Vietnamkriget - Viktoria VIETNAMKRIGET Kort historik 1954 De franska styrkorna lider slutligt nederlag efter sju års krig. Konferens i Genève upprättar de självständiga staterna Laos, Kambodja o. Vietnam, §om delas provisoriskt i Nord- o. Syd-vietnam. Återförening skall ske genom allmänna val inom två år. 1955 Sydvietnams kejsare Bao Dai avgår. Landet rep. under president Ngo Dinh Diem, som i praktiken leder militärdiktatur. Diem förklarar att han inte respekterar Genèveavtalets föreskrifter om återförening. Får stöd av USA. 1955-60 Gryende uppror mot Diem-regimen bland bönder, som förlorat sin jord, får stöd av kommunistiska krafter. USA:s hjälp till Diem ökar. 1960 Befrielserörelsen FNL bildas med en kärna av kommunister. Mål: att störta Diemregimen o. införa socialistisk samhällsordning. 1963 Diems regim störtas genom revolution. Pol. kaos hotar i Sydvietnam. FNL:s gerilla firar militära framgångar. 1964 Växande stöd från Ho Chi-minhs kommunistiska regim i Nordvietnam till FNL i söder. USA ökar snabbt sin militära hjälp till Sydvietnam, bl.a. med flyg. Intermezzot i Tonkin-bukten (nordvietnamesiska torpedbåtar uppges ha angripit US A-jagare) föranleder USA att utföra flygangrepp mot Nordvietnam. 1965-68 President Lyndon Johnson får stora befogenheter av kongressen att utvidga kriget. USA utvidgar oavbrutet sina krigsinsatser. USA:s markstyrkor i Sydvietnam ökar från 20 000 till 543 000 man. Bombkrig mot Nordvietnam. 1968 Tetoffensiven visar FNL:s o. Nordvietnams militära styrka (garanterad delvis av kraftigt bistånd från Sovj. o. Kina). De lider dock stora förluster. US A-opinionen allmera kritisk mot kriget. Lyndon Johnson avstår från att kandidera för ny presidentperiod. Presidenten stoppar bombkriget i norr. 1969 Richard Nixon lovar att avsluta kriget inom fyra år och inleder krigets »vietnamisering». USA:s trupper dras successivt tillbaka men hjälpen till Saigonregimen, nu ledd av president Thieu, utökas kraftigt. USA:s luftkrig fortsätter i Laos och Sydvietnam. 1970 I april utvidgas kriget till Kambodja. Amer. markstyrkor deltar. 1971 Sydvietnams trupper går med USA:s flygstöd in i Laos. Offensiven misslyckas. 1972 FNL inleder med stöd av nordvietnamesiska styrkor den hittills största offensiven. USA svarar med nytt bombkrig mot Nordvietnam samt minering av nordvietnamesiska hamnar. Fredssamtalen i Paris, som pågått sedan 1969 utan framsteg, leder på hösten fram till ett fredsavtal, utarbetat av Nixons rådgivare Henry Kissinger och Nordvietnams politbyråmedlem Le Duc Tho. USA kräver ändringar o. fredshoppet försvinner i dec. 18-30 dec. utför USA nya massiva bombangrepp mot centrala Nordvietnam. 1973 Nya fredssamtal i Paris leder till avtal om vapenvila, som träder i kraft 28 jan. 1975 Saigon faller efter slutoffensiv av FNL:s o. Nordvietnams styrkor; kommunistiskt maktövertagande. Återförening 1976. sättningar mellan olika folkgrupper, som utlöst flyktingvåg. Stark ekon. o. militärt beroende av Sovj. Vietnamkriget. El Wifstrand, Naima, 1890-1968, skådesp., regissör. Operettprimadonna, ledande karaktärsskådesp. Även film. Vigeland, Gustav, 1869-1943, norsk skulptör. Huvudverk: Abelmonumentet i Oslo o. skulpturanläggningen i Frognerparken, Oslo, med 100-tals grupper o. figurer. Wigforss, Emst, 1881-1977, politiker (s), doc. i nord, språk i Lund 1913-18, finansminister 1925-26, 32-36 o. 36-49. Jur. hed.dr 1962. En av den sv. socialdemokratins ledare o. en framstående teoretiker. Arbetade för att genom radikal skattepolitik o. sociala reformer åstadkomma inkomst- o. förmögenhetsutjämning. Minnen, 1-3, 1950-54. Vigg, en dykand, 44 cm lång. Hanen svart med vit undersida o. nedhängande nacktofs, honan brunaktig. I Sv. vid sötvatten o. utmed ostkusten. Flyttfågel; övervintrar ibl. i s. Sv. E Fåglar II. Wight, Isle of Wight, ö utanför s. Engl. 381 km2. Milt klimat. Många badorter. Keltiska o. romerska minnesmärken. Vigsel, den handling varigenom ett äktenskap ingås. I Sv. är såväl kyrklig som borgerlig v. giltig. V. föregicks tidigare av lysning, som numera är frivillig. Wigwam [eng. uttal °igg°ämm], indianhydda. E Indianer. Vigvatten, invigt, med salt blandat vatten för sakramentalt bruk, särsk. i katolska kyrkan. Vigör [-g-], kraft, spänst, styrka, hälsa. Vikar(e)säl, ringsäl, en mörkbrun säl med gulvita, ringformade fläckar. Längd 1-1,6 m, den minsta av alla sälar. Ishavet, n. Östersjön. E Sälar. Vikarie, tillfällig ersättare; ställföreträdare. Vikariat, tjänst som v. Vikariera, tjänstgöra i annans ställe. Vikingatiden, ca 800 till mitten av 1000-t., är uppkallad efter de skandinaviska sjökrigama, vikingarna, som med sina karaktäristiska drakskepp företog erövrings- o. handelsfärder utefter Europas kuster o. floder. I västerled seglade i synnerhet danskar o. norrmän. Danelagen i Engl. o. det normandiska väldet i Frankr. grundlädes av danskar, medan norska vikingar behärskade bl.a. Island, Irland o. Skottland. De sv. vikingatågen gick företrädesvis i österled. Längs de ryska floderna sökte sig vikingarna ned mot bl.a. Svarta havet o. Konstantinopel. I Ryssl. grundades flera självständiga riken av sv. vikingar. E. E Fartyg I. Wikner, Pontus, 1837-88, filosof o. förf., prof, i Kristiania. Talesman för den religiösa liberalismen i Tankar och frågor inför Menniskones Son 1872. Dikter, noveller. Viksten, Albert, 1889-1969, förf. Romaner från livet i Norrland o. bland sjöfolk o. jägare. Eld och bröd 1948. Reseskildringar. Wikström, Jan-Erik, f. 1932, förlagsman o. politiker (fp), riksdagsled. från 1970, utbildningsminister 1976-82. Vikström, Sven Erik, f. 1927, operasångare, tenor, vid Operan 1955-82. Viktoria. 1. Seger, triumf. - 2. Vagn med sufflett över baksätet. E Vagnar. Viktoria, Victoria, 1862-1930, drottning av Sv., dotter till storhertig Fredrik av Baden, 1881 g.m. sedermera kung Gustav V. Viktoria, eng. Victoria, 1819—1901, drottning av Storbr. o. Irland 1837, kejsarinna av Indien 1877, 872