samhälle i v. Östergötland vid Vättern, ca 5 300 inv. Växte upp kring Vadstena kloster o. var under medeltiden en stor vallfartsort, kulturhärd o. köpstad. Rådhus från medeltiden. Småindustri, spetsknyppling, turism. - Vadstena kloster, invigt 1384 o. upphävt 1595, var birgittinordens främsta kloster (både munk-o. nunnekloster). Bevarade är delar av nunneklostret, Bjälboättens palats från 1250-t. o. den gotiska klosterkyrkan, färdig 1430 o. byggd av blågrå kalksten (»Blåkyrkan»). Ny klosteranläggning invigd 1973. Vadstena slott anlades 1545 av Gustav Vasa som fästning, färdigt under Hedvig Eleonora, sedan 1899 landsarkiv. Vaduz, se Liechtenstein. Waerland, Are, 1876-1955, hälsopedagog. Införde en extrem s.k. frisksportardiet av främst mjölk- o. växtkost. Waern, Dan, f. 1933, medeldistanslöpare. Silver på 1500 m vid EM 1958, världsrekord på 1000 m 1959, 9 SM 1956-61. Förklarades 1961 för icke amatör. Vae vjctis [ve...], lat., ’ve de besegrade’. Vagabond [-bånd el. -bångd], luffare, landstrykare. Verb: vagabondera. Vaganter, kringvandrande skalder på 1100^-1200-t., vanl. studenter el. präster. Visor på latin, vagantpoesi. Vagel, varig inflammation i en talgkörtel i ögonlockskanten. Vagina, lat., slidan. Vaginism, kramp i slidans muskulatur. Vagnar. E Wagner, Richard, 1813-83, tysk högromantisk operakomp. W. ville göra operan till musikdrama, ett allkonstverk av tonkonst, diktning, skådespelarkonst o. måleri; han skrev själv sina texter. Hos W. bärs sången fram av recitativens »oändliga melodi», o. händelser, personer m.m. karaktäriseras i orkestern av återkommande ledmotiv. Främsta verk: Den flygande holländaren 1841, Tannhäuser 1844, Lohengrin 1848, Nibel-ungens ring (Rhenguldet, Valkyrian, Siegfried, Ragnarök) 1853—74, Tristan och Isolde 1859, Mästersångarna i Nürnberg 1867, Parsifal 1882. Wagnerfestspel ges årligen i Bayreuth sedan 1876. W. var g.m. Cosima Wagner (1837-1930), dotter till Liszt. Wagnsson, Ruben, 1891-1978, politiker (s), nykterhetsman, undervisningsråd 1935-47, ordf, i TCO 37^17, landshövding i Kalmar län 47-58, chef för sv. Godtemplarorden 39-48, ordens världschef 47-66. Vagusnerven, lung-magnerven. Vah(h)abjter, en sträng sekt inom islam. Förhärskande i Saud-Arabien. de Wahl, Anders, 1869-1956, skådesp., bl.a. vid Dramaten 1908—19, 1922-39. Dominerande gestalt inom sv. teater. Wahlgren, Anna, f. 1942, förf. Noveller o. romaner med kvinnomotiv. Två människors rike 1978. Även stridbar debattör: Barnaboken 1983. Wahlman, Lars Israel, 1870-1952, arkitekt, prof, vid Tekn. högsk. i Sthlm 1912-35. Bl.a. Engel-brektskyrkan i Sthlm (1914) o. Ansgarskapellet på Björkö (1930). Wahlund, Per Erik, f. 1923, förf., litt.- o. teaterkritiker. Chef för radioteatern 1969-70. Dikt- o. essäsamlingar, övers, av bl.a. jap. lyrik. Bambuflöjten 1956. 855