Vatikanen - Vattenpest VASALOPPET 1922 Emst Alm 7.32.49 1923 Oscar Lindberg 6.32.41 1924 John Lindgren 6.53.26 1925 Sven Utterström 6.03.55 1926 Per Erik Hedlund 5.36.07 1927 Konrad Pettersson 6.19.32 1928 Per Erik Hedlund 5.33.23 1929 Joh. A. Persson 6.38.22 1930 Verner Lundström 6.56.30 1931 Anders Ström 6.37.47 1932 Ingen tävling p.g.a. snöbrist 1933 Artur Häggblad 5.57.09 1934 Ingen tävling p.g.a. snöbrist 1935 Artur Häggblad 6.08.55 1936 Sven Hansson 6.31.55 1937 Artur Häggblad 6.05.58 1938 Elias Nilsson 5.48.28 1939 Alfred Lifh 5.39.59 1940 Artur Häggblad 6.23.57 1941 Mauritz Brännström 6.51.12 1942 Olle Wiklund 5.31.50 1943 Nils Karlsson 5.47.10 1944 Gösta Andersson 5.18.43 1945 Nils Karlsson 6.27.59 1946 Nils Karlsson 6.08.42 1947 Nils Karlsson 5.59.35 1948 Nils Karlsson 5.35.13 1949 Nils Karlsson 5.44.09 1950 Nils Karlsson 6.08.25 1951 Nils Karlsson 5.27.20 1952 Sigfrid Mattsson 5.09.45 1953 Nils Karlsson 5.01.55 1954 P. Kuvaja, Finl. 6.22.51 1955 Sixten Jernberg 5.27.28 1956 Sigvard Johnsson 5.23.26 1957 Gunnar Larsson 6.23.40 1958 Gunnar Larsson 5.31.50 1959 Sune Larsson 5.13.28 1960 Sixten Jernberg 5.13.26 1961 David Johansson 4.45.10 1962 Janne Stefansson 5.07.46 1963 Janne Stefansson 4.56.25 1964 Janne Stefansson 5.32.07 1965 Janne Stefansson 4.35.03 1966 Janne Stefansson 5.52.38 1967 Assar Rönnlund 5.20.22 Vatikanen, Vatikanpalatset, påvarnas residens sedan 1377, beläget i Rom. Den urspr. medeltidsborgen förvandlades ca 1500 till ett renässanspalats. V. omfattar numera över 1000 rum. Mest kända är stanzerna, en rumssvit smyckad av Rafael, o. Sixtinska kapellet med målningar av Michelangelo. Konst-, antikvitets-o. boksamlingar ingår i Vatikanmuseet, Vatikanarkivet o. Vatikanbiblioteket. Vatikanstaten, område under påvens suveränitet i n.v. Rom, omfattande Vatikanstaden (ital. Cittä del Vaticano), dvs. Vatikanen o. Peterskyrkan med omgivning. 0,44 km2, ca 1000 inv. V. har bl.a. egen utrikesrepresentation, eget postverk o. myntsystem, radiostation o. tidning (Osservatpre Romqno). Staten tillkom 1929 genom Lateran-fördragen. Watson-Crick-modellen, av J. D. Watson o. F. H. C. Crick framlagd hypotes (1953) rörande byggnaden av DN A-molekylen, dvs. genen, sedermera i allt väsentligt bekräftad. Jfr Ärftlighet. Watt, W, enhet för effekt (energi per tid), energin 1 joule verkande 1 sekund. Uttryckt i elektriska enheter är detta den effekt som utvecklas i en ledare som genomflyts av likström med styrkan 1 ampere då spänningsfallet över ledaren är 1 volt. Watt [°oått], James, 1736-1819, skotsk fysiker o. uppfinnare. Fick 1769 patent på en epokgörande ångmaskin som han sedan ytterligare utvecklade. Watteau [-tå], Antoine, 1684-1721, fransk målare av flamländsk härkomst. Commedia dell’arte-figurer o. hövisk-galanta, musicerande sällskap i parklandskap i rokokomässig stil o. skimrande kolorit, t.ex. Av färden till Cythère (Louvre o. Berlin) o. Kärlekslektionen (Nat.mus.). Även rumsdekorationer o. teckningar. Vatten, H2O, kemisk förening mellan väte o. syre. V. anv. vid definitionen av flera fys. konstanter. Dess frysp. har satts till 0°C, dess kokp. till 100°C o. dess max. spec. vikt till 1. -Naturligt v. innehåller karbonater o.a. salter; vid hög halt därav talar man om hårt vatten. Havsvatten innehåller ca 3,5% salter, främst koksalt. Vattenblomning, anhopning av växtplankton el. pollen på ytan av en insjö el. vid havsstränder. Vattenboa, detsamma som anakonda. Vattenbockar, en grupp ganska stora antiloper som kan påminna om hjortar. Hanarna har långa, böjda hom. Afrikas stäpper. E Klövdjur II. Vattenfa llsverket, se Statens vattenfalls verk. Vattenglas, föreningar av kiselsyra med natrium el. kalium. Vattenlösliga. Vattenhyacint, Eichornia crassipes, hyacintlik vattenväxt i tropikerna. Förökas starkt. Vatten i knät, utgjutning av ledvätska i knät orsakad av inflammation el. yttre skador. Vattenklöver, Menypnthes trifoliata, kärr- o. strandört med trefingrade blad o. skära, inuti håriga blommor i toppställd klase. Allm. i hela landet. Medicinalväxt. E Blommor VII, Medicinalväxter II. Vattenlagstiftning, vattenrätt, i 1918 års vattenlag sammanförda regler om utnyttjande av det på o. i marken förekommande vattnet. Jordägare har rätt till vattnet inom sitt område med inskränkningar bl.a. för tillgodoseende av kungsådra, allmän farled o. allmän flottled. Vattenrättsfrågor handläggs vid vattendomstol, som bl.a. meddelar tillstånd till vattenbyggnad o. -reglering. Vattenloppor, se Hinnkräftor. Vattenlås, S-formad rörkrök på bl.a. wc-stolar som hindrar gaser att tränga upp men medger passage av avloppsvattnet. Vattenlöpare, detsamma som skräddare. Vattenmelon, Citrullus vulgqris, ört bland gurkväxterna. Stora, gröna frukter med rödgult, saftigt fruktkött. Odlas i Afrika, Sydeuropa, Indien o. Kina. E Frukter. Vattenpass, instrument för bestämning av vågrät riktning. När en i en vätskefylld glasbehållare innesluten luftblåsa befinner sig i behållarens mitt, ligger instrumentet vågrätt. Vattenpest, Elodea canadensis, i vatten helt nedsänkt, max. 2 m lång ört med kransställda blad o. små, rödvita blommor. Tvåbyggare. I Sv. endast honväxter. Hela landet, mindre allmän. E Blommor VII. 864 1968 Janne Stefansson 4.39.49 1969 Janne Stefansson 4.50.07 1970 Lars-Ame Bölling 5.08.38 1971 O. Ellefsæter, Norge 5.12.56 1972 Lars-Arne Bölling 5.35.19 1973 P. Siitonen, Finl. 4.42.11 1974 Matti Kuosku 5.06.23 1975 G.-D. Klause, Ö-Tyskl. 4.20.30 1976 Matti Kuosku 4.09.07 1977 I. Garanin, Sovj. 4.30.34 1978 J.-P. Pierrat, Frankr. 5.20.12 1979 Ola Hassis 4.05.58 1980 Walter Mayer, Östeir. 4.08.02 1981 Sven-Åke Lundbäck 4.29.32 1982 Lars Frykberg 4.28.50 1983 Konrad Hallen- barter, Schweiz 3.58.08 1984 Hans Persson 4.14.14